Nytt EU-direktiv för energieffektivisering

Ministerrådet och Europaparlamentet nådde i juni en uppgörelse om EU-kommissionens förslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv, som syftar till att minska energianvändningen med 17 procent fram till 2020. Direktivet kommer påverka fastighetsägare i form av hårdare energibesparingskrav vid användning av befintliga byggnader och vid renoveringar.

AV BJÖRN ASPLIND

EU-kommissionen lade fram förslag till direktivet mot bakgrund av att målet att minska energianvändningen med 20 procent fram till 2020 inte kommer kunna nås. Med den överenskommelse som har nåtts mellan ministerrådet och Europaparlamentet beräknas energianvändningen kunna minska med cirka 17 procent fram till 2020. Direktivet röstades den 12 september igenom av EU-parlamentet och kan nu införlivas i svensk lag.

– Direktivet kommer att påverka fastighetsägarna när det införlivas i svensk lagstiftning, men det återstår att se hur långtgående kraven blir. Det säger Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna, som genom European Property Federations arbete bevakat och påverkat utformningen av direktivet.


YTTERLIGARE ÅTGÄRDER
Det ursprungliga förslaget med många detaljregleringar har ändrats så att medlemsstaterna själva får bestämma den närmare tillämpningen av direktivet. EU-kommissionen kommer kontinuerligt att följa upp tillämpningen av direktivet och har mandat att återkomma med förslag till ytterligare åtgärder om de tilltagna åtgärderna inte bedöms som tillräckliga för att nå målet.

Energieffektiveringsdirektivet (EED) kan komma att beröra fastighetsägarna i flera delar. Enligt direktivet ska medlemsstaterna etablera en långsiktig strategi för renoveringar av såväl bostäder som kommersiella byggnader till 30 april 2014. Leverantörer och distributörer av energi ska uppnå en energibesparing motsvarande 1,5 procent av total såld volym hos slutkund. Medlemsländerna ska främja tillgången på högkvalitativa och kostnadseffektiva energibesiktningar. Små och medelstora företag ska uppmuntras att genomgå dessa, medan stora företag måste genomgå det senast tre år efter direktivet träder i kraft och sedan vart fjärde år. Sverige kan dock besluta om andra åtgärder för att uppnå samma energibesparing.


INDIVIDUELL MÄTNING
Individuell mätning av värme och varmvatten ska installeras när det är tekniskt möjligt, finansiellt rimligt och proportionellt i relation till potentiell energibesparing. Vid nyproduktion och större renoveringar ska det alltid göras. När värme eller varmvatten tillhandahålls via fjärrvärme ska individuella mätare installeras till 1 januari 2017 där det är tekniskt möjligt och kostnadseffektivt. För värme ska flödesmätning användas om det är kostnadseffektivt, annars radiatormätare och om inte heller det är kostnadseffektivt får varje medlemsland överväga andra kostnadseffektiva metoder. Dessutom tillkommer krav specifikation av energianvändningen vid fakturering.


Hur ska Energieffektiviseringsdirektivet nås?
– Direktivet innehåller en mängd detaljerade och generella krav som medlemsstaterna ska leva upp till. Samtidigt har staterna en betydande frihet att utforma detaljkraven på marknadens aktörer och en mängd detaljer måste lösas innan direktivet ska vara infört i nationell rätt. Första steget blir ett antal utredningar av myndigheter under regeringen som under ledning av Regeringskansliet ska ta fram de mer detaljerade förslagen. Energimyndigheten, Boverket och Energimarknadsinspektionen är de myndigheter som ska bistå Regeringskansliet, säger Henrik Wingfors, ansvarig för energieffektivisering och elfordon vid Svensk Energi.

