Anpassade boenden för allt fler seniorer

Anpassade boenden för allt fler seniorer

den 22 mars 2012

Sveriges befolkning blir allt äldre och behoven att skapa seniorbostäder som passar alla blir större. Vad krävs för detta och vilka vägar måste vi gå?


AV BJÖRN ASPLIND

Per Hortlund, är analytiker vid HUI Research och en av personerna bakom rapporten ”Seniorboende 2.0 -
Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”, som gjordes på uppdrag av Fastighetsägarna,
Sveriges Byggindustrier och Almega.

Rapporten visar att det finns en marknad för lågt räknat 50000 nya seniorbostäder fram till år 2025.
Den konstaterar att vi behöver flexibla institutioner och regelverk som skapar möjlighet för matchningen mellan
seniorers efterfrågan och bygg- och tjänsteföretagarnas idéer.

– Jag tycker att vi fick fram en ganska bra siffra på att det finns en marknad för 50000 nya seniorbostäder fram
till år 2025. När man får smälta den siffran känns den inte dum alls, utan ganska realistisk. Det gäller att sätta
den i relation till att det varje år byggs 25000 bostäder per år i alla kategorier.

KOOPERATIV HYRESRÄTT
I rapporten lyfts den kooperativa bostadsformen fram, dels för att skapa gemenskap och dels för att den
kräver en mindre ekonomisk insats jämfört med bostadsrätten.

– Vi tror att den kooperativa hyresrätten passar seniorboendet. Barnen är utflugna, man har amorterat av
på villan, man vill flytta och ha mer service, men man vill inte investera allting i ett nytt boende. Med en
kooperativ hyresrätt kan man få litet pengar över, säger Per Hortlund.

– Bostadsföretagen, fastighetsägarna, byggarna och tjänsteföretagen måste experimentera sig fram ofta
beroende på lokala förhållanden. Det gäller att med byggtekniska lösningar hitta anpassade lösningar för
till exempel funktionshindrade. För att skapa de här gemenskaperna gäller det att utnyttja de lokala
förhållandena. Vi tittade bland annat på seniorboendet Jakobshöjden i Västerås där man har lyckats skapa en
bra gemenskap genom att många familjer från villaområdet runt omkring flyttade dit. Det är svårt att bygga
något nytt där äldre från olika håll flyttar in och skapa en gemenskap, avslutar Per Hortlund.

Regeringen har beslutat att förlänga investeringsstödet för särskilt boende och trygghetsboende.
Maria Larsson (KD) är barn- och äldreminister:

– År 2050 kommer andelen 85 år och äldre att ha fördubblats jämfört med idag. Det behövs ett ökat utbud av
bostäder som är lämpliga och attraktiva för äldre som vill välja att förändra sitt boende. Bostäder som erbjuder
äldre den trygghet de efterfrågar, men också som de kan få tillgång till när de själva vill. När behovet uppstår,
när den äldre själv känner att nu vill jag flytta till ett tryggare och mer anpassat boende, då ska det vara möjligt.
Det är innebörden i den politiska ambition som regeringen driver. Åren efter pensioneringen från arbetslivet
spänner för många över nära en tredjedel av livet. Behovet av olika boendeformer under en så lång tid av
våra liv förändras.

– Det kommer att behövas såväl äldreboende med heldygnsomsorg som bostäder med gemensamma utrymmen
för umgänge, gemenskap och måltider, så kallade trygghetsbostäder. För att stimulera såväl kommunala
bostadsbolag, privata entreprenörer som idéburna verksamheter att bygga fler äldrebostäder, har vi förlängt
den statliga byggrabatt som funnits sedan 2007. Vi vill helt enkelt se att det byggs mer. Varje kommun gör
klokt i att planera för att framtidens äldre kan ha ett bra boende, avslutar Maria Larsson.

