Fastighet
Utbildning för ökad trygghet och säkerhet
den 07 juli 2014Media rapporterar dagligen om inbrott, brand och en ökning av sociala problem. Många känner sig otrygga i källaren, på gården och andra platser samtidigt som få vill flytta till bostadsområden som uppfattas som otrygga. Vad kan bostadsföretagen göra för att motverka detta och öka både tryggheten och den upplevda säkerheten?
AV BJÖRN ASPLIND
Ett sätt är att förbättra kunskaperna hos bovärdarna inom SABO-företagen. Utbildningen på temat ”Tryggare och säkrare bostadsområden” den 9 och 10 juni lockade cirka 20 bovärdar att lära sig mer om dessa viktiga frågor.
Under två dagar fick bovärdarna kunskap om vad som påverkar ett område. Utbildningen innehöll bland annat en genomgång av det rent tekniska med fokus på lås, skydd och brand samt konkreta tips och metoder för att kunna agera för en ökad trygghet hos hyresgästerna.
Deltagarna fick även kunskap om vilka juridiska möjligheter som finns och tydliga svar på vad bostadsföretagen kan och får göra samt fick lära sig att hantera frågor kring olika typer av störningar på ett professionellt sätt.
Erfarenheter
Teoretiska genomgångar blandades med diskussioner och erfarenhetsutbyte med fokus på verkligheten i dagens Sverige.
Utbildningens lärare var alla experter inom sina sakområden och har arbetat med trygghets- och säkerhetsfrågor i och för bostadsbolag under lång tid:
* Malin Vestin, brandingenjör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, talade om brandkunskap för ökad säkerhet.
* Jan-Peter Alm, säkerhetsinformatör vid Steninge Information, pratade om tekniska åtgärder för att öka säkerheten.
* Vilhelm Meyer, samhällsplanerare och VD vid Urban Utveckling & Samhällsplanering AB, delgav sina erfarenheter om hur man får hyresgästerna att känna sig tryggare.
* Therese Berg, enhetschef Boende & Juridik, SABO, pratade om Grannsamverkan – vad kan vi göra?
* Carina Knapp-Svedberger, jurist, SABO, tog upp frågorna kring vad man måste göra juridiskt för att hantera störningar.
Kombination
– Teknik i all ära, men det handlar om en kombination av säkerhetsteknik och människor. För att tekniken ska fungera kräver det en insats av människor, säger Jan-Peter Alm, numera säkerhetsinformatör med egen verksamhet, men som tidigare i många år har arbetat som säkerhetsinformatör vid Stöldskyddsföreningen.
– Ett annat exempel är att du kan ha det bästa dörrlåset på marknaden, men om ingen låser har du ingen nytta av det. Det är tyvärr inte helt ovanligt att man köper dyra tekniska system som inte används på rätt sätt för att man inte har en god säkerhetsmedvetenhet.
Att få de boende att bli mer säkerhetsmedvetna och få en förståelse för säkerhetsfrågorna är en svår uppgift.
– Det gäller att få de boende att förstå att det krävs saker också av dem för att det ska fungera. Det handlar om enkla grejer som att se till att källardörren verkligen går i loss och att vänta tills garageporten går ner när man kör ut bilen, detta för att förhindra att obehöriga kommer in, säger Jan-Peter Alm.
– Jag pratade naturligtvis också om vad det finns för lås och system för kameraövervakning, men gav också råd om hur bovärdarna kan vara delaktiga i en enkel riskanalys. Frågan är om ett dyrt kamerasystem kommer att hjälpa till att minska brottsligheten?
Säkerhetsdörrar
Jan-Peter Alm tog också upp frågan om byte till säkerhetsdörrar, som är ett enkelt sätt att förhindra inbrott.
– Rent praktiskt innebär det en plåtdörr som är betydligt svårare att bryta sig igenom eller bryta upp. Att bryta upp en säkerhetsdörr kräver mycket större verktyg, tar längre tid och ger mer buller.
Han tog också upp den viktiga roll som människor som rör sig i bostadsområdena har som trygghetspelare – något som bovärdarna gör.
– Anonymiteten i de stora städerna kan ha en del i sammanhanget och ger en grundläggande otrygghet. Många känner sig osäkra och vågar inte gå ut hur som helst på kvällarna. Att bovärdarna finns ute i områdena och har en viss koll på vilka som bor i området kan ha betydelse. Kameraövervakning kan inte lösa allt, det måste kopplas ihop med mänskliga insatser, avslutar Jan-Peter Alm.