– Viktigast är artikel 6, enligt min uppfattning. I den ställs krav på att medlemsländerna antingen ska införa kvotpliktssystem för energieffektivisering (kallas också vita certifikat) eller alternativa åtgärder som motsvarar en årlig besparing av såld energi i volym om 1,5 procent. Regeringen har tydligt uttryckt att man inte vill ha kvotpliktssystem, alltså måste Sverige kunna visa att de andra åtgärderna som redan finns ger samma resultat.
En annan viktig artikel, åtminstone politiskt, är art 3 eftersom den ställer krav på att medlemsländerna sätter nationella mål för energieffektivisering. Målet, på det sätt som passar landet, måste dock inte vara bindande. Betydelsen av denna artikel just nu är med andra ord begränsad, betonar Henrik Wingfors.

– Men den innehåller också ett legalt bindande tak för hela EU:s primärenergianvändning år 2020 (1474 Mtoe). Den tillåtna energianvändningen är inte bördefördelad mellan medlemsländerna men om de handlingsplaner med åtgärder som medlemsländerna ska ge in, inte räcker till, ger denna artikel mandat till EU-kommissionen att återkomma längre fram med nya krav.


ENERGITJÄNSTER
– Möjligheterna för Sverige ligger i att stärka marknaden för energitjänster, det vill säga att behålla inriktningen på den nuvarande energieffektiviseringspolitiken. Här finns affärsmöjligheter för både energibolag och andra aktörer. Sedan måste man komma ihåg att direktivet passar en genomsnittlig medlemsstat i EU och i vissa avseenden så tillför inte direktivet något för Sverige. Ett sådant exempel är kravet på att energifakturor ska baseras på faktisk förbrukning, något som redan är ett faktum för el. Detta är inte fallet i alla EU-länder, säger Henrik Wingfors.

Vad är den absolut viktigaste åtgärden för att klara kraven i direktivet?
– Det måste vara att följa upp och värdesätta de existerande åtgärderna inom energieffektiviseringspolitiken för att se att de ger det resultat som krävs enligt artikel 6 (se ovan). Här finns en utmaning. Hur många sparade kWh leder energi- och klimatskatterna till egentligen? Energi- och klimatrådgivarna som vi haft i många år, hur mycket sparad energi ger deras insatser? Det finns en bilaga till direktivet, men alla svar ges inte där. Först när vi vet detta, kan det bli aktuellt att göra mer. Och då får vi se vilka insatser som kan behöva stärkas och utvecklas. Personligen kan jag se att vissa grupper i samhället är svåra att nå eller har begränsade resurser eller kunskaper om energieffektivisering. Bostadsrättsföreningar är en sådan.

– Sverige ligger hyfsat till och det finns en rätt stor politisk samsyn kring vilka insatser som är ”bra” energieffektiviseringspolitik. Sverige kommer troligen att klara av att genomföra direktivet i tid. Det som också är bra är att direktivet ger Sverige en anledning att utvärdera det nuvarande programmet för energieffektivisering som årligen kostar skattebetalarna ca 550 miljoner kr. Det löper till 2010-2014 och det är ändå hög tid för en avstämning, får skattebetalarna valuta för pengarna? frågar sig Henrik Wingfors avslutningsvis.


MINSKA BEHOVET
– Vi måste minska vårt behov av energi, så gott det bara går. Naturligtvis är jag även för förnybara energikällor, den energi vi behöver ska vi hämta från förnybara källor, säger Birgitta Govén, som är ordförande i föreningen Energirådgivarna och arbetar som energikonsult, men även har arbetat som kommunal energi- och klimatrådgivare.

Vägen dit handlar främst om energieffektivisering, som Birgitta Govén tror är det effektivaste sättet att lyckas med klimatmålen. Detta är också något som International Energy Agency anser, de sätter energieffektivisering på första plats för att lyckas minska klimatproblemet.


KLIMATSKALET
– För den vanliga människan eller det vanliga företaget är det främsta man kan göra att spara energi. Vad går det att göra med villan eller huset för att minska energibehovet? Den stora biten, som också kan vara den krångligaste, är att titta och förbättra husets klimatskal i form av väggar, fönster, tak och dörrar. Här kan man till exempel tilläggsisolera och förbättra sina fönster så att de får en bättre isoleringsförmåga. Att förbättra sina fönster är idag en lönsam åtgärd, ett relativt enkelt sätt är att byta en ruta mot någon typ av energiglas till exempel, fortsätter Birgitta Govén.

