Alla hissar med hisskorg för persontransport, huvudsakligen för arbetslokaler, ska senast den 31 december 2012 vara försedda med en korgdörr. Alla hissar för persontransport utan korgdörr eller korggrind måste också vara försedda med en skylt som varnar för faran vid transport av gods i hissen.
AV BJÖRN ASPLIND
Om större ändringar ska göras av hissen skärps kraven. Förbättringskrav på vissa befintliga hissar ställs i ett nytt kapitel i hissföreskrifterna BFS 2012:11 H14, Boverkets ändring av föreskrifter och allmänna råd om hissar, även kallad ”H14”.
H14 innehåller bland annat följande krav som kom i BFS 2006:26 H10:
* Hissar med hisskorg för persontransport, huvudsakligen för arbetslokaler, ska senast den 31 december år 2012 vara försedda med en korgdörr. Andra lösningar än korgdörr kan medges.
* Hissar i arbetslokaler, som används för persontransport, med hisskorg eller hisschakt måste förses med en skylt som varnar för faran vid transport av gods i hissen. Kravet på skylt gäller bara om hissen saknar korgdörr eller korggrind. Det har skett olyckor vid transport av gods, exempelvis med returpappersbehållare, i hissar utan korgdörr.
OLIKA VERSIONER
– Boverket har senaste åren givit ut olika versioner av den så kallade H10, Boverkets föreskrifter om hissar. Nu är man uppe i H14, som började gälla den 1 november 2012. Det här är tvådelat för oss. Visst är det bra att Boverket lyssnar på oss och vill rätta till saker när de inte har träffat rätt, samtidigt är det omständligt när det kommer så många olika versioner. Det vore bättre för alla om Boverket träffat rätt från början, säger Rikard Silverfur, näringspolitisk expert vid Fastighetsägarna.
– Det är både en styrka och en svaghet att vi nu på kort tid kommit upp till H14.
På Fastighetsmässan i Kista den 21 mars kommer Rikard Silverfur att vid ett seminarium att utveckla dessa frågor mer.
TRE FALL
Man kan dela upp hissarbeten i tre olika fall:
1) Nyproduktion, då gäller nybyggnadskraven enligt Boverkets föreskrifter
2) Större ändring av hissarna, följdkraven ligger i nivå med nybyggnadskraven
3) Retroaktiva krav på befintliga hissar. EU:s hissdirektiv började gälla 2007 och skulle ha varit genomfört senast 2012-12-31. Säkerheten ska höjas för hissar som i huvudsak betjänar arbetslokaler. Detta innefattar bland annat varningsskyltar och korgdörrar.
KORGDÖRRAR
– När det gäller det sista fallet tycker vi att Boverket gått längre än vad europeiska hissdirektivet säger. I H14 är det tyvärr fortfarande så att Boverket håller fast vid att korgdörrar är huvudlösningen, och att det endast är i undantag som andra lösningar accepteras, till exempel fotoceller. Däremot har Boverket i H14 antagit en rimligare syn på vad som får medräknas i kostnads- och skälighetsbedömningen. Tidigare var det bara ingrepp i stommen som räknades och inte kostnaderna för hela åtgärden, säger Rikard Silverfur.
– Då H14 kom ut så sent som den 1 november 2012, två månader innan allt skulle ha varit genomfört hade vi hoppats att Regeringen senarelagt tiden då åtgärderna ska vara genomförda. Det är inte troligt att allt ska vara genomfört två månader efter branschen äntligen fått rimliga regler att förhålla sig till, fortsätter Rikard Silverfur.
HÖJD SÄKERHET
– Vi tror att H14 kommer att räta ut många frågetecken och att allt fler hissar nu kommer att få höjd säkerhet. De reviderade hissföreskrifterna kommer även leda till ökat samförstånd mellan hissinspektörer, hissleverantörer, fastighetsägarna och de kommunala tillsynsmännen. Nu har branschen tydliga förutsättningar. Boverket ska ha beröm för att de strävat efter ökad tydlighet. I det stora hela är vi nöjda med H14, vi har haft framgång i våra diskussioner med branschen och Boverket, avslutar Rikard Silverfur.
Fastighetsägarna har nu en diger uppgift att sprida information om de nya förutsättningarna för hissar. Ett sätt är att delta på Fastighetsmässan, sprida information och ge ut faktablad. Ambitionen är också att inleda diskussioner om en gemensam tolkning av H14 tillsammans med branschföreningen för hissinspektörer samt Hissförbundet.
H10 DET STORA
Styrbjörn Andrén är vice vd vid hissföretaget ITK AB, ordförande i Hissförbundets tekniska kommitté samt lärare vid Hisskolan i Enköping:
– Det stora som hände är när H10:an kom julen 2006. Med H14 är det fjärde upplagan av den stora förändringen som H10 innebar. Den viktigaste förändringen i H14 är hur man ser på de oskäliga kostnaderna för att behöva installera korgdörrar. I H10-H13 fick man bara ta hänsyn till oskälig kostnad om den uppkom i själva byggnaden. Om man till exempel behövde bila i en vägg var det läge att titta på skäligheten. Så länge du inte gjorde några ingrepp i byggnaden och fick dit en korgdörr, oavsett kostnad, var det aldrig oskäligt. Det tyckte både Fastighetsägarna och hissbranschen inte var vettigt, det borde gälla hela projektet.