Brandskydd
Malin Vestin, brandingenjör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, talade om brandkunskap för ökad säkerhet. Hon började med att berätta om den statistik som finns om var det brinner och vad orsakerna är.
– I flerbostadshus är den absolut vanligaste brandorsaken glömd spis, som står för drygt 30 procent av bränderna. Att brandorsaken är en okänd faktor står för 15-20 procent och anlagda bränder står för 10-15 procent. Andra orsaker kan vara olika former av tekniska elfel, rökning och levande ljus, säger Malin Vestin.
– Tittar man på småhus är eldstäder den vanligaste brandorsaken och motsvarar 30 procent, men glömd spis utgör bara 15 procent.
De vanligaste utrymmena som det brinner i är kök, trapphus och soprum. Över dygnet är det vanligast med bostadsbränder på eftermiddagarna och kvällarna, den tid vi för det mesta är hemma.
Lagstiftning
Vem ansvarar då för brandsäkerheten? Lagen om skydd mot olyckor används i förvaltningsskedet när byggnaden används och det förutses att byggnaden är byggd enligt Boverkets Byggregler, BBR.
Till Lagen om skydd mot olyckor finns det ett antal allmänna råd och föreskrifter som MSB verkar efter. En viktig punkt är här systematiskt brandskyddsarbete som främst betyder att man måste ha ett brandskydd i skälig omfattning och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och förhindra och begränsa brand.
– Frågan är vad detta innebär i praktiken och vad måste en fastighetsägare till ett flerbostadshus göra för att klara kraven i lagen? Man kan se systematiskt brandskyddsarbete som ett arbete i olika nivåer. Ledningens uppgift är att formulera en brandskyddspolicy med en ansvarsfördelning där uppgifter delegeras till andra. Det kan vara så att bovärdarnas uppgift är att kontrollera brandskyddet ute i fastigheterna, betonar Malin Vestin, som också belyste hur man ska berätta för de boende hur brandskyddet fungerar och vad som förväntas av dem.
Brandvarnare
Brandvarnare var också något som Malin Vestin pratade om på SABO-utbildningen.
– Från MSB tycker vi att det generellt sätt ska regleras i hyresavtalet vem som ska ansvara för att det ska finnas brandvarnare och vem som ska ansvara för att brandvarnaren testas och att batteriet fungerar. Vi förordar att fastighetsägaren ansvarar för att det finns minst en brandvarnare i lägenheten och att hyresgästen ansvarar för att testa den och byta batteri i den, säger Malin Vestin.
Utrymningsvägar var ett annat område som belystes. Här är det viktiga att det inte står en massa brännbart i vägen i trapphusen, det ska vara en egen brandcell och det får inte hindra utrymning.
– Dörrar och avskiljningar till källare och vindar ska hållas stängda och låsta för att försvåra anlagda bränder. Jag berättade också om vilka krav det finns på utrymningsvägar beroende på hur byggnaden ser ut och hur många våningar det är. Dessutom måste rökluckor och stigarledningar i trapphus underhållas. Tyvärr fungerar inte rökluckorna i en hel del bostadshus. Rökluckan måste fungera då den är till för att släppa ut alla rökgaser i trapphusen som bildas vid brand, vilket gör det möjligt att utrymma säkert och ger räddningstjänsten en dräglig arbetsmiljö. I vissa fall kan det vara OK att ha rökgasventilation via fönster i trapphusen, säger Malin Vestin.
En annan viktig fråga är att räddningsvägarna underhålls, är väl utmärkta, att inget står i vägen och att de snöröjs på vintern.
”Aktiv mot brand”
Slutligen pratade Malin Vestin om den ”Nationella strategin för stärkt brandskydd” och kampanjen ”Aktiv mot brand”.
– ”Aktiv mot brand” är ett arbetssätt där vi har tagit fram ett antal informationsblad, foldrar, trapphusanslag, banners och annonser som räddningstjänst och bostadsbolag som är med i kampanjen kan använda. Detta för att det ska se likadant ut i hela landet. Idag är cirka 180 organisationer med i kampanjen, avslutar Malin Vestin.
