Sveriges Byggindustrier verkar för industriellt byggande

den 12 februari 2014

– Det borde redan idag vara samma regler över hela Norden för att kunna bygga mer industriellt och öka konkurrensen, säger Sveriges Byggindustriers VD Ola Månsson. För mig står industriellt byggande för möjligheten till upprepning, oavsett om byggnationen sker i fabrik eller på en byggarbetsplats.

AV NICLAS SVENSSON

Min mobiltelefon ringer på lördagskvällen, och det är Ola Månsson som ringer från Åre där han befinner sig med familjen på helgledighet.

– Det har varit nästan omöjligt att få tag i mig under denna vecka, säger Ola Månsson, så vi får ta det nu. Visste du förresten, apropå vårt samtalsämne industriellt byggande, att jag växte upp i Sveriges första industriellt byggda parhus? Jojomänsan, ute i Danderyd, byggt 1959 av Ohlsson & Skarne, påpekar Ola Månsson. Min pappa Kurt Månsson var VD för Ohlsson & Skarne, under åren före företaget köptes upp av Skånska Cementgjuteriet (Idag: Skanska) år 1967. Så jag är i princip född in i byggbranschen, och jag hörde diskussionen om industriellt byggande väldigt tidigt.

Upprepning nyckelord
Industriellt byggande är således ämnet för intervjun, och Ola Månsson slår fast att det är möjligheten att upprepa byggnationer av som är det avgörande för om begreppet används i ett korrekt sammanhang. Oavsett om det är byggt på plats efter en upprepningsbar plattform, eller om det är gjort i fabrik med modulsystem.

– Industriellt byggande i modern tappning får emellertid inte förväxlas med att husen alltid ska få samma utseende och funktionalitet, utan det är tekniken och konstruktionen ”innanför skalet” som ska vara upprepningsbar, så tid och kostnadseffektivitet blir givna ledord. Givetvis ska beställare och kund få den byggnad som den vill ha, allt efter ändamål och preferenser.

– Vi måste vandra i den här riktningen inom byggandet, säger Ola Månsson, för att det ska gå att få ned kostnaderna ytterligare. Och jag tycker vi inom Sveriges Byggindustrier är konsekventa. På område efter område vill vi se till att underlätta för möjligheterna att bygga industriellt; vi vill ha samma krav överallt. Det får gärna och ska vara, exempelvis, hårda krav på energieffektivitet, miljöprestanda eller kvalitet, men principen är att reglerna ska vara lika överallt.

– Därför stödjer vi också regeringen och bostadsministern, när det föreslås att de kommunala särkraven ska tas bort. Vi välkomnar den pågående översynen av byggreglerna och av samma skäl tycker vi att regelverk för kommunernas planprocess ska förenklas och moderniseras, konstaterar Ola Månsson.

– Vi har på förhand givna fördelar med att ha flera byggmetoder att tillgå för beställare och kunder generellt. Det finns byggprojekt som ”tjänar på” att platsbyggas och det finns naturligtvis fördelar att bygga i fabrik i många fall.

Byggande i utveckling
När jag ställer frågor om den gängse ”schablonbilden” av byggnadsverksamheten, som speglas i media och i debatten, blir Ola Månsson än mer engagerad och ivrig i sina formuleringar.

– Det sker otroligt mycket målmedveten utveckling i byggvärlden som sällan uppmärksammas. Det finns – bland mycket annat - ett omfattande kvalitetsarbete, stentuffa program för kompetensförbättringar, för bättre arbetsmiljö och klimat- och energiförbättringar. Det jobbas hårt med att få bort byggfusk och oseriösa företag. Det sker stadigt anpassningar efter skärpta krav i bygglagstiftning och många glömmer bort de väntetider som otidsenliga planprocesser ute i kommunerna innebär. Tidsspill kostar pengar.

Föredömen
När jag ber Ola Månsson ge exempel på föredömliga projekt inom innovativt, industriellt byggande nämner han BoKlok, Skanskas och Ikeas gemensamma byggkoncept för kostnadseffektivt byggande. Vidare tar han upp SABOs initiativ och tävling med Kombohus, som erbjuder marknaden fler alternativ med flexibla flerfamiljshustyphus som kan användas till kompletteringsbebyggelse för SABOs cirka 300 medlemsföretag. Vinnare blev JSB, John Svensson Byggfirma AB i Asarum med huset Trygga boendet. Ola Månsson nämner också Lindbäcks Bygg i Piteå vars industriella byggmetod med kort byggtid snabbt vuxit på bostadsmarknaden, och NCCs byggsystem P303, som erbjuder kunder fasta priser genom att tillämpa en förprojekterad och systematiserad byggprocess.

