Vid ett seminarium på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i mitten av november belystes det industriella träbyggandets nuläge och framtida potential. Bland föreläsarna fanns Tomas Nord, Linköpings universitet, Lars Eliasson, Linnéuniversitetet, Charlotte Bengtsson, SP Trätek och Håkan Lindh, Holmen Timber.
AV BJÖRN ASPLIND
Även från skogsindustrin börjar man allt mer inse potentialen i det moderna svenska träbyggandet, vilket framgick tydligt vid seminariet. Cirka 30 personer hade samlats i Wallenbergssalen på IVA:s konferenscenter för att diskutera dessa viktiga frågor.
Huvudfrågan var vilka krav som kan ställas på träråvaran vid byggnation av hus i trä. Fokus låg på hur förädlingskedjan ser ut där träråvaran är den viktiga ingrediensen.
– Det pågår mycket arbete på olika fronter inom den trämekaniska branschen för att möta utmaningen med ett ökat industriellt byggande i trä, inledde debattledaren Åke Wikström.
GOD POTENTIAL
Tomas Nord, tidigare sekreterare i Nationella träbyggnadsstrategin, och nu forskarassistent vid Linköpings universitet, hävdade att potentialen för industriellt träbyggande är mycket god.
– Det positiva scenariot för år 2020 visar att det totala bostadsbyggandet ligger på 40000 lägenheter per år, där 55 procent utgörs av flerbostadshus. Där har trästommarna ökat till 40 procent och vi har 9000 lägenheter med trästomme av totalt 21000 lägenheter per år.
– Det här kommer naturligtvis att få en påverkan på ett antal faktorer. Har vi kapacitet för detta, har vi kapitalbehov och kunskap för att komma hit? Finns det leverantörer som klarar detta och lyckas vi marknadsföra detta mot beställarna? undrade Tomas Nord.
– Vi har en lång resa att göra för att få in träbyggandet i storstäderna. I Göteborg och Malmö finns det väldigt mycket att göra.
– Idag har vi ett mindre antal industriella träbyggare där det är vanligt att arbeta som totalunderentreprenör och att leverera färdiga lösningar. Bland småhusbyggarna har vi ett tiotal företag som är dominerande, vi hade hoppats att småhusbyggarna skulle våga ta steget in till det högre byggandet. Men marknaden har varit för bra för småhusindustrin. En tydlig skillnad är att småhustillverkarna har fokus på produkten, medan flerbostadstillverkarna har fokus på processen. Det här påverkar hur man kommer in i byggprocessen, förklarade Tomas Nord.
– En tydlig utveckling är att modulbyggarna siktar in sig tidigare mot beställarna och elementtillverkarna siktar in sig mot entreprenörerna.
– Affärsutveckling, industriella processer och hållbarhet är nyckelfaktorer för att nå det positiva scenariot där målet blir en nationell och internationell konkurrenskraft i en hållbar samhällsutveckling. Det finns en stor potential för industriellt träbyggande och industriell ROT. Användning av trä i byggandet är ingen volymfråga, utan en värdeskapande möjlighet i ett hållbart samhällsbyggande Det är tydligt att det behövs nya aktörer som vågar ta det här steget och som har kapital, avslutade Tomas Nord.
AUTOMATISK SORTERING
Lars Eliasson från Linnéuniversitetet arbetar med ett doktorandprojekt om automatisk sortering vid sågverken.
– Metoder och material i sågverken är inte anpassade för ett industriellt byggande i fabrik, man får de längder och kvaliteter man brukar ha. Dagens trähusindustri är också dålig på att ställa krav. Framtidens trähusfabrik är en modern tillverkningsindustri med anpassade utrustningar och optimerade tillverkningsmetoder, detta kräver ett trämaterial som är bättre definierat än idag. Det krävs scannerteknik och CAD-system.
– Vi tror också att det behövs industrirobotar i trähusindustrin där robotarna gör produktionsmoment tillsammans med operatörerna. Detta blir möjligt tack vare en lägre kostnad för automationsutrustning. Unika och anpassade hus förutsätter snabba omställningar och snabb programmering direkt från CAD-underlaget, betonade Lars Eliasson.
Enligt hans beräkningar innebär den bristande kvaliteten på trämaterialet en kostnad på 75000 kronor per hus.
FÖRÄDLA ERFARENHETER
Charlotte Bengtsson, chef för SP Trätek, började med att belysa Limnologen i Växjö, som nyligen belönats med Stora Samhällsbyggarpriset.
– Det visar sig tydligt att allt inte handlar om att göra nytt, utan att använda och förädla tidigare erfarenheter. Industriellt träbyggande ska uppfylla högt ställda krav när det gäller energieffektivitet och låg miljöbelastning sett över hela livslängden. Jag tror också att vi kommer att jobba mer med variation i arkitektonisk utformning och interiöra lösningar. Det här ställer krav på noggrannhet och ger större möjligheter. Idag utnyttjas inte potentialen i virket fullt ut.