Boendetrygghet
Vilhelm Meyer, samhällsplanerare och VD vid Urban Utveckling & Samhällsplanering AB, berättade om ”Upplevd trygghet” och byggde sitt anförande kring boken ”Ökad boendetrygghet – en handbok”. Slutsatserna är resultatet av intervjuer gjorda med cirka 200 personer i blandade åldrar och i olika områden, samt intervjuer och ”gåturer” med tio äldre kvinnor i ett bostadsområde.
– Boken är en genomgång av hur de boende generellt sätt upplever tryggheten på olika platser, vad som är problemet och vad man som fastighetsägare kan göra för att öka tryggheten på olika platser. På min föreläsning gick jag igenom olika platser som källare, källarförråd, tvättstuga och soprum, säger Vilhelm Meyer.
”Gåturer”
– Det som kändes intressantast hos deltagarna var ”gåturerna”. Att gå igenom området med olika grupper och prata om vad som är viktigt för dem är ett sätt att få en djupare förståelse för situationen. Vi var också överens om att om den boende känner sina granar, känner dem som arbetar på bostadsbolaget och förstår hur det fungerar så skapar det väldigt mycket trygghet. Att ha en grund i området, att känna att man kan påverka och att känna sina grannar är väldigt positivt.
Många bostadsbolaget kanske arrangerar en områdesdag en gång om året. Urban Utveckling är med och tar detta ett steg längre.
– I Enköpings Hyresbostäders område Lillsidan arbetar vi mer systematiskt med frågan att få de boende att bli mer delaktiga. Under fyra lördagar under sommarhalvåret i år arrangeras aktiviteter inom en boendedialog. Det här ska spridas till fler och inte bara vara ett jippo. Vi kan tydligt se att det uppstår möten mellan boende som vi inte hade räknat med. Vi erbjuder också aktiviteter där de boende skapar saker tillsammans.
Renovering
Samtidigt med boendedialogen pågår renovering av badrum och byte av
vattenstammarna på Lillsidan. Nästan alla lägenheter i området ska renoveras.
– Lillsidan är välskött och fint, men det finns en splittrad bild i Lillsidan, där en del boende känner sig otrygga. I Lillsidan har vi tagit boendedialogen ett steg längre och att aktiviteterna sker under längre tid tror jag kommer att betyda mycket. Fokus är att bygga upp relationerna mellan medarbetarna vid Enköpings Hyresbostäder och de boende där vår roll är att vara initiativtagare och starta samtalen, säger Vilhelm Meyer.
På utbildningen gav Vilhelm Meyer också konkreta tips vad man ska tänka på när det gäller utformningen av platser.
– Det handlar om att ha bra belysning och gångvägar med tydliga skyltar som gör det lätt för de som är nya i området att orientera sig. Ett enkelt sätt är också ha flera lampor vid själva entréerna till husen, så att alltid någon belysning finns även om en lampa är trasig. Entrén upplevs av många som en otrygg plats, avslutar Vilhelm Meyer.
På bilden:
Kameraövervakning kan inte lösa allt, det måste kopplas ihop med mänskliga insatser, hävdar säkerhetsinformatören Jan-Peter Alm.
Säkrare arbetsmiljö när samtliga medarbetare involveras i riskanalysen
den 11 augusti 2014På Nordic Safety Expo, 14-16 oktober, Nordens nya mötesplats för personlig skyddsutrustning, debatteras bland annat vikten av att alla aktivt deltar i företagens inköp av personlig skyddsutrustning. De allra flesta arbetsgivare har inte någon egen arbetsmiljöorganisation utan man måste hitta kunskaperna på annat sätt.
Badrummet toppar renoveringslistan – men köket är på god väg upp!
den 8 augusti 2014Nu smids det renoveringsplaner i de svenska villorna. Kök och badrum ligger i renoveringstoppen enligt Vi i Villas nya undersökning Villapanelen.
Auktorisation av VVS-företag ett enkelt hjälpmedel för konsumenter att välja rätt företag
den 22 juli 2014När beslutet om att renovera badrummet gjorts börjar det riktiga arbetet, hur ska drömbadrummet se ut, och vilket företag ska förverkliga drömmen? För att undvika oseriösa företag som inte vet vad lagstiftningen säger eller vad försäkringsbolagen kräver – välj ett auktoriserat VVS-företag. De finns alla listade på www.säkervatten.se.
