Arkitekter tävlar om MAX IV
den 16 november 2010Fyra arkitektkontor tävlar om utformningen av den nya forskningsanläggningen i nordöstra Lund. Synkrotronljusanläggningen MAX IV ska användas för avancerad materialforskning. Den ringformade byggnaden beräknas bli färdig till år 2014.
AV LEO GULLBRING
ESS har sitt kontor mitt inne i gamla Lund strax intill Lundagård och Domkyrkan. Arkitekt Lars Lavesson, som är projektansvarig vid Lunds Universitet, räknar med att man redan till slutet av oktober ska ha valt en vinnare bland de fyra olika förslagen som tagits fram i ett parallellt uppdrag.
– Arkitekturen spelar en viktig roll, säger Lars och förklarar att det inte är lätt att ge form åt en byggnad som räknar 160 meters diameter, ungefär samma storlek som Colosseum i Rom.
Förslagen ska dessutom också passa in med ESS-projektets 250 meter långa linjära accelerator som är planerad att tas i bruk år 2019. Lars räknar med en byggkostnad på knappt en miljard för MAX IV, men med alla installationer hamnar prislappen på tre miljarder totalt. Hela anläggningen byggs uppe i den feta jordbruksmyllan i Brunnshög nära Ericssons kontorskomplex.
– Det handlar inte om att bygga lådor utan om att integrera landskap och arkitektur till en helhet.
PARALLELLT UPPDRAG
Fyra arkitektgrupper har bjudits in till ett parallellt uppdrag. Och åtminstone två tillhör världens främsta. Norska Snøhetta räknar bland sina mest kända verk biblioteket i Alexandria, Oslos opera samt muséet och minnesmärket som ska invigas vid World Trade Center i New York nästa år. Brittiska Grimshaw står bland annat bakom Eden Project i Cornwall och Waterloo-järnvägsstationen i London. Danska 3xn deltar också samt svenska Fojab i samarbete med Li Xinggang som var med och ritade nationalstadion i Beijing för olympiaden 2008.
Lars räknar med att gjutningen av bottenplattan kommer igång om tidigast ett år, men redan till våren ska schaktarbetet gå igång. Peab och Wihlborgs ska stå för byggnation, ägande och förvaltning genom det gemensamma bolaget ML4. Lunds universitet, som likt andra universitet i landet inte får äga egna fastigheter, kommer att hyra lokalerna som beräknas vara klara för drift år 2014. Samma år ska bygget av acceleratorn ESS gå igång. Totalsumman för det 25 år långa hyresavtalet för Max IV beräknas bli 1,3 miljarder kronor, ESS:s linjäraccelerator innebär en investering på ytterligare 1,9 miljarder.
VÄRLDENS FRÄMSTA
MAX IV ska ersätta Maxlabs gamla anläggning och kommer att bli världens främsta synkrotronljuskälla. Lund kommer att konkurrera med ett femtiotal liknande anläggningar jorden runt och blir ett internationellt centrum för material- och nanoforskning. I jämförelse med de utländska anläggningarna beräknas MAX IV bli hundra gånger så effektiv. Bland kommer man att studera proteinmolekylers uppbyggnad på nanonivå, batteriers egenskaper, ytor på halvledare för att inte tala om kemiska analyser av bakterier. Till skillnad från CERN i Schweiz så kommer man i Lund att använda partikelacceleratorer till att skapa synkrotronstrålning, men även partikelfysikerna vid Lunds Universitet räknar med att kunna bedriva en viss forskning vid de nya anläggningarna. MAX IV:s största lagringsring rymmer en energi på 3 gigaelektronvolt, den mindre rymmer 1,5 gigaelektronvolt. I anläggningen ingår en accelerator där elektroner tvingas upp i nära ljusets hastighet. Energikraven är långt ifrån lika höga som i ESS:s kommande linjäraccelerator som istället ska accelerera protoner som har en nära 2 000 gånger så stor massa och som därmed också producerar radioaktiv strålning.
BYGGA HÅLLBART
Lars berättar tillsammans med ESS:s VD Colin Carlile, som också är en av världens främsta neutronforskare, att man lägger stor vikt vid att bygga hållbart. Om planerna går i lås räknar man med att överskottsvärmen från anläggningen ska kunna stå för en fjärdedel till en tredjedel av Lunds värmebehov.
– Vi kommer att ha egna vindkraftverk, förklarar Colin Carlile, och vi siktar på att bli klimatneutrala.