– Om vi ska använda mer trä i byggandet måste det vara ett ingenjörsmässigt material som är beräkningsbart och effektivt som fungerar både för traditionella byggen och mer innovativa sätt. Jag tror också att vi behöver nya typer av trämaterial som kompletterar den traditionella användningen av virket, ett exempel är komposit. Då kan vi få in trä på andra ställen än idag, betonade Charlotte Bengtsson.
Hon beskrev också WoodBuild-programmet där hållbarare trä forskas fram i samverkan med trä- och byggindustrin. WoodBuild ska öka förståelsen för sambandet mellan klimatexponering och trämaterialets motståndskraft mot biologiska angrepp och drivs av SP och Lunds Tekniska Högskola.
FÖRÄDLA PRODUKTER
Håkan Lindh, vd för Holmen Timber, var helt inne på att hans företag kan skapa produkter för byggindustrin i framtiden.
– Idag är vi väldigt ineffektiva, vi måste bli mycket bättre på att förädla våra produkter. Våra utmaningar är råvarupriset, att kunderna växer snabbare än oss och andra materials större resurser. Vi måste höja vårt produktsjälvförtroende.
Johan J. Möller från Skogforsk berättade om råvarustyrning och aptering, Daniel Stridsman från Holmen Skog förklarade hur man kan ta tillvara de skogar vi har idag och i framtiden. Thomas Thörnqvist, professor vid Linnéuniversitetet och tidigare forskningschef vid Södra Timber, förklarade hur man kan minska deformationerna i virket genom att använda senvuxet virke, göra täta föryngringar och låta skogen växa långsamt i början.
Slutsatsen från seminariet är att skogsindustrin verkar stå väl rustad och att medvetenheten och kunskapen är god om vilka krav som behövs för att dagens och framtidens skogsråvaror ska klara av dagens och framtidens behov för ett modernt trähusbyggande.
På bilden: Debattledaren Åke Wikström och Holmen Timbers vd Håkan Lindh.
Foto: Björn Asplind
För cirka 18 miljoner kronor har Nordmalings kommun byggt tolv lägenheter i centrala Nordmaling i Kv. Kullen med modern träbyggnadsteknik. – Vi har alldeles för få lägenheter i centralorten, förklarar Inger Sellgren, vd för Nordmalingshus.
Det måste skapas ett mer målinriktat politiskt tryck för ett ökat industriellt byggande, hävdar Niclas Svensson, chef för Sveriges Träbyggnadskansli. – Vi måste komma ifrån det gamla sättet att bygga på plats, det är fullständigt barockt att vi i så stor utsträckning gör det fortfarande år 2010.
Träbyggnadsdagen på Marinmuséet i Karlskrona samlade totalt drygt 90 deltagare, och nu går kommunen in i en satsning på modernt träbyggande. Drygt 5000 bostäder ska byggas i Karlskrona de kommande åren, och en del av dem med bärande moderna träkonstruktioner.
Träforskningen vid LTU Skellefteå utökas kraftigt i början av nästa år när forskningsämnet Träproduktutveckling startar. Professor Olle Hagman har utsetts till ämnesföreträdare för forskningsämnet som är inriktat på att ta fram träprodukter utifrån marknadens krav, träets egenskaper och tillverkningsprocesser.
I januari 2011 anställer Lindbäcks Ola Magnusson på heltid för att arbeta med införandet och utvecklingen av Lean, en helt ny tjänst för Lindbäcks.
Den 1 januari 2011 får Derome Timber ny VD. Med mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom skogsindustrin kommer Gunnar Jakobsson att fortsätta stärka Deromegruppens position som en av de ledande privata aktörerna inom träförädling i Sverige.
Kvarteret med flervåningshus i trä som ska byggas i Vik i Helsingfors baserar sig på Finnforest Flervåningshussystem från Metsäliittos Träproduktindustri. Projektet ingår i Helsingfors stads program för flervåningshus, "Kehittyvä kerrostalo". Etera är byggherre och Peab huvudentreprenör. Totalt byggs 113 bostäder.
Inom projektet Trästad 2012 har Skellefteå kommun blivit erbjudna att visa utställningen Trä 2010 under februari och april 2011. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att satsa 300000 kronor på att visa utställningen i Skellefteå.
I dagarna genomför svenska Skogsindustrierna en TV-kampanj i Frankrike med syfte att få fler fransmän att börja använda ännu mera trä. Kampanjen “Jag säger JA till trä för att säga NEJ till CO2!”, ska positionerar trä som ett miljövänligt material.
Lusthusbacken blir namnet på det nya attraktiva, ekologiska och uthålliga bostadsområde som ska byggas vid Piteälvens strand på Furunäset. Det vinnande namnförslaget hade lämnats in av Solveig Johansson. - Lusthusbacken kändes rätt för alla i juryn, säger Hans Ruthberg, näringslivsutvecklare.