Vad som är viktigt att betona är att det retroaktiva kravet på korgdörr i H14 enbart berör hissar i byggnader som i huvudsak innehåller arbetslokaler. H14 berör alla hissar, nya som gamla, och förändringen i just H14 med skälighetsbedömning, räddningsutrymmets nya tolkning samt åtgärdstid på tre månader gäller vid modernisering av alla hissar.
SKÄLIGHETEN
– Detta är nu ändrat i H14 och man tittar på hissens förutsättningar när det gäller skäligheten. Det finns en risk nu att många fastighetsägare väljer att köra fotoceller rakt av, vilket är väldigt olyckligt för de själva eftersom det lätt skapar driftproblem. Sätter man fotoceller i mindre personhissar är det väldigt lätt att ”vanligt folk” som åker hiss utan att tänka så mycket på det av misstag bryter ljusridåerna. Det blir ganska irriterat efter ett tag och vi har sett objekt där hissens maskineri har slitits ut av för många stopp, säger Styrbjörn Andrén.
– Det fastighetsägarna ska tänka på är att de ska fundera på det de verkligen sparar genom att inte sätta dit korgdörrar. Kanske resulterar det i stället i missnöjda hyresgäster?
LASTHISSAR
– Från hissbranschen har vi förståelse för att man sätter fotocellister i stora lasthissar. Dels är det väldigt kostsamt med korgdörr, dels är de som nyttjar hissarna vana att använda dem. Lasthissar går också långsammare, vilket gör att hissen stannar i tid om man bryter ljusstrålen. Inbromsningen blir inte heller så hård.
– En annan viktig förändring i H14 är hur man tolkar befintliga räddningsutrymmen. Vi har tyckt att det har blivit oskäligt dyrt för en väldigt liten säkerhetshöjning. I H14 räcker det med 0,7 meter övre räddningsutrymme jämfört med tidigare 1 meter. Det är en stor skillnad för oss, avslutar Styrbjörn Andrén.
STÖRRE ÄNDRINGAR
I 2 kapitlet 1 § ställs krav på befintliga hissar om hissen genomgår vissa större ändringar. Om hissens styrsystem, apparatställ, maskineri eller korginredning ändras eller byts ut ska även vissa andra åtgärder göras. Då kan även korgdörr installeras, alarmsystem och nödbelysning vid instängning i korgen förbättras och manöverorganen göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Med tidigare regler blev dessa förbättringar sällan gjorda.
Hissar med hisskorg för persontransport, vilka huvudsakligen betjänar arbetslokaler ska senast den 31 december år 2012 vara försedda med en korgdörr. I botten ligger det europeiska hissdirektivet från 1995, som anger minimikraven för säkerhet, installationer, underhåll.
SÄKERHET
Redan idag gäller att vid förändring eller byte av hissars styrsystem, apparatskåp, maskineri och vid byte eller förändring av hisskorgars inredning måste ett antal säkerhetshöjande åtgärder vidtas, även i bostadshus:
* Manöverorgan ska handikapp-anpassas
* Korgdörr ska monteras
* Tvåvägs nödtelefon med 24 timmars service
* Godkänd belysning och nödbelysning i hisskorgen
* Petsäkra lås/dörrkontakter på våningsplanen
* Anordning för evakuering
* Räddningsutrymme i schaktgrop och topp.
OSKÄLIGA KOSTNADER
Före år 2012 innebar Boverkets föreskrifter, för befintliga hissar, ett krav på innekorgdörr, om inte detta ”medförde oskäliga kostnader”. Endast i undantagsfall fick andra tekniska lösningar, såsom installation av fotocellridåer, väljas. Boverket menade att ”skillnaden i kostnad mellan installation av en korgdörr och en fotocellanordning eller korggrind, normalt sett inte kunde betraktas som oskälig”. I praktiken innebar detta att lösningar med fotocellridåer underkändes.
LÄTTNADER
I Boverkets föreskrifter H 13 infördes lättnader i den svenska tillämpningen av EU:s hissdirektiv. Skrivningen om att skillnaden i kostnad mellan en korgdörr och en fotocellanordning eller korggrind, inte skulle betraktas som oskälig, togs bort. I korthet innebar det att en besiktning ska kunna godkänna inte bara korgdörrar, utan även andra tekniska lösningar som skyddar mot klämrisk, som fotoceller och ljusridåer.
Frågan om innekorgdörrar kontra fotoceller blev viktig efter den 1 januari 2013, då de nya säkerhetskraven träder in för arbetslokaler. Frågan är dock hur stor förändringen egentligen blir. Redan den 1 juli 2007 kom regler från Arbetsmiljöverket som innebar att det inte längre var tillåtet att transportera skrymmande gods i hissar som saknade korgdörr. Till exempel i det fall då bygg-, flytt- eller städfirmor transporterar skrymmande gods i hissarna. Då blir det definitionsmässigt – om än tillfälligt – arbetslokal. Och enligt reglerna måste alltså en anordning – inre hissdörr – installeras så att inget skrymmande gods kan komma åt hisschaktet och fastna, och därmed kunna orsaka olyckor.
15000 HISSAR
I allmänhet är kommunerna inte särskilt väl rustade som tillsynsmyndigheter i dessa frågor. Normalt saknas personer med särskilda kunskaper om hissar. Man har förlitat sig på de ackrediterade hissbesiktningsföretag som finns. Men de har inte heller räckt till, eller också är för många fastighetsägare slarviga. Boverket larmade tidigare om att på minst 15000 hissar inte hade gjorts en återkommande besiktning. Enligt statistiken som Boverket följer verkar situationen heller inte ha förbättrats.