ESS samarbetar bland annat med E.ON och Lunds Energi, och man har flera olika idéer om hur energin ska kunna tas tillvara. Även om energibesparande åtgärder kan komma uppgå till 7,5 procent av byggkostnaden, så räknar Lars Lavesson med att man sparar på lång sikt. Bland annat vill Lunds Energi lagra värme i kalkberget på 70 till 100 meters djup. Av de 40 MW som stoppas in i anläggningen räknar man med att kunna återvinna hälften. Satsningen på 25 stora vindkraftverk är också en möjlighet att få bättre kontroll på de egna energikostnaderna, menar Colin. Energiproduktionen blir också grönare, eventuellt överskott kan matas in i det befintliga elnätet.
– Arkitekturen ska visa att vi producerar energi, understryker Lars som också nämner gröna tak och krav på alla underleverantörer att använda ”gröna” material.
LITEN STADSKÄRNA
Frågan är förstås om Lund och dess universitet kommer att våga tänka annorlunda när det gäller den arkitektoniska utformningen. Att staden ofta kallas för den akademiska bondbyn är inte att förvånas över. Trots att Lund räknar en tredjedel av Malmös invånartal så är stadskärnan försvinnande liten. Affärsgatorna kan räknas på den ena handen, och här finns varken konstmuseum, egen teater eller kulturhus. Den tekniska högskolan är inrymd i gamla och nya byggnader som inte skapar någon sammanhållen känsla, Klas Anshelms föredömliga idé om att skapa en fortsättning på staden inspirerad av ett amerikanskt campus kom på skam. Forskarbyn Ideon bygger inte heller den på en fungerande stadsplan, här är det kommersiella intressen som styrt fram en uppluckrad lådlik icke-arkitektur. I sin framtidsvision talar däremot Lunds kommun om en balanserad tillväxt med tydlig hållbarhet där den nya spårvägen ska fungera som en integrerande komponent.
Och även om Maxlabb och ESS kommer att bli ett dominerande inslag i Lunds urbana miljö, så är de inte oomtvistade. Eftersom spallationsprocessen använder sig av kvicksilver och dessutom producerar ett radioaktivt avfall, så ställs en hel del krav på säkerheten kring anläggningen. Kanske kräver spetsforskningen också en arkitektur som möter människors rädsla och nyfikenhet? Inte en lågmäld och följsam design, utan något betydligt mer utmanande och framtidsinriktat. De 4 förslag som tagits in är alla tillräckligt olika för att ge goda uppslag till en intressant arkitektur. Förslagen bedöms av Lunds universitet, Maxlab, Lunds kommun samt byggherren ML4 AB. Men det är knappast en lätt uppgift. Med en diameter på hela 160 meter och en låg byggnadshöjd så är det inte lätt att ge ett tydligt arkitektoniskt uttryck även på marknivå.
SOLAVSKÄRMNINGAR
I Grimshaws förslag föreslås en krona av ljus i den cirkulära byggnaden som en symbol för MAX IV:s verksamhet. Tanken är att den ska vara synlig från staden eller motorvägen. Ett system av lameller förser ljusringen med solavskärmningar som gör att ljuset förändras både inne i och utanför byggnaden. Byggnadens bas är däremot föränderlig, den kan få ny form allteftersom verksamheten så kräver. Grimshaws har tagit hjälp av Tengbom, Rambøll och Tyréns i sitt arbete.
Fojab och kinesiska CADG har en mindre stark idé, här är det fågelperspektivet som gäller, från markplanet upplevs endast den cirkulära formen som är utgångspunkten för samtliga förslag. Men även här arbetar arkitekterna med ett ljusmotiv som utgår från taklanterninernas geometri och kontrasterande material i rostfri plåt och sedumtak.
Klart intressantast är ändå norska Snøhetta. Här har det cirkulära motivet vridits som ett möbiusband för att ge en tydlig volym med en till synes varierande takhöjd. Det cirkulära motivet förstärks och förankras också i landskapet genom en oval ringväg. Även om renderingen inte ser ut att stämma proportionerligt - byggnaden är högre och diametern mindre än i tävlingsförutsättningarna - så har de norska arkitekterna utgått från ett jordnära perspektiv, inte bara en uppvisning för flygburna eller fåglar.
– Viktigast för oss har varit att skapa ett tredimensionellt projekt, förklarar Snøhettas Kjetil Thorsen. När du står vid huset kan du ju inte annars se den cirkulära formen, men med ringens höjdvariation kan man läsa den tredimensionella formen.
– Tanken är att byggnaden ska vara så ljus och vit som bara möjligt, helst med ett glansigt material som reflekterar mycket. Vi funderar på emaljerade fasadskivor, sten eller tung keramik. De olika stora hålen är matematiskt beräknade och ska visa på värmeutvecklingen inne i byggnaden.