MÅSTE FÅ FART
Barbro Westerholm är riksdagsledamot för Folkpartiet och tidigare ordförande i Äldreboendedelegationen.
Hon är mycket engagerad i seniorfrågor, inte minst när det gäller boendefrågor:

– Vi lade en rad förslag som blev positivt mottagna om seniorbostäder, trygghetsbostäder samt
vård- och omsorgsbostäder. Det som bekymrar mig nu är att det inte är riktig fart i kommunerna för att
underlätta att de här olika boendeformerna kommer till stånd. Från byggherrarnas sida vittnas det om långsam
handläggning av ansökningar. De som håller på med äldrefrågorna i kommunerna arbetar för sig och de som
håller på med plan- och byggfrågor arbetar för sig. De här båda måste nu sätta igång och samarbeta mera.
Vi måste få fram fler bostäder anpassade för äldre och få en ökad rörlighet för att få de äldre att flytta till de
här bostäderna, betonar Barbro Westerholm.

VILL BYGGA
– Att bo på ett sätt som gör att man kan leva ett så aktivt liv som möjligt är oerhört viktigt. Rapporten från
HUI visar att det finns ett intresse från byggherrarna att skapa seniorbostäder. Det intresset måste vi bejaka,
här har kommunerna en väldigt viktig roll. Jag skulle vilja att varje kommun gick ut och analyserade vilket
boendebehov som finns för äldre.

– Från riksdagen kan vi inte göra mer, de kommunala politikerna måste få fart på detta. Lagstiftningen och
stimulansbidragen finns. När jag åker ut i landet försöker jag blåsa på de här frågorna. Jag tror också att det är
viktigt att de som har flyttat till senior- och trygghetsboenden berättar om hur bra det har blivit – de är viktiga
ambassadörer! Visst händer det mycket saker i kommunerna, men det behöver hända mer. Vi har den stora
40-talistgenerationen som behöver seniorboenden - det tar tid att bygga, avslutar Barbro Westerholm.

ÄLDRE BEFOLKNING
– Den riktigt stora utmaningen när det gäller äldre- och seniorboenden är att göra de befintliga bostäderna och
fastigheterna tillräckligt bra och anpassade för en allt äldre befolkning. Fler kommer att bo kvar hemma i sin
ordinarie bostad, och vi lever längre och längre. Lägenheterna behöver renoveras och moderniseras,
badrum byggas om och det finns många fastigheter som skulle behöva förses
med hiss, säger Anders Lago, ordförande i HSB:s riksförbund.

– Även om de fysiska frågorna och bostäderna är viktiga, tror jag de sociala frågorna och omsorgen om våra
äldre blir allt viktigare. Många lever ensamt och isolerat. Bristerna i hemtjänst och på äldreboenden är stora.
Det behövs en djupare diskussion om hur vi organiserar, formar och finansierar verksamheter som riktar sig
till äldre. För ett kooperativt företag som HSB är det självklart viktigt att delta i den debatten. Vi har redan
idag stora sociala inslag i vår verksamhet och driver dessutom HSB Omsorg,
så frågorna är ständigt aktuella för oss.

– För ett antal år sedan byggde HSB flera senior- och trygghetsboenden. Erfarenheterna är blandade och
det finns idag en tveksamhet till nya kategoriboenden av detta slag. Vi utesluter dock inte nya
senior- och trygghetsboenden, även om vår inriktning är att alla nya bostäder ska ha en hög tillgänglighet för
äldre. Den riktigt stora utmaningen är dessutom att se till att de befintliga bostäderna och fastigheterna fungerar
även för äldre, avslutar Anders Lago.

BYGGA FÖR SENIORER
Kerstin Kärnekull har bland annat skrivit boken ”Bygga för seniorer” och är arkitekt, medlem i forskargruppen
Bo i gemenskap, tidigare utvecklingschef på SABO och vd på BFAB.