– Om fasaden behöver renoveras bör du också tänka på att tilläggsisolera. Det gäller att alltid ha energitänket med sig. Om jag behöver göra något i huset ska jag alltid tänka på hur jag kan göra det för att det ska bli så energieffektivt som möjligt. Merkostnaden för att göra det litet mer energieffektivare än normalstandard är ofta inte så hög.

– När det gäller energikällor anser jag att en pelletspanna i kombination med solpaneler på taket är en miljövänlig installation. En annan lösning för den boende kan vara en bergvärmepump eller en luft/vattenvärmepump. Det gäller att alltid se efter de förutsättningarna huset har, men A och O är att först börja med att minska energibehovet i byggnaden och därefter se vilken energikälla som är mest lämplig, betonar Birgitta Govén.

– Den stora uppgiften för de kommunala energirådgivarna är att jobba med information till medborgarna. Vi behöver komma ännu längre med informationsbiten.


MILJONPROGRAMMET
– När vi står inför renovering av miljonprogrammet är det viktigt att det görs på ett bra och riktigt sätt. Man få inte skynda på för mycket, här finns chansen att göra något bra, inte minst med klimatskalet. Man behöver tilläggsisolera för att riktigt komma ner i sitt energibehov. Självklart är det också viktigt att företagen tar fram bra metoder och tekniker för att detta ska kunna göras på ett rationellt sätt. Jag tror också att det är viktigt att vi vågar ställa krav, säger Birgitta Govén.

– Jag är optimist och vill tro att vi klarar av målen i EED. Det finns också väldigt många krafter som arbetar för det här, det är en het fråga som till stor del är på många företags agendor. Däremot tycker jag att det är synd att man inte ställer några krav på energieffektivisering när det gäller ROT-avdraget. Jag tycker att man ska beakta energieffektivisering när man ansöker om ROT-avdrag, avslutar Birgitta Govén.


LÅG AKTIVITET
Kyl- och värmepumpföretagen skriver i sitt remissvar till Näringsdepartementet om EED att potentialen är stor men än så länge är aktiviteten relativt låg, vilket är olyckligt.

Det Kyl- och Värmepumpföretagen vänder sig emot i kommissionens förslag till direktiv är på det sätt man önskar ”främja effektiv värme och kyla”. Genom sina formuleringar under framförallt artikel 10 och bilaga VII dikterar man ett tillvägagångssätt (fjärrvärme och fjärrkyla) istället för att ställa krav på resultat i form av besparingar. På detta sätt skapar man en situation där andra energieffektiva lösningar såsom olika typer av värmepumplösningar, värmeåtervinningslösningar eller kombinerade kyla/värmelösningar blockeras.

– Mycket inom fastighetssektorn styrs av relativt kortsiktiga planer, trots att fastigheter oftast har en lång livslängd, vilket gör att de lite mer långsiktiga energieffektiviseringsåtgärderna inte genomförs som t ex isolering av klimatskal och fönsterbyte. Man ska inte heller glömma att energieffektivisering är ett stort område som omfattar många branscher och det är inte så många aktörer som har hela den breda kompetens som behövs för att göra en helhetsbedömning av vilka åtgärder som tillsammans ger det bästa resultatet, säger Per Jonasson, vd för Kyl- och Värmepumpföretagen.


SUBVENTIONER
– Tar vi den enorma potential som finns inom miljonprogrammet är problemet att dessa fastighetsägare säger att det kommer att leda till kraftiga hyreshöjningar, på grund av de lån för investeringar som måste göras. Här hoppas nog många på statliga subventioner men dessa har inte annonserats. Kanske förmånliga lånevillkor för energieffektiviserande åtgärder skulle få dessa investeringar att komma igång.