Tillsammans med Karlskrona kommun arrangerar Sveries Träbyggnadskansli en Träbyggnadsdag i Karlskrona den 7 december med temat ”Det hållbara samhället byggs i trä!”
På Trämarknaden i Karlstad, den 25 november, delas Träteknologipriset 2010 ut. Priset och en prissumma på 25000 kronor går till Erik Johansson, civilingenjörsstudent från Umeå Universitet.
Växjö har genomfört ett antal stora trähusprojekt sedan 90-talet och just nu färdigställs byggnationen av Hus N på Linnéuniversitetet med Videum som byggherre. I Eksjö byggs 25 lägenheter i nio flexibla trähus vid Norrström.
Utsläppen av växthusgaser behöver minskas kraftigt och därmed användandet av fossila bränslen. Att bygga i trä ger klimatfördelar. – Ökad användning av förnybar energi och förnybara material kan ge minskade utsläpp av koldioxid, säger Leif Gustavsson, professor i ekoteknik vid Institutionen för teknik och hållbar utveckling vid Mittuniversitetet.
Skogsindustrierna utlyser nu starten för Träpriset 2012. Träpriset delas ut vart fjärde år och är en av Sveriges största arkitekttävlingar. Träprissumman på 100000 kronor kommer att delas ut för en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä och som speglar tiden vi lever i.
Inom det moderna svenska träbyggandet växer det fram nya dimensioner och nya aktörer. Några exempel är Götenehus och MIKS-gruppen.
Inför den planerade öppningen av Lejonströmsbron i november har Skellefteå Kommun anlitat SP Trätek för besiktning av bron. De äldsta delarna av bron som ska bytas ut nästa år är dock i så dåligt skick att det inte går att garantera säkerheten för biltrafik.
På Martinsons i Kroksjön står två enorma limträbågar och väntar på avfärd mot Bjästa utanför Örnsköldsvik, där de två bågarna kommer att bli viktiga bärande delar för den nya bron över Nätraån. Bron blir 55 meter lång med en spännvidd på 34,5 meter, vilket också är bågarnas längd.
Stora Samhällsbyggarpriset, branschens mest prestigefyllda pris, gick i år till Limnologen i Växjö med Sveriges högsta nybyggda bostadshus i trä. Byggherre är Midroc Property Development och leverantör av byggsystemet Martinson Group. Priset delades ut den 26 oktober vid Samhällsbyggardagen, ett årligt arrangemang med seminarier och stor branschfest. Temat i år var ”Hållbart Samhällsbyggande i Världsklass”.
2500 personer kommer att behöva anställas inom trä- och möbelindustrin i Västra Götaland de närmaste fem åren. Och det är unga människor som har bäst chans att komma åt jobben. På Kinnarps ser personaldirektör Kjell Strandberg ett ökat rekryteringsbehov där de trätekniskt nyutbildade kommer att vara särskilt attraktiva för arbetsgivaren.
Setra har lagt fast en ny inriktning för sin bygghandelsaffär. Framtida fokus kommer att ligga på egenproducerade trävaror. Som en konsekvens av den nya strategiska verksamhetsinriktningen har Setras styrelse idag fattat beslut att inleda MBL-förhandlingar avseende avveckling av handelsrörelsen Skivor & Snickerier och distributionslagret i Katrineholm. Styrelsen har dessutom beslutat inleda MBL-förhandlingar avseende avveckling av förädlingsenheten Kvarnåsen i Norsjö kommun.
Under senare år har det seglat upp en allvarlig konkurrent till cement och betong när det gäller klimatsmarta höghus - nämligen trä. 15 procent av flervåningshusen och 25 procent av broarna i Sverige byggs numera med bärande träkonstruktioner, enligt träbranschen. Niclas Svensson, chef för Sveriges träbyggnadskansli, har i många år drivit frågan att fler höghus ska byggas av trä.
Årets Växjösamtal 11-12 november har ett av sina huvudfokus på träbyggande och dess avgörande betydelse i den högaktuella klimat- och energidebatten. Växjö kommun är en föregångare inte bara genom sin satsning på storskaligt, modernt träbyggande, utan också genom att räkna in träbyggande som en del i kommunens klimatarbete.
Södra har tagit principbeslut att bygga ett tenniscenter i trä i Växjö i enlighet med det vinnande bidraget i arkitekttävlingen som genomfördes i vintras. Syftet med projektet är att ta träbyggandet till nya höjder och utveckla ett koncept för morgondagens idrottshall.
Lindbäcks Bygg har i dagarna fått två nya projekt i Gällivare då både HSB Norr och det kommunala fastighetsbolaget Top Bostäder har gett Lindbäcks i uppdrag att till 2011 bygga och färdigställa nya hyreslägenheter. Sammanlagt rör det sig om 66 lägenheter till ett totalt värde av 65 miljoner kronor.