Hon ser två stora utmaningar när det gäller äldre- och seniorboenden: 
1. Att få igång byggandet av bra bostäder som passar seniorer, framförallt hyresrätter, nu och inte när det är
för sent om tio år. Det behövs såväl vanliga lägenheter utformade enligt standarden, men där det också finns
gemensamma lokaler som särskilda seniorbostäder.
2. Att inspirera seniorer att själva tänka till och planera för ett bra boende tidigt. Ju fler som väljer att flytta dit
de själva vill och när de själva kan istället för att tvingas att flytta för sent i livet, desto bättre. Ju tidigare man
flyttar, desto större möjlighet har man att bygga upp ett bra liv med goda grannkontakter.
 
HANDBOK FÖR SENIORER
– Just nu arbetar jag tillsammans med Ingela Blomberg med att få fram en handbok för seniorer som vill bo
tillsammans. Det är ett uppdrag från ”Bo bra på äldre dar” och Hjälpmedelsinstitutet. Att få kommuner,
bostadsföretag och -byggare liksom finansiärer och konsulter att inse att det är viktigt att underlätta för
grupper som vill lösa sin boendefråga själva är angeläget, säger Kerstin Kärnekull.

– Bogemenskaper, där seniorer själva tar ansvar och samarbetar, kommer bara till om det finns grupper som
driver på. Men idag har de oerhört svårt att få respons för sina idéer, eftersom arbetssättet är ovant för alla
aktörer på bostadsmarknaden, inklusive de flesta kommuner. Gruppinitiativ av seniorerna själva kan i sin tur
leda till spännande exempel kan inspirera fler att tänka över sitt eget boende.

UTFORMA BOSTÄDER
– Boken ”Bygga för seniorer” bygger på en seminarieserie som Micasa ordnade 2009 om framtidens
seniorboende. Jag fick i uppdrag att göra en bok av allt intressant som kom fram. I boken finns vad forskarna
säger om framtidens seniorer, exempel på olika boendeprojekt och råd om hur man kan utforma bostäder,
gemensamma lokaler och utemiljö. Jag är särskilt glad att ha fått skriva om just de gemensamma utrymmena,
efter som det saknats ett samlat sådant material. Jag tror att boken gör stor nytta som inspirationskälla!
 
– Byggherrarna måste lyssna på och helst samarbeta med de blivande boende - då blir det bättre projekt och
de som flyttar in får större möjlighet att lägga upp hur de vill att allt ska fungera. Byggherrarna måste också ha
tålamod och uthållighet. Seniorer är krävande kunder som inte nödvändigtvis behöver flytta, de tar tid på sig att
fatta sina beslut och de vill flytta till något som är bättre än det de redan har. Eftersom vi har mycket erfarenhet
är vi också kvalitetsmedvetna kunder, säger Kerstin Kärnekull.

– Kommunerna måste förstå att det inte bara är en vård- och omsorgsfråga utan en fråga där alla förvaltningar
behöver samarbeta för att hitta bra lösningar för äldre. Om inte kommunerna driver på nu kommer de själva att
få de största problemen om tio år. Här betyder Hjälpmedelsinstitutet/Bo bra på äldre dar mycket genom de
nätverk man skapat med cirka 60 olika kommuner som deltagare, avslutar Kerstin Kärnekull.


TURBULENT PERIOD
Anders Svensson är vd för HSB Omsorg och tillträdande vd för HSB Stockholm:

– Det har varit en väldigt turbulent period med Carema och diskussionen om vårdskandaler kopplat till vinst.
Det här är en fråga som är högst väsentlig och relevant. Kvalitetsnivåerna måste diskuteras och det ligger ett
enormt tungt ansvar på kommunerna som handlar upp sådana här tjänster.

HSB Omsorg erbjuder hemtjänst och hushållsnära tjänster samt driver äldreboenden. HSB Omsorg vill vara ett
trovärdigt alternativ med sin kooperativa hemvist.