Om prisstrukturen på energi styrdes mot en större rörlig del, idag ökar de fasta avgifterna mest, blir incitamentet för energieffektivisering betydligt starkare, anser Kyl- och Värmepumpföretagen.

– Om vi ska ha någon möjlighet att nå målen till 2020, måste aktiviteten öka markant och då måste de större energieffektiviseringsprojekten i fastighetsbeståndet komma igång nu. Ser man till energibehovet i fastigheter är det klimatiseringen som står för den överlägset största delen av energibehovet. Analys av ”energitjuvarna” i fastigheter måste analyseras. Gamla ventilationssystem med mekanisk frånluft utan värmeåtervinning måste bytas ut till energieffektiva lösningar med FTX-aggregat eller värmepumpar, betonar Per Jonasson.


ENERGIEFFEKTIVT
– Där komfortkylbehov finns kan man göra fantastiskt energieffektiva lösningar i form av bergvärmepumpar som ger ”naturkyla” från borrhålen sommartid. Ofta återladdas då också borrhålen inför uppvärmningssäsongen och man får på detta sätt väldigt bra prestanda (total årsverkningsgrad) för hela systemet. Betydligt lägre driftkostnad än kombinationen av fjärrvärme och fjärrkyla, eller fjärrvärme och kylmaskiner.

– När det gäller energiförsörjningen och faktum att det endast är knappt 8 år kvar till 2020 kommer inte stora centraliserade system som fjärrvärme och fjärrkyla att hinna byggas med en inverkan på dessa mål. Det måste till mer lokala åtgärder för att hinna påverka mot målen, avslutar Per Jonasson.


ERSÄTTER ÄLDRE
– Vi är ganska besvikna på direktivet. Det dök ju upp mer eller mindre okänt och är ett direktiv som ersätter flera äldre direktiv som har visat sig ganska verkningslösa. Bland annat ersätts det gamla kraftvärmedirektivet och energitjänstedirektivet. Det gäller att ha detta i åtanke, EED ärver skrivningar från de gamla direktiven. Vi tycker att är anmärkningsvärt att ett direktiv som kallar sig för energieffektiviseringsdirektiv i artikeln som behandlar effektiva uppvärmnings- och kyltekniker bara behandlar fjärrvärme och fjärrkyla, säger Martin Forsén, vd för Svenska Värmepumpföreningen, SVEP.

– Det blir ett teknikföreskrivande direktiv när det gäller uppvärmning och kyla, vilket vi tycker är väldigt olyckligt. Direktivet anger visserligen att det ska utföras kostnadsjämförelser med andra energieffektiva tekniker, men denna jämförelse får endast innefatta tekniker som är ”signifikant” mer energieffektiv än fjärrvärme och fjärrkyla. Problemet är bara det att direktivets definition av effektiv fjärrvärme saknar all form av effektivitetskrav. Där finns endast angivet vilka bränslen som får användas i fjärrvärmeproduktionen. Det blir därmed omöjligt att påvisa om en specifik teknik är mer eller mindre energieffektiv än fjärrvärme, fortsätter Martin Forsén.


STOR MÖDA
– EU-kommissionen har i andra mycket viktiga direktiv till exempel energimärkningsdirektivet och ekodesigndirektivet lagt ner stor möda och många års arbete på att bara de energieffektivaste produkterna ska finnas kvar i Europa. Det är konstigt att inte samma arbete har lagts ner i detta direktiv.

– Jag tycker det är en klen ursäkt att man har ärvt skrivningen från gamla direktiv. Jag tror detta blir väldigt svårt att ändra. Min uppfattning är också att direktivtexten har blivit väldigt urvattnad. De flesta krav är borta, från början var tanken att det skulle vara bindande åtgärder, sedan bindande mål, till slut blev det bara en uppmaning om att ge en fingervisning om hur mycket som ska sparas till år 2020. Allt har på gott och ont gjorts väldigt mycket mjukare.


