Anpassade boenden för allt fler seniorer

Anpassade boenden för allt fler seniorer

den 22 mars 2012

Sveriges befolkning blir allt äldre och behoven att skapa seniorbostäder som passar alla blir större. Vad krävs för detta och vilka vägar måste vi gå?


AV BJÖRN ASPLIND

Per Hortlund, är analytiker vid HUI Research och en av personerna bakom rapporten ”Seniorboende 2.0 -
Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”, som gjordes på uppdrag av Fastighetsägarna,
Sveriges Byggindustrier och Almega.

Rapporten visar att det finns en marknad för lågt räknat 50000 nya seniorbostäder fram till år 2025.
Den konstaterar att vi behöver flexibla institutioner och regelverk som skapar möjlighet för matchningen mellan
seniorers efterfrågan och bygg- och tjänsteföretagarnas idéer.

– Jag tycker att vi fick fram en ganska bra siffra på att det finns en marknad för 50000 nya seniorbostäder fram
till år 2025. När man får smälta den siffran känns den inte dum alls, utan ganska realistisk. Det gäller att sätta
den i relation till att det varje år byggs 25000 bostäder per år i alla kategorier.

KOOPERATIV HYRESRÄTT
I rapporten lyfts den kooperativa bostadsformen fram, dels för att skapa gemenskap och dels för att den
kräver en mindre ekonomisk insats jämfört med bostadsrätten.

– Vi tror att den kooperativa hyresrätten passar seniorboendet. Barnen är utflugna, man har amorterat av
på villan, man vill flytta och ha mer service, men man vill inte investera allting i ett nytt boende. Med en
kooperativ hyresrätt kan man få litet pengar över, säger Per Hortlund.

– Bostadsföretagen, fastighetsägarna, byggarna och tjänsteföretagen måste experimentera sig fram ofta
beroende på lokala förhållanden. Det gäller att med byggtekniska lösningar hitta anpassade lösningar för
till exempel funktionshindrade. För att skapa de här gemenskaperna gäller det att utnyttja de lokala
förhållandena. Vi tittade bland annat på seniorboendet Jakobshöjden i Västerås där man har lyckats skapa en
bra gemenskap genom att många familjer från villaområdet runt omkring flyttade dit. Det är svårt att bygga
något nytt där äldre från olika håll flyttar in och skapa en gemenskap, avslutar Per Hortlund.

Regeringen har beslutat att förlänga investeringsstödet för särskilt boende och trygghetsboende.
Maria Larsson (KD) är barn- och äldreminister:

– År 2050 kommer andelen 85 år och äldre att ha fördubblats jämfört med idag. Det behövs ett ökat utbud av
bostäder som är lämpliga och attraktiva för äldre som vill välja att förändra sitt boende. Bostäder som erbjuder
äldre den trygghet de efterfrågar, men också som de kan få tillgång till när de själva vill. När behovet uppstår,
när den äldre själv känner att nu vill jag flytta till ett tryggare och mer anpassat boende, då ska det vara möjligt.
Det är innebörden i den politiska ambition som regeringen driver. Åren efter pensioneringen från arbetslivet
spänner för många över nära en tredjedel av livet. Behovet av olika boendeformer under en så lång tid av
våra liv förändras.

– Det kommer att behövas såväl äldreboende med heldygnsomsorg som bostäder med gemensamma utrymmen
för umgänge, gemenskap och måltider, så kallade trygghetsbostäder. För att stimulera såväl kommunala
bostadsbolag, privata entreprenörer som idéburna verksamheter att bygga fler äldrebostäder, har vi förlängt
den statliga byggrabatt som funnits sedan 2007. Vi vill helt enkelt se att det byggs mer. Varje kommun gör
klokt i att planera för att framtidens äldre kan ha ett bra boende, avslutar Maria Larsson.