KORT LIVSTID
I tävlingsförutsättningarna ingår att se på en möjlig framtida användning. Lars Lavesson nämner att anläggningen kan ha en relativt kort livstid, utvecklingen går snabbt framåt, därför kan det bli aktuellt med bostäder redan om två, tre decennier. Kjetil Thorsen ser möjligheter till en regionspark. Och även om det med norska mått inte är en särskilt hög plats, så finns här en vid utsikt ända ner mot Malmö, Sundet och Turning Torso.
De danska kollegorna vid 3XN har valt ett annat uttryck när de placerar ett antal cirklar i terrängen, ungefär på samma sätt som ringar sprids på vattnet. Här blir materialkontrasten mellan byggnader och gröna rum tydlig, och ger ett tydligt geometriskt uttryck och samtidigt också en flexibilitet. De danska arkitekterna pekar också på hur de mindre ringarna anspelar på historisk skandinavisk smyckeskonst eller brynjor. Frågan är dock om inte landskapsarkitekturen tar överhanden, och dessutom ligger lite ur fas. MAX IV kan vara färdig för ombyggnad eller demontering redan innan trädcirklarna vuxit upp ordentligt.
– Det här är väl använda pengar, betonar Lars Lavesson entusiastiskt. Vi har fått en god genomlysning av möjligheterna och de flesta av arkitektkontoren har gett oss nya idéer långt utöver tävlingsprogrammet. Flera kontor har tittat på hur kontoren ska förläggas i förhållande till laboratorierna, vi har också fått bra idéer är det gäller landskapsplaneringen.
På bilden:
Norska Snøhettas förslag bygger en lätt perforerad möbiusring som ska ge ett varierande intryck.
Proline certifierade av norska SINTEF
den 19 januari 2011SINTEF Byggforsk/Certificering har tilldelat Proline Tekniskt Godkännande (TG) för sin egenutvecklade metod för relining i fastigheter - Proline-metoden.
Köket viktigast i hemmet enligt IKEA
den 17 januari 2011Resultatet presenteras i Köksrapporten IKEA, som sammanfattar flera nya undersökningar med aktuella fakta och statistik om kökets roll och betydelse.
Tajt schema när MKB byter stammar
den 14 januari 2011På sex veckor skall jobbet vara gjort, oavsett hur gammal fastigheten är. Blir en stam försenad skjuts hela arbetet. Gamla gjutjärnsrör byts ut mot nya ljudisolerade plaströr. Gammalt porslin slängs ut och badrummen fuktskyddas efter dagens normer.
Nytänkande vid snöröjning av tak
den 14 januari 2011Problemet med is och snö på taken tas på allt större allvar. Vi uppskattar givetvis detta och hoppas att det kan leda till att våra medlemsföretag får större befogenheter vid snöröjning av landets tak. Det här anser Entreprenörföretagen.
Renoverade rör ger renare vatten
den 14 januari 2011Det 17 våningar höga huset i Marmorlunden Brf på Södermalm och niovåningshusen i Brf Torpedbåten 2 i Täby och London 1 på Gärdet i Stockholm kan räkna med friskare vatten sedan deras varm- och kallvattenrör samt cirkulationsrören renoveras av HWQ Relining System med ny metod.
Hantverksskicklighet avgör slutresultatet
den 14 januari 2011När Brf Prosten i Upplands-Bro kommun utanför Stockholm inventerade statusen på rören i fastigheten kom man fram till att relining med glasförstärkt polyester var det bästa alternativet. Ett hantverk som kräver precision och yrkesskicklighet för att uppnå bästa resultat.
Brif håller koll på seriösa reliningbolag
den 14 januari 2011Vattenskador omsätter cirka 100000 miljoner kronor i veckan och fem miljarder kronor om året. Dåliga rör är en bidragande orsak. Godkända rör och vattenledningar har blivit ett krav från hela försäkringsbranschen. Många bolag inför höjda premier för äldre fastigheter där rören inte uppnår dagens normer.
Tio tips för dig med mycket snö på hustaket
den 12 januari 2011Snön har fallit i rikliga mängder över hela landet och ligger nu tung på många tak. Här är tio punkter att tänka på när det gäller snö och takskottning.
Varmvattnet måste kontrolleras på förskolor och äldreboenden
den 4 januari 2011En ettåring fick nyligen svåra brännskador i samband med blöjbyte på förskolan. Orsaken var hett kranvatten. – Temperaturen ska begränsas till 38 grader om det finns särskilda risker för skador, säger Fredrik Runius, teknikansvarig för branschregler Säker Vatteninstallation.
Tänk långsiktigt!
den 2 januari 2011Lägg in renovering av stammar och tätskikt i våtutrymmen i underhållsplanen. Ta hjälp av en fackkunnig fristående projektledare som har erfarenheter och kunskaper i området. Läs ”Renoveringshandboken för hus byggda 1950-1975” som finns på Byggtjänst.