Svenskarna ger tummen upp för ROT
den 9 juli 2014ROT-avdraget har ett brett stöd i hela landet. Störst stöd har reformen i Västmanland och Östergötland. Svenskarna tror också att ett avskaffat ROT-avdrag skulle leda till ökat svartarbete. Det visar en Demoskopundersökning gjord på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Målaremästarna.
Tyréns hjälper statliga organisationer med BIM-strategi
den 7 juli 2014Tyréns har tagit fram en gemensam strategi samt riktlinjer för arbete och användande av byggnadsinformationsmodeller och informationshantering i projekt och förvaltning.
OPS-upphandling höjer kvaliteten i byggandet
den 7 juli 2014Upphandling enligt OPS, offentlig och privat samverkan, höjer kvaliteten i byggandet. Det menade paneldeltagarna i den debatt som arrangerades i torsdags under Almedalsveckan av byggmaterialkoncernen Saint-Gobain.
Återvunnet tegel är inte så grönt som man skulle kunna tro
den 7 juli 2014Det ligger i tiden att återvinna använt byggmaterial. Det gäller även använt tegel eller återvunnet tegel. Men den danska Miljöstyrelsens livscykelanalys, LCA, visar att det inte finns någon betydande miljömässig fördel med att använda återvunnet tegel i stället för nytt tegel. Dessutom lever återvunnet tegel inte upp till alla miljökrav.
Förstärkt samverkan mellan specialföretagen inom bygg och installation
den 6 juli 2014Tre arbetsgivarförbund och specialföretag inom byggsektorn – Plåtslageriernas Riksförbund (PLR), Maskinentreprenörerna (ME) och VVS Företagen (VVS F) – har beslutat stärka sin samverkan med syfte att utveckla kollektivavtalen inom sina respektive områden.
Investeringsstöd den stora skiljelinjen mellan blocken
den 5 juli 2014Vad gör politiken för ökat bostadsbyggande? Det var titeln på ett seminarium från Svensk Byggtjänst på Business Arena på Burmeister i Almedalen. Veronica Palm, socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson och Ulf Perbo, statssekreterare till bostadsminister Stefan Attefall debatterade lösningar för ökat bostadsbyggande, inför en fullsatt lokal.
Bygg mer energieffektivt
den 5 juli 2014Frågan om det lönar sig att bygga mer energieffektivt fick ett omedelbart ja från en enig debattpanel på ett av byggmaterialkoncernen Saint-Gobains seminarier under Almedalsveckan på onsdagen. Det lönar sig både på kort och lång sikt med bättre komfort, lägre kostnader och högre värde på byggnaderna.
Het debatt om Allmännyttans syfte
den 5 juli 2014Det blev en bitvis hätsk debatt under det sista fullsatta seminariet som SABO höll i Almedalen på tisdagen då politiker, branschföreträdare, forskare och andra tyckare diskuterade vad vi egentligen ska ha den svenska Allmännyttan till.
Oberoende test avslöjar brandrisk med sandwichpaneler med PIR-kärna
den 5 juli 2014Försäkringsbolaget If har genomfört en verklighetstrogen brandtest av sandwichpaneler med olika kärnmaterial, PIR och stenull. Resultatet visar att det är stora skillnader vad gäller brandsäkerhet, trots att båda typerna av sandwichpaneler kan ha samma klassning i brandmotstånd.
Byggnadssnickare och vibrerande verktyg – följer vi EU-reglerna?
den 26 juni 2014Vibrationsskador är vanligt bland byggnadssnickare, trots att det finns EU-regler som reglerar arbetet med vibrerande verktyg. Catarina Nordander vid Lunds universitet får 3,771,000 kr av AFA Försäkring för att undersöka hur stor andel i en grupp snickare som har skador, hur utsatta för vibrationer de är och hur skadorna påverkar arbetsförmågan.
NASA kommer till Almedalen
den 26 juni 2014I nära interaktion mellan människor och forskare skapas framtidens boende i HSB Living Lab. Larry Toups från NASA kommer inom ramen för samarbetet till ett HSB-seminarium i Almedalen om framtidens boende. Han berättar om utmaningarna med att tvätta kläder i rymden och om hur ny design kan integreras i vardagen.