MÅSTE FÅ FART
Barbro Westerholm är riksdagsledamot för Folkpartiet och tidigare ordförande i Äldreboendedelegationen.
Hon är mycket engagerad i seniorfrågor, inte minst när det gäller boendefrågor:

– Vi lade en rad förslag som blev positivt mottagna om seniorbostäder, trygghetsbostäder samt
vård- och omsorgsbostäder. Det som bekymrar mig nu är att det inte är riktig fart i kommunerna för att
underlätta att de här olika boendeformerna kommer till stånd. Från byggherrarnas sida vittnas det om långsam
handläggning av ansökningar. De som håller på med äldrefrågorna i kommunerna arbetar för sig och de som
håller på med plan- och byggfrågor arbetar för sig. De här båda måste nu sätta igång och samarbeta mera.
Vi måste få fram fler bostäder anpassade för äldre och få en ökad rörlighet för att få de äldre att flytta till de
här bostäderna, betonar Barbro Westerholm.

VILL BYGGA
– Att bo på ett sätt som gör att man kan leva ett så aktivt liv som möjligt är oerhört viktigt. Rapporten från
HUI visar att det finns ett intresse från byggherrarna att skapa seniorbostäder. Det intresset måste vi bejaka,
här har kommunerna en väldigt viktig roll. Jag skulle vilja att varje kommun gick ut och analyserade vilket
boendebehov som finns för äldre.

– Från riksdagen kan vi inte göra mer, de kommunala politikerna måste få fart på detta. Lagstiftningen och
stimulansbidragen finns. När jag åker ut i landet försöker jag blåsa på de här frågorna. Jag tror också att det är
viktigt att de som har flyttat till senior- och trygghetsboenden berättar om hur bra det har blivit – de är viktiga
ambassadörer! Visst händer det mycket saker i kommunerna, men det behöver hända mer. Vi har den stora
40-talistgenerationen som behöver seniorboenden - det tar tid att bygga, avslutar Barbro Westerholm.

ÄLDRE BEFOLKNING
– Den riktigt stora utmaningen när det gäller äldre- och seniorboenden är att göra de befintliga bostäderna och
fastigheterna tillräckligt bra och anpassade för en allt äldre befolkning. Fler kommer att bo kvar hemma i sin
ordinarie bostad, och vi lever längre och längre. Lägenheterna behöver renoveras och moderniseras,
badrum byggas om och det finns många fastigheter som skulle behöva förses
med hiss, säger Anders Lago, ordförande i HSB:s riksförbund.

– Även om de fysiska frågorna och bostäderna är viktiga, tror jag de sociala frågorna och omsorgen om våra
äldre blir allt viktigare. Många lever ensamt och isolerat. Bristerna i hemtjänst och på äldreboenden är stora.
Det behövs en djupare diskussion om hur vi organiserar, formar och finansierar verksamheter som riktar sig
till äldre. För ett kooperativt företag som HSB är det självklart viktigt att delta i den debatten. Vi har redan
idag stora sociala inslag i vår verksamhet och driver dessutom HSB Omsorg,
så frågorna är ständigt aktuella för oss.

– För ett antal år sedan byggde HSB flera senior- och trygghetsboenden. Erfarenheterna är blandade och
det finns idag en tveksamhet till nya kategoriboenden av detta slag. Vi utesluter dock inte nya
senior- och trygghetsboenden, även om vår inriktning är att alla nya bostäder ska ha en hög tillgänglighet för
äldre. Den riktigt stora utmaningen är dessutom att se till att de befintliga bostäderna och fastigheterna fungerar
även för äldre, avslutar Anders Lago.

BYGGA FÖR SENIORER
Kerstin Kärnekull har bland annat skrivit boken ”Bygga för seniorer” och är arkitekt, medlem i forskargruppen
Bo i gemenskap, tidigare utvecklingschef på SABO och vd på BFAB.

