Under 2013 minskade utbyggnadstakten för svensk vindkraft för första gången någonsin. Inte sedan 2009 har det byggts så få vindkraftverk. Samtidigt har utbyggnaden varit betydande på sina ställen. Ockelbo var den kommun med mest installerad vindkraft i slutet av 2013, från att inte haft ett enda vindkraftverk 2011. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.
Utbyggnadstakten minskade under 2013 och jämfört med året innan registrerades det 23 procent mindre ny vindkrafteffekt. Totalt byggdes det 258 nya verk under 2013 med en sammanlagd effekt på 599 MW. Inte sedan 2009 har det byggts så få vindkraftverk i Sverige.
– Utvecklingen är tvetydig. Den starka svenska kraftbalansen, tillsammans med en minskande elanvändning, pressar intäkterna och håller tillbaka utbyggnaden. Dessutom har marknaden avvaktat de nya kvotförslagen i elcertifikatsystemet. Mot detta kan ställas sjunkande produktionskostnader och effektivare teknik som gör att det alltjämt fortsätter byggas vindkraft i en historiskt sett stor omfattning, säger Daniel Kulin på Energimyndigheten.
Nytt produktionsrekord
Vid utgången av 2013 fanns det 2640 vindkraftverk i Sverige med en total installerad effekt på 4194 MW. Den totala elproduktionen från vindkraften uppgick 2013 till 9,8 TWh vilket är nytt produktionsrekord. Föregående år producerades 7,2 TWh vindkraftsel. De tre länen med mest installerad vindkraft – Västra Götalands län, Västerbottens län och Skåne län – bidrog med mer än 1 TWh vardera.
Vindkraften ojämnt fördelad över landet
Inom kommunrankingen tog Ockelbo över förstaplatsen från Gotland som kommunen med mest installerad vindkraft. Ockelbo hade så sent som 2011 inte ett enda installerat vindkraftverk, men under 2013 uppgick den installerade effekten i kommunen till 250 MW och elproduktionen till 687 MWh. Kommunerna som ligger på topp-tio-listan för installerad vindkraftseffekt svarar tillsammans för mer än en tredjedel av vindkraftens totala elproduktion i Sverige.
Idag finns det vindkraftverk i landets samtliga län, men en ojämn fördelning kan konstateras. Samtidigt som tre län producerade över 1000 GWh vindkraftsel fanns det sex län där det producerades mindre än 100 GWh.
Vindkraftens elproduktion följer säsongsvariationen för elbehovet
Varje år tar Energimyndigheten fram en rapport med vindkraftstatistik och nytt för i år är att rapporten har ett tema. Årets tema är vindkraftens systemeffekter. Bland annat konstateras att vindkraftens elproduktion till stor del sammanfaller med säsongsvariationen för elbehovet över året. Under vinterhalvåret när elbehovet för uppvärmning ökar producerar också vindkraften som mest. Detta beror på att det generellt blåser mer under vintern.
– Det finns en tydlig trend med hög vindkraftsproduktion på höst och vinter, vilket slår hål på myten om att vindkraften inte producerar när det behövs. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vindkraften är en varierande energikälla som inte levererar lika mycket varje dag eller timme. Det gör att produktionen kan vara låg enstaka timmar vilket ställer krav på anpassning för systemet som helhet, säger Johanna Lakso på Energimyndigheten.
Om statistiken:
Publikationen Vindkraftsstatistik ges ut varje år och bygger på uppgifter från elcertifikatsystemet. Statistiken redovisar antal verk, installerad effekt och hur den fördelar sig mellan landets län och kommuner fram till år 2012. Elproduktion från vindkraftverken redovisas på länsnivå och hämtas från Svenska Kraftnäts register Cesar.
Riksbyggens Brf Solskenet på Gränby Backe i Uppsala får certifieringen silver, den näst högsta nivån, enligt kriterierna i Miljöbyggnad. Certifieringen utfärdas av Sweden Green Building Council och är ett kvitto på viktiga kvaliteter hos byggnaden vad gäller energi, inomhusmiljö och material.

En av framtidens viktigaste frågor är hur vi ska lösa vårt behov av energi. AB Karlskronahem arbetar aktivt med energifrågan. Bland annat är man med i Allmännyttans energisparkampanj och har även utsett en speciell energifamilj.
En ny rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggindustrier visar att klimatpåverkan från byggprocessen är i samma storleksordning som utsläppen från personbilstrafiken, 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
På världskonferensen SB14 i Barcelona i oktober kommer tio svenska byggnads- och stadsdelsprojekt att visas upp som exempel på det främsta Sverige har att erbjuda inom hållbart byggande.
Stockholm stad ska tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet ta fram en handlingsplan för hur staden kan arbeta med energieffektiv renovering. I fokus står miljonprogrammets byggnader och flerbostadshus byggda perioden 1946-1965.

