Storsatsning på utbildning

Passivhuscentrum gör en storsatsning på utbildningen till certifierade passivhusbyggare. Hittills har ett 50-tal personer utbildats, under nästa år ska minst 200 personer utbildas.

AV BJÖRN ASPLIND

– Vi ökar volymen på våra certifierande utbildningar och inleder därför ett samarbete med branschens aktörer. Det är nödvändigt med en kvalitetssäkring och vi måste ha byggnadsarbetare som vet vad ett passivhus är, vad som avgör fuktsäkerhet och vad som krävs för långlivade konstruktioner. Vår uppgift är att tillsammans med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut hålla i kvalitet och innehåll på utbildningen, säger Anders Kyrkander, projektledare vid Passivhuscentrum.
Sedan Passivhuscentrums start för tre år sedan har passivhusen gått från en fas med pilotprojekt och goda exempel till en växtfas med fler och större projekt.
– Då fanns det ungefär 200 lägenheter i passivhus, nu finns det nästan 2000. Den tidiga experimentfasen där man testar själva konceptet har fallit väl ut och är nu över. Nu går vi vidare med att testa olika byggnadstyper och systemlösningar, säger Anders Kyrkander.
Just nu sker det väldigt mycket inom passivhusområdet i Sverige. En tydlig tendens är att både småhusbyggare och kreditinstitut på allvar börjar inse fördelarna med passivhus. Certifieringar av byggnader påverkar på ett positivt sätt marknadsvärdet.

NOLLENERGIOMRÅDE
– Det är väldigt många projekt i projekteringsfasen, ett bra exempel är Träffpunkt Stadsskogen i Alingsås, som ska bli ett nollenergiområde med passivhusteknik och egen energiproduktion. Här blir det sporthall, butiker, skola och bostäder. Det här är intressant eftersom det blir flera verksamhetstyper med olika brukarprofiler över dygnet. Det ska gå att få till en god optimering här. Det blir även solceller och tanken är att på årsbasis uppnå nollenergimålet.
Trots att det sker mycket är Anders Kyrkander besviken på Boverkets agerande.
– Boverket håller nu på med en revidering för att påbörja arbetet mot EU:s ”näranoll-energidirektiv”. Under lång tid har passivhus använts i förslaget, men man valde att lyfta bort det i någon av revideringarna och det blev ”nollenergihus” och sedan i nästa revidering ”nära-nollenergihus”. Det blir en ganska öppen tolkning i de olika medlemsstaterna i EU.
– Vår hållning är samma som Riksdagen har - att vi ska uppnå en halvering av fastighetssektorns energianvändning till 2050. Då vet vi genom beräkningar att det krävs minst passivhusstandard för all nyproduktion och passivhusstandard för all ombyggnation av flerbostadshus. Dessutom krävs en 25-procentig effektivisering i det befintliga villabeståndet.

”BÄST I KLASSEN”
– Boverket anser att Sverige redan idag är bäst i klassen och att vi inte behöver göra så mycket. De väljer att ekonomiskt se varje enskild åtgärd för sig istället för totalen. Då kan det se ut som om till exempel mer isolering inte lönar sig, betonar Anders Kyrkander.
Boverkets hållning visar inte självklart på en systemförståelse, hävdar Passivhuscentrum. När utsläppen skall minska med 85 procent i västvärden på 40 år kommer trycket på de förnyelsebara resurserna att öka kraftigt.
– Man säger att byggbranschen gjort sitt, och att vi i och med den höga andelen fjärrvärme inte behöver minska sektorns energianvändning. Men det finns inte en egen pott resurser reserverad för varje sektor. Klimatutmaningen möter vi som samhälle, inte som bransch.
”INTE EN CHANS”
– Med en låg ambition i de blivande byggbestämmelserna har vi inte en chans att klara de ambitioner Riksdagen har. Vi märker tydligt att branschen ligger långt före utvecklingen av byggbestämmelserna och att de stora aktörerna är på och vill bygga lågenergihus. Under de närmsta två åren kommer vi att få se i princip varje byggnadstyp som passivhus. Intresset från allmänheten är otroligt stort, vilket märktes under Passivhusdagarna 13-14 november, då ett antal boende i passivhus öppnade upp sina hem för intresserade besökare.
– Boverket ska reglera och kvalitetssäkra den utveckling som sker på marknaden. De måste agera utifrån hur marknaden ser ut, fastslår Anders Kyrkander.
Passivhuscentrum låter sig inte hindras av detta och försöker nu i remissrundan att påverka Boverket.
– Vi arbetar efter visionen att vi har en omställning och att vi har passivhus som byggnorm år 2020. En rimlig nivå är att vi för nyproduktion har passivhus som byggnorm redan år 2016. När det gäller ombyggnationer måste man vara mycket mer differentierad. Vilket också gäller för småhus.
Med boken ”PASSIVHUS – en handbok om energieffektivt byggande”, har det äntligen kommit en inspirationskälla och kunskapsbank om hur man bygger energieffektivt. Författarna Lars Andrén och Lars Tirén ger läsarna enkla och handfasta råd i ämnet. De visar hur temperatur, styrning, luftkvalitet, lufthastighet samverkar i ett system för att uppnå ett gott inneklimat.