Hon ser två stora utmaningar när det gäller äldre- och seniorboenden: 
1. Att få igång byggandet av bra bostäder som passar seniorer, framförallt hyresrätter, nu och inte när det är
för sent om tio år. Det behövs såväl vanliga lägenheter utformade enligt standarden, men där det också finns
gemensamma lokaler som särskilda seniorbostäder.
2. Att inspirera seniorer att själva tänka till och planera för ett bra boende tidigt. Ju fler som väljer att flytta dit
de själva vill och när de själva kan istället för att tvingas att flytta för sent i livet, desto bättre. Ju tidigare man
flyttar, desto större möjlighet har man att bygga upp ett bra liv med goda grannkontakter.
 
HANDBOK FÖR SENIORER
– Just nu arbetar jag tillsammans med Ingela Blomberg med att få fram en handbok för seniorer som vill bo
tillsammans. Det är ett uppdrag från ”Bo bra på äldre dar” och Hjälpmedelsinstitutet. Att få kommuner,
bostadsföretag och -byggare liksom finansiärer och konsulter att inse att det är viktigt att underlätta för
grupper som vill lösa sin boendefråga själva är angeläget, säger Kerstin Kärnekull.

– Bogemenskaper, där seniorer själva tar ansvar och samarbetar, kommer bara till om det finns grupper som
driver på. Men idag har de oerhört svårt att få respons för sina idéer, eftersom arbetssättet är ovant för alla
aktörer på bostadsmarknaden, inklusive de flesta kommuner. Gruppinitiativ av seniorerna själva kan i sin tur
leda till spännande exempel kan inspirera fler att tänka över sitt eget boende.

UTFORMA BOSTÄDER
– Boken ”Bygga för seniorer” bygger på en seminarieserie som Micasa ordnade 2009 om framtidens
seniorboende. Jag fick i uppdrag att göra en bok av allt intressant som kom fram. I boken finns vad forskarna
säger om framtidens seniorer, exempel på olika boendeprojekt och råd om hur man kan utforma bostäder,
gemensamma lokaler och utemiljö. Jag är särskilt glad att ha fått skriva om just de gemensamma utrymmena,
efter som det saknats ett samlat sådant material. Jag tror att boken gör stor nytta som inspirationskälla!
 
– Byggherrarna måste lyssna på och helst samarbeta med de blivande boende - då blir det bättre projekt och
de som flyttar in får större möjlighet att lägga upp hur de vill att allt ska fungera. Byggherrarna måste också ha
tålamod och uthållighet. Seniorer är krävande kunder som inte nödvändigtvis behöver flytta, de tar tid på sig att
fatta sina beslut och de vill flytta till något som är bättre än det de redan har. Eftersom vi har mycket erfarenhet
är vi också kvalitetsmedvetna kunder, säger Kerstin Kärnekull.

– Kommunerna måste förstå att det inte bara är en vård- och omsorgsfråga utan en fråga där alla förvaltningar
behöver samarbeta för att hitta bra lösningar för äldre. Om inte kommunerna driver på nu kommer de själva att
få de största problemen om tio år. Här betyder Hjälpmedelsinstitutet/Bo bra på äldre dar mycket genom de
nätverk man skapat med cirka 60 olika kommuner som deltagare, avslutar Kerstin Kärnekull.


TURBULENT PERIOD
Anders Svensson är vd för HSB Omsorg och tillträdande vd för HSB Stockholm:

– Det har varit en väldigt turbulent period med Carema och diskussionen om vårdskandaler kopplat till vinst.
Det här är en fråga som är högst väsentlig och relevant. Kvalitetsnivåerna måste diskuteras och det ligger ett
enormt tungt ansvar på kommunerna som handlar upp sådana här tjänster.

HSB Omsorg erbjuder hemtjänst och hushållsnära tjänster samt driver äldreboenden. HSB Omsorg vill vara ett
trovärdigt alternativ med sin kooperativa hemvist.