EU-kommissionen ville minska risken för klämskador i nya hissar. Resultatet blev EU:s hissdirektiv, enligt vilket nya hissar ska utrustas med innerdörrar. I gamla hissar kan varningsskyltar och fotocellslösningar användas. Ansvarig svensk myndighet valde dock att införa krav på innerdörrar i alla hissar, nya som gamla. Därmed har Sverige gått längre i sitt genomförande av hissdirektivet än övriga EU-länder. Resultatet är att många helt fungerande hissar har fått bytas ut, till stora kostnader.
SVENSKA SÄRKRAV
Näringslivets regelnämnd (NNR) arrangerade i höstas ett seminarium om gold-plating i riksdagen: Svenska särkrav gör regler dyrare för företagen. Per-Arne Rudbert, VD, och Per Rosén, teknisk chef, på fastighetsbolaget Humlegården berättade hur Sverige, genom Boverket, valt att införa hårdare krav än vad EU:s hissdirektiv kräver. För Humlegården uppskattades kostnaden för detta till 45 miljoner kronor och totalt för alla svenska fastighetsägare till cirka två miljarder kronor.
Fotnot: Läs mer om H14 på www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2012/BFS-2012-11-H%2014.pdf
På bilden:
Hissar med hisskorg för persontransport, vilka huvudsakligen betjänar arbetslokaler ska senast den 31 december år 2012 vara försedda med en korgdörr. I botten ligger det europeiska hissdirektivet från 1995, som anger minimikraven för säkerhet, installationer, underhåll.
Foto: Christer Westholm
Idag den 15 februari växlar VVS Företagen, EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målarmästarna samt Plåtslageriernas Riksförbund gemensamma avtalsyrkanden med de fackliga motparterna Sveriges Ingenjörer, Ledarna och Unionen. Det här framgår av ett pressmeddelande.
Umeå Energis UmeNet utsågs i går till ”Årets operatör” på Telekomgalan i Stockholm. – Superkul! Umeå är en av världens snabbaste städer och alla vi på UmeNet har jobbat stenhårt för att nå hit, säger Mats Berggren, vd på UmeNet.
Imorgon, fredag den 15 februari, växlar VVS Företagen avtalsyrkanden med Byggnads. I en tid som för närvarande präglas av ekonomisk osäkerhet och djup lågkonjunktur. Det här framgår av ett pressmeddelande.
Den 1 januari 2013, trädde den nya utgåvan av Måleribranschens regler för våtrum i kraft. I denna utgåva ställs krav på auktorisation av entreprenörer och måleriföretag som utför våtrumsmålning. Målare som utför det praktiska arbetet ska vara behöriga, dvs utbildade.
För fjärde året i rad har Clarion Hotels blivit utsedd till "Bästa hotellkedja i Sverige" i prestigefyllda Grand Travel Award, framröstad av resebranschen i Sverige. Clarion Hotel Arlanda Airport som öppnade i november 2012 är det senaste hotellet att öppna i kedjan.
Den officiella invigningen av Tele2 Arena blir ett stort kalas med festivalkänsla där flera av Sveriges största och mest ansedda liveakter uppträder. Den 24 augusti får cirka 40 000 gäster se Kent, Lars Winnerbäck och Robyn, för första gången på samma scen under samma kväll, göra varsin exklusiv sommarkonsert för att fira den officiella invigningen av Stockholms nya arena.
Ericsson Globe lyser röd den 14 februari som en manifestation för den livsviktiga blodgivningen. Det är också ett tack till alla blodgivare som gör livsviktig skillnad för en medmänniska utan att förvänta sig någonting tillbaka.
Geberit, marknadsledande på cisterner och spolsystem för toaletter, lanserar nu en ny serie med eleganta badrumsmoduler för både WC och tvättställ under namnet Monolith. WC-modulen har en miljövänlig dubbelspolning och kan kombineras med såväl trendiga vägghängda toalettstolar som golvstående.
Majoriteten av svenskarna föredrar en skandinavisk stil med ljus inredning, luftiga ytor och vitt porslin i sina badrum. Men badrummet är också ett rum för både sex, snusk och snokande.
Är marknaden övervärderad? Hotas den finansiella stabiliteten av hushållens bostadslån? Eller annorlunda uttryckt: Har vi en bostadsbubbla? De frågorna diskuteras vid Sveriges Byggindustriers seminarium i Stockholm i morgon torsdag 14 februari.
Statens fastighetsverks restaurering av Stockholms slotts fasader är Sveriges mest omfattade i modern tid. Under ett kvarts sekel kommer 30000 kvadratmeter fasad restaureras för att återfå sin forna glans.
Tandådalen firar 50 år som skidanläggning. ”Det här är starten på något som ingen vet var det kommer att sluta”, sa grundaren Nils Gerremo under det historiska ögonblicket då liften sattes igång för första gången den 16 februari 1963.
SSM Holding AB har förvärvat 50 procent av bolaget Studentbacken AB för att inom kort påbörja produktion av studentlägenheter. Med förvärvet av Studentbacken har SSM nu möjlighet att erbjuda Stockholms studenter ett nytt spännande koncept, nämligen studentbostäder som bostadsrätt.