INFÖRDE BEGREPPET
Arkitekten Hans Eek var den som införde passivhusbegreppet i Sverige. Han skapade de första husen i Sverige, som klarar passivhusdefinitionen, i Lindås utanför Göteborg. Idag är han expert vid Passivhuscentrum och även konsult i konkreta passivhusprojekt.
– Grunden lades redan på 80-talet när vi tog fram demonstrationsprojekt och forskning. Nu kan jag tydligt se att mitt arbete har burit frukt vilket är alldeles fantastiskt! Naturligtvis har även de senaste årens uppmärksamhet om klimatproblemen spelat in på samhällets syn på energianvändning i byggandet.
– Det vi bygger idag står sig i 50 år och kanske är bara 10 procent av den byggnadsstock som finns om 50 år nya hus. Därför gäller det att gå in på de befintliga husen och göra något åt dem. Här kan passivhusen stå som en förebild. Det är fullt möjligt att både med ekonomi och komfort bygga om dem till passivhus, betonar Hans Eek.
Några goda exempel på detta är Brogården i Alingsås och Backa Röd i Göteborg.
– Det finns många andra allmännyttiga företag som är i samma situation med ganska slitna miljonprogramsområden som måste renoveras. Jag tycker inte att det finns någon anledning att bygga om dem till något annat än passivhus.
Hans Eek betonar att det är Energimyndigheten som har regeringens uppdrag att lägga grunden för det arbete som Boverket ska starta nästa år när det gäller nya byggnormer.
– Byggnormerna är väldigt styrande för den svenska byggindustrin. De här reglerna måste ligga i framkanten. Vi måste lägga oss på en spetsnivå som motsvarar passivhusstandard. Sverige har stora möjligheter att utveckla den här tekniken. Vi kan gå i bräschen för den här utvecklingen och exportera den här kunskapen även till andra länder, avslutar Hans Eek.

FAKTA Passivhus:
Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset. Genom att bygga energisnålt minimeras värmeförlusterna genom klimatskalet, genom effektiv ventilation samt genom att tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol. Detta innebär ett lufttätt klimatskal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar med låga U-värden.

Returpack och Huge Fastigheter i miljösamarbete

Unik kurs i lufttätt byggande

NCC bygger förskolor i Huddinge som värms upp av barnen

KanEnergi rekryterar expert på passivhus

Graflunds satsar mer på prognosstyrning

Ny stadsgas i Stockholm ger plats för bostäder

SL miljösatsar med LED-teknik

Skanska bygger Östra länken i Linköping

Bredbandsknutpunkt värmer skola

Årets elnota 3200 kronor dyrare

Treårig satsning för energieffektiv renovering

Utbildning i solvärme

Förbättring av billiga solceller presenteras i avhandling

SolTech Energy utökar sitt försäljningsnätverk ytterligare

NCC miljösanerar för nytt rekreationsområde i Timrå