– Jämförelsen mellan byggindustrin och bilindustrin är i mångt och mycket som att jämföra äpplen och päron, säger Ola Månsson. En avgörande skillnad är möjligheten till ”full insyn” och de många faktorer som ligger utanför företagens ”kontroll”. Många glömmer det faktum, att allt som görs på byggena runt om i landet står helt öppet för insyn för hela svenska folket – på gott och ont. Företagshemligheter existerar knappast på samma sätt som för andra industrigrenar, och det medför andra villkor för utvecklingsarbetet. I det avseendet är naturligtvis en ”flytt” av byggprocessen in på en fabrik välkommen.

Kompetensförsörjning
– Och jag vill med eftertryck påpeka att mycket styr byggkostnaderna som de facto ligger utanför byggföretagens kontroll, understryker Ola Månsson och exemplifierar med planprocesser, markpriser, särkrav, omoderna byggregler, riksintressen med mera.

– Kompetensförsörjningen är naturligtvis ett huvudtema i allt vad vi säger och gör, och som skapar förutsättningar för att nå målet om ett byggverksamhet i Sverige som håller internationell toppklass. Vi i Byggindustrierna vet vad som kommer att krävas inom fem till tio år. Framtidens byggande kommer att innebära att beställare och kunder ”styr” allt mer; noll–tolerans när det gäller byggfel, tuffa klimat- och energikrav, utformning, arkitektur, kvalitet och så vidare. Vi är proffs på att veta vilka kompetenskrav som kommer att gälla i framtiden. Det gäller alla yrkesgrupper inom branschen, allt ifrån byggnadsarbetare till civilingenjörer.

Fakta: Sveriges Byggindustrier
•   Sveriges Byggindustrier, BI, är byggföretagens bransch- och arbetsgivarförbund med över 3200 medlemsföretag som sammantaget har uppskattningsvis, cirka 80 000 anställda. Hela byggsektorn har sammanlagt 300000 anställda.

•   Byggindustrierna har ungefär 150 anställda, fördelade dels på huvudkontoret på Storgatan i Stockholm och dels vid de 25 lokalkontor som återfinns över hela landet. Medlemsföretagen i Byggindustrierna är organiserade i byggföreningar som i sin tur motsvarar ungefärligen landets länsindelning. Mer information på http://www.bygg.org/

Fakta BoKlok:
•   Skanskas och IKEAs bostadskoncept BoKlok är en Skanska-stomme med en typisk IKEA-interiör. BoKlok säljs på IKEA och är så nära en bostad i platta paket som man kan komma. Skanska står för utveckling och byggnad. Bostäderna serietillverkas i fabrik.
•   BoKlok startade i mitten av 1990-talet när Skanskas dåvarande VD Melker Schörling och IKEAs grundare Ingvar Kamprad beslutade sig för att gemensamt erbjuda kvalitetsbostäder till människor i vårdyrken, affärsbiträden, ensamstående föräldrar och unga studerande familjer.
Fakta SABOs Kombohus:
•   SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är bransch- och intresseorganisation för cirka 300 allmännyttiga bostadsföretag.
•   I december 2010 bjöd SABO in entreprenadbranschen till tävlingen SABOs Kombohus. I tävlingsuppdraget låg att huset skulle vara i två plan, rymma 6–8 lägenheter, ha hiss, ha låg energiprestanda och kunna uppföras var som helst i landet till ett fast pris på 12 000 kronor perkvadratmeter exklusive markarbeten och mervärdesskatt. Kombohus gör det möjligt för SABO-företagen att över hela landet avropa ett nyckelfärdigt kompletteringshus i två, tre eller fyra våningar, till ett fast pris.
Fakta NCC P303:
•   En förprojekterad och systematiserad byggprocess är huvudkomponenterna i NCCs byggsystem P303. Det innebär för kunden ett erbjudande om fast pris och en förutsägbar byggtid, oavsett hur slutprodukten ser ut. Grunden för systemet är att processen och produkterna är upprepningsbara.

Foto: David Magnusson