Fastighetsmässan 2013 arrangeras på Kistamässan den 20-21 mars. Årets mässa blir den största någonsin. – Vi har ett stort intresse och en stor efterfrågan för Fastighetsmässan. Det har varit överväldigande. Vi har fått rita ut och utöka monterytan flera gånger, säger Sara Arnesson, vid Easyfairs, projektledare för Fastighetsmässan 2013.
Stockholm och Lund är Sveriges dyraste studentstäder, oavsett om man bor i hyres- eller bostadsrätt. Det visar Svensk Fastighetsförmedlings Studentbostadsindex, där boende- och levnadskostnader i tio av landets studentstäder har kartlagts. Gävle är för andra året i rad billigast för studenter som bor i bostadsrätt medan Örebro är billigast för de som hyr sin lägenhet.

Frågorna kring relining har varit många och alla är inte utredda än. SABO och Fastighetsägarna Stockholm initierade en utredning som gjordes av KTH och Swerea KIMAB. Resultatet presenterades i ”Reliningrapporten 2011”. Men det fanns behov av ytterligare forskning. Den utförs nu hos Swerea.

Alla hissar med hisskorg för persontransport, huvudsakligen för arbetslokaler, ska senast den 31 december 2012 vara försedda med en korgdörr. Alla hissar för persontransport utan korgdörr eller korggrind måste också vara försedda med en skylt som varnar för faran vid transport av gods i hissen.