– Vi välkomnar en dialog där vi som leverantör tillsammans med kommunerna som upphandlare sätter oss ner
och gemensamt arbetar fram metoder för uppföljning och ersättningsmodeller så alla parter vet vad som gäller.
Alla kommuner har inte vana och upparbetade rutiner för att handla upp den här typen av tjänster. Det har inte
funnits tillräckligt bra uppföljningskontroller på om de har fått det de har köpt. Kontroll, uppföljning, kvalitet
och ersättningsnivåer är frågor som vi tillsammans måste diskutera. Idag finns det stora skillnader mellan
olika kommuner, säger Anders Svensson.

HSB Omsorg vill hitta fler äldreboenden att driva i egen regi, i dag driver HSB Omsorg fyra äldreboenden.

– De får gärna vara nischade på något sätt och inriktade på målgrupper som invandrare eller de som har
diabetes eller Parkinsons sjukdom. Här finns det en utmaning och en efterfrågan, behovet kommer bara att öka.

– Vi vet att allt fler blir äldre och dessutom lever allt längre. Det kommer att bli en gigantisk utmaning på
några års sikt. Behovet av hjälp i hemmet kommer att öka väsentligt, vilket också medför ökade  krav på
fastighetsägarna som måste ta hand om frågor som tillgänglighet och social gemenskap,
avslutar Anders Svensson.

ATTRAKTIVA BOENDEN
– Den största utmaningen för seniorboenden är att få attraktiva boenden till rätt månadsavgift. Många seniorer
vill göra något annat för pengarna än att lägga dem på en bostadsrätt. Det gäller också att få igång flyttkedjan
och få seniorerna att komma till insikt att flytta medan man själv kan flytta. Det gäller att inte se ett seniorboende
som en nedtrappning, utan som en ny del av livet, någonting trevligt och kul. En stor utmaning är också att få
till en blandning i huset så att inte alla har samma ålder, säger Pia Andersson, vd för Annehem.

Annehem är namnet på Peabs boendekoncept för senior- och trygghetsboende. Inom ramen för Annehem
erbjuder Peab, tillsammans med deras samarbetspartners, kommuner och fastighetsbolag attraktiva,
nyckelfärdiga senior- och trygghetsboenden inklusive uppskattade kringtjänster för service och aktivitet i husen.
I konceptet finns ett flertal olika typer av hus som alla har ritats av arkitekter och specialanpassats för
boendeformen.

– Det är viktigt för oss att kunna bygga i rätt lägen. Alla vill inte flytta in till city, många vill gärna bo kvar i
de områden där de har sina hus eller villor. Här har de en gemenskap som de inte vill släppa. Jag tror på
mindre senior- och trygghetsboenden med cirka 30 lägenheter ute i områdena, gärna nära kommunikationer
och butiker, avslutar Pia Andersson.

Annehem har nyligen färdigställt seniorboendet Lustgården i Kristianstad. Just nu byggs ett trygghetsboende
i Ystad och Peab med boendekonceptet Annehem håller på med detaljplaner på flera orter i Sverige,
bland annat i Täby och Alingsås. Denna satsning ligger helt i linje med Peab som Nordens samhällsbyggare.

TRYGGT OCH BEKVÄMT
Seniorer bor bäst i Seniorvillor hävdar Seniorer Hus & Hem SHH AB. Seniorvillor erbjuder ett tryggt, bekvämt
och ekonomiskt seniorboende med social gemenskap i bra planerade, luftiga enplansvillor. Seniorvillor med
sin öppna planlösning ger rymd och bekväm tillgång till önskade enheter i kök, bad och övriga rum har
blivit mycket populära runt om i landet. Att kunna erbjuda seniorer ett senioranpassat boende som är
marknära, funktionellt, trivsamt, bekvämt, socialt anpassat och lagom stort är de största utmaningarna
när det gäller äldre- och seniorboenden.    

