Nyproduktion och moderniseringar vid MKB

Tillväxten i Malmö och behovet av flera bostäder visar sig i de många nybyggnadsprojekt som MKB Fastighets AB bedriver. Vi tittar närmare på Kvarteret Trevnaden och en rad omfattande stamrenoveringar. Dessutom belyser vi projektet Framtidens tvättstuga och berättar hur MKB bedriver sitt energi- och miljöarbete.

AV BJÖRN ASPLIND

I slutet av november 2012 togs det första spadtaget för de 170 lägenheter som MKB uppför i Kvarteret Trevnaden i Sofielund. De första lägenheterna är inflyttningsklara hösten 2014.

MKB har tillsammans med Kanozi Arkitekter och intresseföreningen KiM, Kollektivhus i Malmö, tagit fram detta nya kvarter med fokus på bogemenskap. Trevnaden består av 170 lägenheter varav 45 i kollektivboende. NCC kommer att uppföra husen.
MKB vill med kvarteret Trevnaden utveckla hyresrätten genom att erbjuda en högre grad av bogemenskap.

– Vi har haft en kontinuerlig dialog med KiM. Vi har bland annat diskuterat planlösningar, gemensamma ytor och byggteknik. Tack vare vårt samarbete byggs nu fastigheten med ännu högre miljöambitioner till exempel, säger Anna Wiking, affärsutvecklare vid MKB.

Mini, medi och maxi
– I de nya husen utformar vi de gemensamma ytorna på ett smartare sätt för möten i fastigheten. De tre fastigheterna har arbetsnamnet mini, medi och maxi som syftar på graden av bogemenskap.

Samtliga hus kommer att få mer utökad yta för gemenskap; i minihuset kommer det finnas en gemensam tvättstuga med anslutning till ett aktivitetsrum och gästlägenhet, i medihuset kommer det finnas en stor gemensam entré med möjlighet till kommunikation mellan grannarna, en gemsensamhetslokal och även här tvättstuga med anslutning till aktivitetsrum. Den högsta graden av bogemenskap blir det i kollektivhuset – maxi - där man är medlem i kollektivföreningen för att kunna bo i huset.

Gemensamma utrymmen
De 45 lägenheterna med kollektivboende kommer ha gemensamma utrymmen på bottenplan, bland annat övernattningslägenhet, mediarum, matplatser och kök.
Kollektivhuset vänder sig till alla som vill bo kollektivt, men ändå ha sin egen lägenhet med kök. Boytorna i lägenheterna är lite mindre än normalt men de gemensamma ytorna är desto större och fler. Hjärtat i huset och kollektivet är det gemensamma matlaget och storköket.

De övriga husen kommer att vara vanliga hyreslägenheter men med fler gemensamma utrymmen än i en ordinär nyproducerad hyresfastighet. Det kommer bland annat att finnas en gemensam tvättstuga enligt MKB-konceptet Framtidens Tvättstuga, gemensamhetslokal, övernattningslägenhet och ”byta saker-rum”.

– Föreningen Kollektivhus i Malmö (KiM) har cirka 120 medlemmar. I Malmö arrangerades det i vårens en konferens för kollektivboende och utifrån den verkar det vara ett intresse på uppgående. I Malmö finns endast ett kollektivhus sedan tidigare, BoAktiv Landgången i Bunkeflostrand. Utifrån MKB:s erfarenhet har vi nöjdare kunder där vi har smartare lösningar för bogemenskap och detta är något som vi vill utveckla vidare, avslutar Anna Wiking.

God driftsekonomi
– Samtliga hus byggs med högt uppsatta mål gällande energiprestanda. MKB ska förvalta husen under lång tid och som långsiktig fastighetsägare finns ett extra stort intresse av god driftsekonomi, säger Hans Ranelycke, projektledare för Kvarteret Trevnaden vid MKB.

– Detta projekt byggs enligt SGBC:s Miljöbyggnad där vi satsar på ”guld” i energiindikatorn. Beräkningarna visar att vi för de olika huskropparna landar i spannet 55-60kWh per kvm Atemp och år.

– Byggnaderna kommer värmas med grön fjärrvärme, och tack vare Kollektivhusets intresse av bland annat energi- och miljöfrågor kommer vi dessutom att installera solceller på kollektivhusets tak, det kommer bli spännande att se nyttan av detta, avslutar Hans Ranelycke.