Fastighetsmässan 2013 arrangeras på Kistamässan den 20-21 mars. Årets mässa blir den största någonsin. – Vi har ett stort intresse och en stor efterfrågan för Fastighetsmässan. Det har varit överväldigande. Vi har fått rita ut och utöka monterytan flera gånger, säger Sara Arnesson, vid Easyfairs, projektledare för Fastighetsmässan 2013.

Frågorna kring relining har varit många och alla är inte utredda än. SABO och Fastighetsägarna Stockholm initierade en utredning som gjordes av KTH och Swerea KIMAB. Resultatet presenterades i ”Reliningrapporten 2011”. Men det fanns behov av ytterligare forskning. Den utförs nu hos Swerea.
Läs det senaste numret av Framtidens Industri. Klicka vidare för att läsa webb-tidningen.

– Syftet med Allmännyttans energisparkampanj är förstås att minska energianvändningen. Men också att skapa engagemang för energifrågorna och höja kunskapen hos hyresgästerna. I stort sett alla vet att vi behöver spara energi men många vet inte vad bostadsföretagen gör eller hur de själva kan bidra, säger Annicka Istemo, ansvarig projektledare för energisparkampanjen på SABO.

Stora Energipriset 2012 tilldelades Eksta Bostads AB i Kungsbacka som i över 30 år har legat i täten för införandet av förnybar energi i bostadsbyggandet.

Byggmaterialindustrierna är en branschförening för Sveriges byggmaterialföretag. Över 1000 medlemmar omsätter tillsammans mer än 130 miljarder kronor varje år.

Uppsalahem är en av deltagarna i Allmännyttans energisparkampanj. – När vi i höstas gick med i kampanjen gick vi ut på vår hemsida och uppmuntrade alla våra hyresgäster att ta del av tipsen för att vi tillsammans ska kunna minska energianvändningen, säger Katarina Härner, miljö- och energichef vid Uppsalahem.

Teknisk isolering, det vill säga isolering av rör och kanaler för värme och kyla, är något av en enerigeffekternas ”doldis”. Det behövs definitivt mer kunskap om vilka enkla fördelar teknisk isolering gar för en hälsosammare miljö och bättre ekonomi.

För bostadsbolagen bör ett ansvarsfullt förhållningssätt till hållbarhet vara en naturlig del i affärsverksamheten. Möt Eva Favaro, marknadschef på Bostads AB Mimer, i ett samtal om hållbarhet där ansvaret för nästa generation och vikten av att alla är med och bidrar ständigt står i fokus.
De senaste åren har varit tuffa för Setra Group. Med ny VD och koncernchef, ny marknadsdirektör och en tydlig satsning mot svensk bygghandel är tanken att bolaget ska blomstra. Ambitionen är också att dotterbolaget Plusshus ska bli en lönsam och viktig del av Setra-koncernen.