Ett av de bästa byggprojekten i Europa ur hållbarhetsperspektiv finns i Alingsås. Det står klart efter att det energirenoverade området Brogården i tisdags utsågs som vinnare av EU:s prestigefulla European Sustainable Energy Awards i kategorin Living.
Sverige kan bygga stora mängder vindkraft billigare än vad som tidigare antagits. Enligt en ny studie från Energimyndigheten finns gott om lägen i landet där produktionskostnaden skulle hamna mellan 50 och 60 öre per kWh och även de där kostnaden är lägre än 50 öre per kWh.
Energisystemet är ryggraden i svensk hållbarhet och välfärd. Men viktiga beslut måste fattas för utvecklingen ska fortsätta i rätt riktning. Hur hållbart kommer Sverige att vara år 2018, är den centrala frågan som Energimyndigheten söker svar på under Almedalsveckan.
Upplands Väsby är Sveriges nionde Miljöbästa kommun 2014. Det framgår av tidningen Miljöaktuellts granskning av kommunernas miljöarbete, som nu presenteras för sjätte året i rad. Fjolårets vinnare Malmö som vann tillsammans med Väsby bibehåller sin ledarposition på första plats.
Wattguard är en innovation som minskar elanvändningen i lysrör med nära 40 procent. Den kan appliceras på befintliga lysrör, och eftersom lösningen erbjuds som leasing krävs ingen initial investering av kunden.
Preem var först i världen med att kunna framställa en standarddiesel gjord på skogsråvara. I år kan Sveriges bilister tanka diesel på Preems mackar med upptill 35 procent förnybar råvara, med lägre utsläpp av koldioxidutsläpp som följd. Till största delen består den förnybara råvaran av tallolja som utvinns från svartlut, en restprodukt från den svenska pappers- och massaindustrin.
Saint-Gobain arrangerar fyra seminarier inom ämnet hållbart byggande för framtiden. Fyra aktuella fokusområden diskuteras i paneldebatt under fyra dagar. Funktionsansvar, skolans arbetsmiljö, energi & miljö i byggandet samt slutligen nya krav på flexibilitet i offentliga lokaler - Nya Karoliska Sjukhuset påverkar framtidens byggande.

NCC:s första etapp av Torsplan är den första handelsfastigheten i Norden som uppnår BREEAM Excellent. Kontors- och handelshuset Torsplan i Stockholm har erhållit miljöcertifikat på nivån Excellent för både kontors- och butiksfastigheten.

COWIs huvudkontor, gamla Fryshuset beläget invid älven i fiskhamnen i Göteborg, har fått miljöcertifieringen Silver enligt systemet Miljöbyggnad. Projektet har genomförts i samarbete mellan fastighetsägaren Niam, förvaltaren NEWSEC och byggnadens hyresgäst COWI.
Elnätsavgifterna för lägenheter ökar i år med 2,4 procent, vilket innebär en merkostnad på cirka 75 miljoner kronor för konsumenterna. Det framgår av den årliga Nils Holgerssonundersökningen, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.
Medan regeringen fumlar och meddelar att en lag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el tidigast kan införas vid årsskiftet, så ökar Telge Energi takten för att möta den växande efterfrågan på solkraft. Nya system införs för att kunna ta emot fler kunder och småskaliga producenter. Samtidigt står företaget fast vid kravet på sänkt skatt för ren el.

Elbranschen har länge arbetat för att det ska bli så enkelt som möjligt för privatpersoner att kunna producera sin egen el. Svensk Energi är därför glada att Skatteverket nu kommer med ett förtydligande om vad som gäller skattemässigt vid försäljning av den el man har producerat med en solcellsanläggning på villa eller fritidshus som är privatbostad.

Media rapporterar dagligen om inbrott, brand och en ökning av sociala problem. Många känner sig otrygga i källaren, på gården och andra platser samtidigt som få vill flytta till bostadsområden som uppfattas som otrygga. Vad kan bostadsföretagen göra för att motverka detta och öka både tryggheten och den upplevda säkerheten?

– Industriellt modernt träbyggande innebär hållbart byggande i ordets allra bästa mening, med resursbesparingar och förbättringar hela vägen längs den nya byggprocessen. Att bygga industriellt innebär att beställaren slipper negativa överraskningar och – inte minst - att kostnaden som regel blir det som var sagt från början, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.

– Att bygga i trä är det moderna sättet att bygga och det enda rätta ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi ärver inte jorden av våra fäder, vi lånar den av våra barn, säger Peter Serrander, VD för Fristad Bygg som just nu är i full färd med att resa fem våningars massivträhus i Fristad.

– Det grundläggande behovet handlar egentligen om att utveckla nya sätt att bygga, och vi som har hållit på några år med moderna, träbaserade byggmetoder vet att vi sitter på några av de bästa svaren, säger Anders Jonsson, en av förgrundsfigurerna inom svenskt träbyggande.

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) invigde en solig majförmiddag den första etappen av nya Campus Björksätra i Bredäng med 36 nya studentlägenheter. Studentlägenheterna är byggda av prefabricerade, nyutvecklade kerambetongmoduler från Soleed AB i Eksjö och stor vikt har lagts vid design och arkitektur.

Nu är ett nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt tryckt. Klicka vidare för att läsa webbtidningen.

Nu är Svenska Kyrkor 2014 tryckt! Klicka här för att komma till webb-tidningen.

– Stockholms stad har satsat på konkurrens och har inte minst släppt fram de som bygger industriellt. Det säger finansborgarrådet Sten Nordin (M) och slår fast att ungefär 100 byggaktörer finns inne på byggmarknaden i Stockholm, vilket är fem gånger så många som i Göteborg. 140 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030.

Snabba Hus kallas projektet för nya fräscha bostäder för unga i bostadskrisens Stockholm, med målsättningen att inom kort nå byggstart. Snabba Hus är ett samarbete mellan Svenska Bostäder och nätverket jagvillhabostad.nu.

– Det allra viktigaste är måhända att få upp statusen för renoveringsmarknaden. Det ska vara minst lika fint att bygga om som att bygga nytt, säger ordföranden Andres Muld för Renoveringscentrum i inledningen av den första Renoveringsdagen som anordnats.