– Det gäller att kunna skapa en bostad som ska vara attraktivt utformad. Och till rimliga kostnader. Lokalisering
ska kunna ske i samverkan med kommuner för lämplig närhet till önskvärd service och miljö. Därför är det
nödvändigt att kunna få till stånd en aktiv samverkan med kommuner och bland annat dess hemtjänst.
Konceptet Seniorvillor uppfyller dessa önskemål, säger Jan Hemberg, vd för Seniorvillor Hus & Hem SHH AB.                                                                                                                                                                                                                                                             

KONKRETA ÅTGÄRDER
– Jag hoppas att kommunerna ska kunna konstatera att Seniorvillor är en mycket bra boendeform för seniorer
och att Seniorvillor med sitt koncept medför tydliga besparingar för kommuner inom vård- och omsorg.
Därför är det nödvändigt att kommuner i eget intresse ska kunna stödja byggnationer genom rimliga
tomt- och anslutningskostnader för VA med mera, säger Jan Hemberg.

– En viktig aspekt är att snabbare få till stånd mindre planändringar hos kommunerna. Tomter är ofta
planerade för enfamiljsvillor och Seniorvillor är parhus som innebär mindre justeringar av tomter. Nu tar
det cirka sex månader, men kan ske på max två månader om viljan finns hos berörda myndigheter.

– Behov finns av Seniorvillor i alla kommuner. Vi anlitar flera husfabrikanter och alla behöver nu beställningar.
Köpare finns och dessa är i huvudsak villaägare, radhus- eller kedjehusägare och ägare till bostadsrätter.
Boendekostnaderna är låga, från cirka 4000 till 6500 kronor per månad beroende av kontantinsatser,
tomtpriser och anslutningar, avslutar Jan Hemberg.

Fotnot: Rapporten ”Seniorboende 2.0 - Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”
finns på: http://publikationer.bygg.org/Userfiles/Info/822/Seniorboende_2.0.pdf

På bilden: Seniorvillor erbjuder ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt seniorboende med social gemenskap i
bra planerade, luftiga enplansvillor.

Betong en viktig koldioxidsänka

den 23 april 2014

Betong har bättre förmåga att ta upp koldioxid än vad som tidigare varit känt. Totalt beräknas Sveriges betongkonstruktioner ta upp cirka 300000 ton koldioxid per år. Det här var en av delarna i de seminarier Weber Saint-Gobain Byggprodukter höll på Nordbygg 2014.

21 kilometer konst sätter färg på Göteborg

den 11 april 2014

Göteborg vill skapa världens största målade konstverk. Ett projekt för social hållbarhet som alla göteborgare och hela världen är välkomna att bidra till.

Flyttbara Tiny Houses byggs av återvunnet material

den 10 april 2014

Guldsmed Emilia Petersson vill bygga sitt eget väldesignade och klimatsmarta hus på hjul. Tillsammans med 15 andra börjar hon nu utbildningen ”Återbruk – en praktisk byggkurs med återvunnet material” i Växjö.

Byggnadsvård behöver inte vara dyrt

den 10 april 2014

Kulturvärden och ekonomiska värden framställs ofta som motstridiga intressen vilket är en förenkling av verkligheten. Det menar konsulterna på Bjerkings avdelning för byggnadsvård som 24 april bjuder in olika branscher inom kulturmiljösektorn för att diskutera byggnadsvård och ekonomi.

Sätt färg på Göteborg ska skapa jobb för unga

den 9 april 2014

Torsdagen den 10 april klockan 10.00 vid Röda Sten invigs Sätt färg på Göteborg, ett projekt som ska färgsätta Göteborg inför 400-årsjubileet 2021 – med ett stort antal delprojekt med måleri i fokus ska jobb för unga skapas. På plats under invigningen vid Röda Sten finns bland andra initiativtagarna Målaremästarna och Göteborg 2021.

Skogen ger människor ökad livskvalitet

den 8 april 2014

Skogsindustrierna presenterar idag sin återkommande rapport ”Levande skogar”, den 4:e i ordningen. Här rapporteras om skogsindustrins arbete för skogen, människan och den biologiska mångfalden. Rapporten fokuserar i år på människans förhållande till skogen.