Energisatsningar
– I min roll som energistrateg ska jag fokusera på MKB:s energiarbete, både i vår nyproduktion och i det befintliga beståndet. Jag ska också starta egna energiprojekt. Den huvudsakliga uppgiften är att arbeta för att klara de energimål som vår ägare Malmö stad har om en minskning av energianvändningen med 30 procent till år 2020, säger Ulla Janson, energistrateg vid MKB sedan april i år.

– Detta innebär att vår nyproduktion inte får bli en energibelastning och att vi alltid måste ta med energiparametrar när vi gör underhåll i det befintliga beståndet. Vi har naturligtvis gjort det här tidigare, men nu måste vi hela tiden vässa oss för att göra det bättre.

Ulla Janson är till exempel med i förvaltningens underhållsplanering för att ta fram vilka fastigheter som är energibovar och borde byggas om. Tillsammans ser man på möjligheterna att ändra i underhållsplaneringen för att få energiåtgärderna utförda tidigare. Hon arbetar även i projektgrupperna för till exempel Holma, Trevnaden, Hyllie Boulevard och Augustenborg.

– För MKB är energifrågan jätteviktig. Även om mycket handlar om pengar, är det ändå frågan om en förbättrad miljö som driver oss. Vi har också en lyhörd förvaltning som ofta vänder sig till mig för goda råd. Det är ute i våra områden som kunskaperna finns och det är viktigt att initiativen kommer därifrån.

Varmvattendebitering
En annan viktigt uppgift för Ulla Janson är varmvattendebiteringsprojektet där målet är att införa individuell mätning och debitering av varmvatten för alla hyresgäster. Idag inför MKB alltid varmvattendebitering vid stambyten och vid omfattande rörunderhåll.

– Jag hjälper till med detta i den initiala fasen i våra olika områden. Med hjälp av energistatistiken stöttar jag vår förvaltning.

I det kommande energieffektiviseringsdirektivet är mätning av varmvatten en viktig parameter.

– Mitt mål som energistrateg är att få igenom ett beslut om att vi ska ha varmvattendebitering överallt. Vi måste låta kunderna ta chansen att kunna påverka sin energianvändning. Varmvattnet är också en tung energipost. För oss på MKB är också rättviseaspekten viktig, betonar Ulla Janson.

Kontroll
Däremot kommer MKB inte att ta betalt för uppvärmningen av bostäderna, eftersom det anses vara för svårt att få en rättvis fördelning här.

– Vi har satt in inomhustemperaturgivare i nästan alla lägenheter för att få kontroll på uppvärmningsbehovet och kunna sköta driften optimalt. Detta är en uppgift för oss på driftavdelningen, inte något vi ska upplåta till våra kunder. I en hyresrätt ingår uppvärmning för oss!

”Nära-noll”
MKB har som mål att all nyproduktion ska vara ”nära-noll”-energibyggnader och då utgår man från Energimyndighetens siffra på 55 kWh per kvm Atemp per år som bas.

– I viss mån måste vi också ta hänsyn till de bevarandevärden som Malmö stad har och då finns det inte möjlighet för oss att göra så mycket vi skulle vilja för att minska energianvändningen.

Inom MKB finns planer att dra igång något som kallas ”Nära-nollrenovering”, där tanken att prova ett riktigt projekt för att se om det går att nå de energinivåer som krävs. Det blir också en viktig del i avstämningen mot Boverket år 2016.

– Vi måste kunna ge ett korrekt svar, det är lätt att annars bara fasta i teoretiska modeller. Planen är att ta ett övergripande grepp i något av våra framtida underhållsprojekt. Här kommer det att finnas möjlighet att testa många olika åtgärder. Än så länge kan jag inte gå ut med vilket eller vilka områden det berör, avslutar Ulla Janson.

Framtidens tvättstuga
I april 2010 utlyste MKB Fastighets AB tillsammans med Malmö Clean Tech Center, Institutet för hållbar stadsutveckling och Miljöförvaltningen en tävling för att få fram innovativa lösningar för tvättstugor i flerfamiljshus. Målet var att skapa en ”spjutspetstvättstuga” där MKB kan testa ny teknik som biologisk vattenrening, energisnåla maskiner och nya tankar kring flexibilitet och användarvänlighet.

Torkning med avfuktningsteknik, värmepumpsdrivna torktumlare och automatisk dosering av tvättmedel ingår också.
Av inkomna tävlingsbidrag utsågs fyra vinnare som tillsammans med MKB tog fram ett slutgiltigt förslag på hur Framtidens tvättstuga skulle se ut. Arkitekterna Christian Wilke, LINK Arkitektur och Ida Mared, Sydark Konstruera har designat konceptet Tvättstuga 2.0.