Miljöinsatser i samband med stambyten
den 1 januari 2011Vattenskador är ofta anledningen till att många fastighetsägare väljer att byta stammar. Men för att försöka minimera framtida störningar för de boende passar man på att förbereda installationerna för miljöinsatser som skall minska energikostnaderna på sikt.
Planera och samordna ombyggnaden
den 1 januari 2011Om man vid en stamrenovering samtidigt renoverar sina våtutrymmen är planering och samordning av ombyggnaden fundamentalt viktig. – Det gäller att samordna mellan snickare, rörmokare och plattsättare, de vanligaste yrkeskategorierna vid en stamrenovering, säger Johan Puuri, vd för Byggkeramikrådet, BKR, branschorganisationen för kakel, klinker och plattsättning.
Säkrare med Säker Vatten
den 1 januari 2011När man utför en stamrenovering av fastigheten är det många faktorer att ta hänsyn till.
Skanskas nya regler ger kraftig minskning av ögonskador
den 29 december 2010Skanska arbetar målmedvetet för att uppnå sin uppsatta vision om noll arbetsplatsolyckor. I ett led att nå dit skärpte Skanska i början av 2010 kraven på den personliga säkerhetsutrustningen. Som ett direkt resultat av det har antalet ögonskador minskat från tretton stycken 2009 till tre under 2010.
JM förvärvar sjönära fastighet i Gåshaga på Lidingö
den 23 december 2010JM förvärvar hälften av fastigheten Lyftkranen 3 i Gåshaga på Lidingö med antagandet om att i framtiden utveckla cirka 250 byggrätter för bostäder.
Hagastaden – två städer som växer samman
den 22 december 2010Hagastaden blir namnet på den nya stadsdelen i området för Norra Station och Karolinska. Det är när städerna Stockholm och Solna byggs samman över tidigare otillgänglig motorvägsmark som den nya stadsdelen skapas.
Skanska hyr ut 1200 kvm till VIA Travel
den 16 december 2010Skanska har tecknat ett hyreskontrakt med VIA Travel i Kv Tennet på Kilsgatan 4 Göteborg. Kv Tennet är det kontorshus som Skanska nu lämnar i och med flytten till Gröna Skrapan i Gårda. Därmed är cirka 2500 kvm uthyrda i Kv Tennet som idag omfattar totalt cirka 8000 kvm.
Sveriges hyresgäster känner sig allt tryggare i sina bostadsområden
den 15 december 2010Landets hyresgäster känner sig allt tryggare i sina bostadsområden. Både den personliga tryggheten och känslan av säkerhet mot inbrott i lägenheter och bilar har ökat sedan 2005. Det visar en riksomfattande undersökning som Hyresgästföreningen och AktivBo har genomfört.
Utmaning för fler bostäder
den 14 december 201075 procent av landets kommuner har brist på hyresrätter. Samtidigt saknas idag produktutveckling som effektiviserar bygget av flexibla och mindre flerbostadshus. Det vill bransch- och intresseorganisationen SABO ändra på. Leverantörer och entreprenörer inbjuds därför att tävla om ramavtal för flexibla hus i tävlingen SABOs Kombohus.
Hur ser hyresgäster och fastighetsförvaltare på utemiljöskötseln?
den 13 december 2010Förvaltningen av gårdsmiljöer i hyreshusområden diskuteras ofta i tekniska termer. Nu kommer en avhandling av Therese Lindgren från SLU om de boendes syn på skötseln av utemiljön, och om hur kunskap om detta kan utnyttjas av förvaltarna.
Bredbandsutbyggnaden i Hässleholms kommun är nu klar
den 13 december 2010Idag, 13 december, invigs telestationen i Änglarp. Därmed är bredbandsutbyggnaden i Hässleholms kommun klar. - Det är mycket glädjande att vi nu har slutfört bredbandsutbyggnaden och kan erbjuda alla kommuninvånare samma service. Bredband är en förutsättning för en levande landsbygd, och en komplett utbyggnad stärker kommunens attraktionskraft, säger kommunalråd Lars-Göran Wiberg (C).
Ankarstjernan valde trygghet med Proline
den 10 december 2010Proline påbörjade i maj arbetet med relining av Brf Ankarstjernans alla 149 lägenheter. Husen som är bygga mellan 1960-63 består av 5 och 6-våningshus upptar nästan ett helt kvarter centralt i Karlskrona. Förutom lägenheterna åtgärdar även föreningen sina källarledningar med hjälp av Proline. Arbetet beräknas vara slutfört vid månadsskiftet jan/februari 2011.