Tele2 Arena nominerad till årets projekt och årets arena

den 8 april 2014

2010 instiftades den världsomspännande tävlingen TheStadiumbusiness award, för att uppmärksamma ledarskap, innovation och prestation i samband med utveckling och drift av globala sport och evenemangsarenor. ”TheStadiumBusiness Award” är det första branschpris som delas ut inom arenabranschen.

Swecohuset tog silver i det internationella belysningspriset – The DALI award

den 8 april 2014

Sweco vann tillsammans med Helvars styrsystem delat silver i kategorin DALI application award för den kreativa belysningsstyrningen av Swecohuset i Stockholm.

Toppmodernt äldreboende öppnar i Botkyrka

den 8 april 2014

Klimatsmart, högtekologiskt och varm hemkänsla. Höga krav gav Botkyrkas nya vård- och omsorgsboende Tornet spa, odlingslotter och solceller på taket. – Utrustningen underlättar för de äldre, men sparar också personalens ryggar, säger projektledare Anna Ejerblad.

Slopad byggfelsförsäkring försämrar konsumentskyddet

den 8 april 2014

Regeringens förslag om att slopa lagen om byggfelsförsäkringen och att införa en ny lag om färdigställandeskydd är bristfälligt. Det riskerar att drabba enskilda konsumenter som själva kan få betala för dyra byggfel.

Jarlahuset vinner Glaspriset 2014

den 4 april 2014

Glaspriset 2014 går till Kvarteret Provisorn 4 också känt som Jarlahuset i Stockholm. Ett unikt ROT-projekt som på ett elegant sätt förvandlat en typisk 60-talskontorsfastighet till ett funktionellt modernt kontorshus. Det mest och minst iögonfallande är innergården som likt en glasvas tronar i mitten av huset, endast sedd och upplevd av fastighetens hyresgäster och besökare.

Hårdare beställarkrav ger färre olyckor

den 4 april 2014

Ett engagerat arbete från byggherreledet med tuffa krav för entreprenörerna är den viktigaste åtgärden för att minska antalet olyckor och för att få en sund konkurrens. Om byggherren i upphandlingsskedet anger nolltolerans för olyckor tvingas entreprenörerna lyfta sitt säkerhetsarbete till en högre nivå, annars går uppdragen till andra.

Nordbyggs guldmedalj för årets hetaste materialnyhet 2014 till OrganoWood

den 3 april 2014

OrganoWood AB har tilldelats Nordbyggs guldmedalj för årets hetaste materialnyhet 2014. Priset delades ut den 3 april på Nordbygg 2014 på Stockholmsmässan. Företaget fick priset för sina träprodukter med modifierade biofibrer.

På måndag går startskottet för Skogsnäringsveckan

den 3 april 2014

På måndag den 7 april går startskottet för årets upplaga av Skogsnäringsveckan. Konung Carl XVI Gustaf, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och en mängd företrädare för näringsliv, forskning, institutioner, med flera deltar. Det är den årliga samlingsplatsen för bransch, politiker och andra intressenter att diskutera aktuella frågor som berör skogsnäringen.

Oklarheter kring fasadfärgs egenskaper

den 3 april 2014

ÅF har på uppdrag av Botkyrkabyggen genomfört en energiuppföljning för åren 2011-2013 på två av Botkyrkabyggens fastigheter i Tumba. Rapporten presenterar utfall i energianvändning före och efter byggnaderna målats med fasadfärgen Termoskydd och en jämförelse med hus som inte målats. Rapporten visar då på energibesparingar på drygt tio procent för målade hus. Det betvivlar professor Folke Björk.

Nytt projekt ska visa värdet av gröna investeringar

den 2 april 2014

Energieffektiva byggnader blir allt mer efterfrågade – och samtidigt ökar behovet av att visa hur gröna lösningar påverkar värdet av en fastighet. Skanska medverkar som enda svenska byggbolag i Reno-Value, ett EU-finansierat projekt som ska hjälpa fastighetsmarknaden att sätta rätt värde på gröna lösningar.