TRE PROCENT
Frågan är då vad det finns substans kvar i direktivet?
– Främst är det områden som vi inte berörs av. Men ett område som värmepumpsbranschen berörs ganska direkt av är kravet på renoveringstakt av offentliga byggnader på tre procent årligen. Det handlar om ganska små ytor. Om det bara kommer att ske i denna takt och endast offentliga byggnader som vi kommer att göra energieffektiviseringar i har vi inte ens chans att nå upp till vår nationella målsättning om en halvering av energiförbrukningen i bebyggelsen fram till år 2050, säger Martin Forsén.

– Hela direktivet känns väldigt tunt och frågan är om det kommer att ha någon effekt överhuvudtaget. Vi hade hoppats att man på något vis skulle få till en utökad renoveringstakt för fler typer av byggnader. Från Svep har vi större tilltro och förhoppning till andra direktiv och jag tror att det är fullt möjligt att nå målen i direktivet tack vare annan lagstiftning. Även energiprisutvecklingen driver på den här processen.


POSITIVT
– Även om renoveringstakten av offentliga byggnader är tre procent är det ändå positivt att få fram en rad demonstrationsprojekt. Vi får till en tillräckligt stor mängd för att få upp kunskapen om hur man gör den här typen av renoveringar för att nå en väldigt, väldigt låg energianvändning i byggnaderna. Det blir tillräckligt många så att det kan tillämpas till en lägre kostnad på ett stort antal byggnader och blir ett sätt att visa hur man kan gå till väga och lära upp branschen hur man gör detta på ett bra sätt.

– Vi från värmepumpbranschen måste vara jätteaktiva och samarbeta med byggföretag för att ta fram konkurrenskraftiga lösningar och demonstrationsprojekt där vi kan visa att energieffektivisering på ett kostnadseffektivt sätt är möjlig med vår teknik. Redan idag pågår det inom flera forskningsprojekt, bland annat en teoretisk studie hur man kan renovera det befintliga beståndet av flerbostadshus på ett kostnadseffektivt sätt och nå en väldigt låg energianvändning, avslutar Martin Forsén.

På bilden:
Energieffektiveringsdirektivet kan beröra fastighetsägarna i flera delar. Enligt direktivet ska medlemsstaterna etablera en långsiktig strategi för renoveringar av såväl bostäder som kommersiella byggnader till 30 april 2014. Bilden är tagen i Hjulsta utanför Stockholm.
Foto: Holger Ellgaard/Wikipedia

Trots tidig varning: Stockholms snöröjning ett misslyckande

Nu landar webbens butiker på marken

Partnersök – nytt effektivt sökverktyg för Byggsverige

Folkoperans hiss vann pris

Hur du kan jobba hemifrån i snökaoset

Skotta taket rätt och skotta rätt tak

Fagerhult huvudleverantör av belysning till Nya Karolinska Solna

Årets golvtrender 2013

Felaktig konstruktion i Göteborg gör att bakterier växer i varmvattnet

Större budget i Sveriges rikaste kommun

Solna kommun antar detaljplan för Haga Norra

Tidskapsel upptäckt på Riddarholmen

VVS Företagen välkomnar möjlighet att anställa unga

Stockholmshem anställer projektledare för hållbarhet och stadsutvecklingsfrågor

Säkerhetssystem näst på tur att kopplas upp i svenska hem

Framtidens tvättstuga invigs

Solna utsedd till Årets kommun av sportindustrin

BostadsrättsMässan dubblerar

Helhetslösningar från Roth Nordic

Nytt EU-direktiv för energieffektivisering

Säkerhet i centrum för STIB

Bo-mässan i Vuores är Finlands största urbana byggprojekt

Nya arkitekturen går mot starkare färger

Många vill bo i Trädgårdsstaden i Skövde

Nytt energipanelsystem sparar 30 procent i energikostnader

Mer Mariefred i pittoreska Mariefred

Fuktsäkra ytterväggar med Thermonomic

Kyrkoantikvarisk ersättning – bidragssystem som gör succé