– Det har varit en spännande, rolig och ibland svår process. Vi har tillsammans skapat ett helt nytt koncept för flerfamiljstvättstugan och vi tror att våra lösningar förstärker det som är bra med den gemensamma tvättstugan, att man kan tvätta effektivt och smidigt och säga hej till grannen samtidigt, säger Christian Wilke.

Augustenborg
– Idag har vi en Framtidens tvättstuga som uppfördes i januari i år i Ekostaden Augustenborg. Dessutom planeras det att bygga Framtidens tvättstugor i Holma, Bohus och Kvarteret Trevnaden. Till de olika projekten har man plockat olika delar, säger Åse Dannestam, projektledare för Framtidens tvättstuga vid MKB.

– Grunden till Framtidens tvättstuga är det ökade antalet tvättpelare i lägenheterna. Dels ökar det vårt servicebehov, dels är det ganska obekvämt för de boende att behöva hänga tvätt i hela lägenheten.

– Vi ville ta ett helt nytt grepp kring den gemensamma tvättstugan, det finns en enorm potential i det effektiva tvättandet. Vi har också frångått systemet att man bokar upp ett helt rum. I en stortvättstuga har vi låst in varje maskin i ett skåp och de boende väljer själv hur många maskiner man vill tvätta per gång. Man få en viss pott per månad, men det är också mer fritt att välja tider, säger Åse Dannestam.

En viktig aspekt i Framtidens tvättstuga är också gemenskapstanken, det går inte längre att ”låsa in” sig i tvättstugan.

– Vi har skapat ett öppet och mer trevligt rum att vara i. I vissa områden, beroende på placeringen i huset, sätts det också in fåtöljer. Vi har också testat en byteshylla, där man kan byta grejer med sina grannar. Resultatet har varit väldigt gott, avslutar Åse Dannestam.

Moderniseringar
Slutligen är även MKB:s satsningar på underhåll och modernisering avgörande för utvecklingen av fastighetsbeståndet och för att kunna garantera en attraktiv och modern boendemiljö för malmöborna. Den höga underhållsnivån kommer att behållas under de kommande sju-åtta åren.

I underhållsarbetet ingår bland annat renovering av stammar, badrum, fasader och tak. Summan för underhåll motsvarar 275 kronor per kvadratmeter utslaget över hela beståndet. Det är mer än 50 procent över snittet för kommunägda bostadsbolag, beroende på dels större mängd äldre fastigheter hos MKB, dels de ekonomiska förutsättningarna hos bolaget.

Några av de stamrenoveringsprojekt som pågår, snart påbörjas eller kommer att påbörjas de närmaste åren är nio etapper i Holma, Häcken, Färdigheten, Apan och Dromedaren, Augustenborg samt Pildammsstaden.

På bilden:
MKB har tillsammans med Kanozi Arkitekter och intresseföreningen KiM, Kollektivhus i Malmö, tagit fram det nya kvarteret med fokus på bogemenskap. I Kvarteret Trevnaden är 45 av 170 lägenheter kollektivboende.
Illustration: Kanozi Arkitekter

Skanska investerar 680 miljoner kronor i Tyfonen i Malmö

Ny karossverkstad och logistikhus åt Scania i Oskarshamn

Imtech installerar på Lunds Tekniska Högskola

Elite Hotels öppnar på Vasagatan i Stockholm

SEFA bygger Partille Kulturum

Veidekke byggstartar Göteborgs första gröna tak

Första spadtaget för Brf Stenunge Allé på Stenunge Strand

Detaljplanen antagen för bostäder vid Bangårdsgatan i Östersund

1952 meter nytänkande skapar modern och dynamisk stadskärna i Haninge

Sveriges första odlarlägenheter byggs i Malmö

Upp till 1200 nya arbetsplatser planeras på Uddvägen

440 nya bostäder i Årstadal

Rikshem bygger 148 lägenheter i Knivsta

Fler bostäder i Väsby

Stefan Attefall tar första spadtagen till två nya bostadsbyggen i Knivsta

Ny förskola i Vega

Quality Hotel öppnar i Haparanda

Ständigt arbete med energibesparingar i Norrköping

Bovieran och Skanska samarbetar

120 miljoner liter vatten sparas varje år

Trygga Boendet från JSB - ett vinnarkoncept

Nytt nummer ute!

Hållbart helhetsgrepp i Hyllie

Bygg smart med Buildsmart

Premiär på Kärleken för SABOs Kombohus i fyra våningar

Nyproduktion och moderniseringar vid MKB

Trä och glas i nya element

Airport City Stockholm - Hållbarhetscertifierad flygplatsstad