Fuktskadade fasader - kan vi slippa dem i framtiden?
den 25 juni 2014Fuktskadade fasader är en av byggbranschens hetast diskuetrade ämnen. Problemfasaderna återfinns främst i vissa typer av putsade fasader. Nu tar branschen krafttag för att komma tillrätta med problemen. I en debatt under Almedalsveckan behandlas frågan tillsammans med det förslag till lösning som nu läggs fram.
Möt Väsby i Almedalen
den 25 juni 2014Väsby i Almedalen – förutom inspirerande samtal och debatter bjuds på internationella perspektiv på områdena skola och medborgardialog. Väsby hoppas att få se just dig på något av våra seminarier i Almedalen, varmt välkommen!
Nyttan med Allmännyttan tema för SABOs Almedalsseminarier
den 24 juni 2014Välkommen till SABOs bostadsseminarier tisdagen den 1 juli i Almedalen. Där träffar du flera allmännyttiga kommunala bostadsföretag som berättar hur de skapar samhällsnytta på olika nivåer. Vi belyser särskilt den skickliga balansgång mellan affärsmässighet och samhällsansvar som flera av våra bostadsföretag utövar varje dag.
Fler stora varumärken klara för Mall of Scandinavia
Utbildning för ökad trygghet och säkerhet
den 7 juli 2014Media rapporterar dagligen om inbrott, brand och en ökning av sociala problem. Många känner sig otrygga i källaren, på gården och andra platser samtidigt som få vill flytta till bostadsområden som uppfattas som otrygga. Vad kan bostadsföretagen göra för att motverka detta och öka både tryggheten och den upplevda säkerheten?
Byggsystem med biomassa leder industriell byggutveckling
den 7 juli 2014– Industriellt modernt träbyggande innebär hållbart byggande i ordets allra bästa mening, med resursbesparingar och förbättringar hela vägen längs den nya byggprocessen. Att bygga industriellt innebär att beställaren slipper negativa överraskningar och – inte minst - att kostnaden som regel blir det som var sagt från början, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.
Fristad är centrum för kunskap om byggande i korslimmat trä
den 7 juli 2014– Att bygga i trä är det moderna sättet att bygga och det enda rätta ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi ärver inte jorden av våra fäder, vi lånar den av våra barn, säger Peter Serrander, VD för Fristad Bygg som just nu är i full färd med att resa fem våningars massivträhus i Fristad.
Nya Trästadsprojektet ska stärka beställarrollen för industriellt byggande
den 7 juli 2014– Det grundläggande behovet handlar egentligen om att utveckla nya sätt att bygga, och vi som har hållit på några år med moderna, träbaserade byggmetoder vet att vi sitter på några av de bästa svaren, säger Anders Jonsson, en av förgrundsfigurerna inom svenskt träbyggande.
Nytt industriellt modulbyggande bakom Campus Björksätra i Bredäng
den 7 juli 2014Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) invigde en solig majförmiddag den första etappen av nya Campus Björksätra i Bredäng med 36 nya studentlägenheter. Studentlägenheterna är byggda av prefabricerade, nyutvecklade kerambetongmoduler från Soleed AB i Eksjö och stor vikt har lagts vid design och arkitektur.
Nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt ute!
den 6 juli 2014Nu är ett nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt tryckt. Klicka vidare för att läsa webbtidningen.
Svenska Kyrkor 2014 ute nu!
den 22 juni 2014Nu är Svenska Kyrkor 2014 tryckt! Klicka här för att komma till webb-tidningen.
100 byggaktörer inne på Stockholmsmarknaden
den 24 april 2014– Stockholms stad har satsat på konkurrens och har inte minst släppt fram de som bygger industriellt. Det säger finansborgarrådet Sten Nordin (M) och slår fast att ungefär 100 byggaktörer finns inne på byggmarknaden i Stockholm, vilket är fem gånger så många som i Göteborg. 140 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030.
Målet är 1000 nya bostäder för unga
den 24 april 2014Snabba Hus kallas projektet för nya fräscha bostäder för unga i bostadskrisens Stockholm, med målsättningen att inom kort nå byggstart. Snabba Hus är ett samarbete mellan Svenska Bostäder och nätverket jagvillhabostad.nu.
Renoveringsmarknadens status måste höjas
den 24 april 2014– Det allra viktigaste är måhända att få upp statusen för renoveringsmarknaden. Det ska vara minst lika fint att bygga om som att bygga nytt, säger ordföranden Andres Muld för Renoveringscentrum i inledningen av den första Renoveringsdagen som anordnats.