Scandic branschbäst inom hållbar utveckling

den 2 april 2014

Scandic har, för fjärde året i rad, återigen röstats fram till den mest hållbara hotellkedjan av de 9 000 svenska konsumenter som deltagit i Sustainable Brands, den årliga undersökningen som rangordnar hur företag arbetar med sitt miljöansvar och sociala ansvarstagande. Totalt inom samtliga branscher hamnar Scandic på plats 21 av 242.

Uthyrningsstart av studentbostäder i Blåsenhus

Ständig kamp mot energitjuvar för Botkyrkabyggen

den 15 april 2014

AB Botkyrkabyggen är med sina 10600 lägenheter ett av de mest miljonprogramtunga bostadsbolagen inom SABO. Detta är en av anledningarna till att Botkyrkabyggen alltid arbetar med en plan och en tanke inför varje beslut om energisparåtgärder. Varje dag innehåller en ständig kamp mot energitjuvar och ett intensivt arbete för att minska energianvändningen.

Flera satsningar på solenergi

den 15 april 2014

I mitten av februari arrangerade SABO Solenergidagen i Uppsala. Två av föreläsarna var Ulf Klint från Karlskronahem och Lena Ahlgren från Umeå Energi. Båda Umeå och Karlskrona ligger långt framme när det gäller satsningar på solenergi.

Kopparstaden – självförsörjande på el

den 15 april 2014

Kopparstaden AB – det kommunala bostadsföretaget i Falun – arbetar mycket aktivt sedan många år för att minska sin energiförbrukning och att bidra till en hållbar utveckling av våra gemensamma resurser. Stort fokus ligger på en minskad elanvändning och att uppnå balans mellan egenproducerad el och elanvändning för drift av fastigheterna.

Många mjuka frågor under SABO:s Fastighetsdagar

den 14 april 2014

Bostadsföretagen måste arbeta målmedvetet också med de mjuka frågorna. En stadsdel blir attraktiv genom utbud av service, fysiska mötesplatser, kvaliteten på grundskolan och tack vare vackra omgivningar. Temat för SABO:s konferens var stadsdelsförnyelse.

Ny tidning ute!

den 14 april 2014

Nu är det senaste numret av Fastighet & Bostadsrätt tryckt och på väg ut till läsarna! Klicka vidare för att komma till webbtidningen.

Ny påbyggnad på Plogen

den 5 mars 2014

– Umeå har förmodligen kommit längst när det gäller påbyggnader bland jämförbara städer i Sverige, säger Melker Tjärnström, Peab i Umeå och ansvarig för ombyggnaden av kvarteret Plogen invid Umeälven.

Ting1 sticker upp i Örnsköldsvik

den 4 mars 2014

Ting1, det nya bostadsrättshuset i Örnsköldsvik, har med sin historia, form och arkitektur blivit ett nytt blickfång centralt i staden.

Energin i fokus hos LKF

den 4 mars 2014

LKF, Lunds Kommuns Fastighetsbolag AB, är med i både Skåneinitiativet och Allmännyttans Energisparkampanj. Energifrågan har stort fokus för LKF. Det händer mycket inom företaget och en rad spännande nybyggnads- och ombyggnadsprojekt pågår.

Fastighetsägarna i Västra Götaland antar Energiutmaningen

den 4 mars 2014

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans med Fastighetsägarna GFR antagit Energiutmaningen. Projektet pågår under tre år - från 2013 till 2015 - och drivs från Fastighetsägarnas kontor i Göteborg, Uddevalla och Borås.

Övikshem i stort energisparprojekt

den 4 mars 2014

För att minska energianvändningen genomför Övikshem ett stort energisparprojekt. Projektet innebär en långsiktig satsning med positiva effekter på såväl inomhus- som utomhusmiljön.