– Vi välkomnar en dialog där vi som leverantör tillsammans med kommunerna som upphandlare sätter oss ner
och gemensamt arbetar fram metoder för uppföljning och ersättningsmodeller så alla parter vet vad som gäller.
Alla kommuner har inte vana och upparbetade rutiner för att handla upp den här typen av tjänster. Det har inte
funnits tillräckligt bra uppföljningskontroller på om de har fått det de har köpt. Kontroll, uppföljning, kvalitet
och ersättningsnivåer är frågor som vi tillsammans måste diskutera. Idag finns det stora skillnader mellan
olika kommuner, säger Anders Svensson.

HSB Omsorg vill hitta fler äldreboenden att driva i egen regi, i dag driver HSB Omsorg fyra äldreboenden.

– De får gärna vara nischade på något sätt och inriktade på målgrupper som invandrare eller de som har
diabetes eller Parkinsons sjukdom. Här finns det en utmaning och en efterfrågan, behovet kommer bara att öka.

– Vi vet att allt fler blir äldre och dessutom lever allt längre. Det kommer att bli en gigantisk utmaning på
några års sikt. Behovet av hjälp i hemmet kommer att öka väsentligt, vilket också medför ökade  krav på
fastighetsägarna som måste ta hand om frågor som tillgänglighet och social gemenskap,
avslutar Anders Svensson.

ATTRAKTIVA BOENDEN
– Den största utmaningen för seniorboenden är att få attraktiva boenden till rätt månadsavgift. Många seniorer
vill göra något annat för pengarna än att lägga dem på en bostadsrätt. Det gäller också att få igång flyttkedjan
och få seniorerna att komma till insikt att flytta medan man själv kan flytta. Det gäller att inte se ett seniorboende
som en nedtrappning, utan som en ny del av livet, någonting trevligt och kul. En stor utmaning är också att få
till en blandning i huset så att inte alla har samma ålder, säger Pia Andersson, vd för Annehem.

Annehem är namnet på Peabs boendekoncept för senior- och trygghetsboende. Inom ramen för Annehem
erbjuder Peab, tillsammans med deras samarbetspartners, kommuner och fastighetsbolag attraktiva,
nyckelfärdiga senior- och trygghetsboenden inklusive uppskattade kringtjänster för service och aktivitet i husen.
I konceptet finns ett flertal olika typer av hus som alla har ritats av arkitekter och specialanpassats för
boendeformen.

– Det är viktigt för oss att kunna bygga i rätt lägen. Alla vill inte flytta in till city, många vill gärna bo kvar i
de områden där de har sina hus eller villor. Här har de en gemenskap som de inte vill släppa. Jag tror på
mindre senior- och trygghetsboenden med cirka 30 lägenheter ute i områdena, gärna nära kommunikationer
och butiker, avslutar Pia Andersson.

Annehem har nyligen färdigställt seniorboendet Lustgården i Kristianstad. Just nu byggs ett trygghetsboende
i Ystad och Peab med boendekonceptet Annehem håller på med detaljplaner på flera orter i Sverige,
bland annat i Täby och Alingsås. Denna satsning ligger helt i linje med Peab som Nordens samhällsbyggare.

TRYGGT OCH BEKVÄMT
Seniorer bor bäst i Seniorvillor hävdar Seniorer Hus & Hem SHH AB. Seniorvillor erbjuder ett tryggt, bekvämt
och ekonomiskt seniorboende med social gemenskap i bra planerade, luftiga enplansvillor. Seniorvillor med
sin öppna planlösning ger rymd och bekväm tillgång till önskade enheter i kök, bad och övriga rum har
blivit mycket populära runt om i landet. Att kunna erbjuda seniorer ett senioranpassat boende som är
marknära, funktionellt, trivsamt, bekvämt, socialt anpassat och lagom stort är de största utmaningarna
när det gäller äldre- och seniorboenden.    

– Det gäller att kunna skapa en bostad som ska vara attraktivt utformad. Och till rimliga kostnader. Lokalisering
ska kunna ske i samverkan med kommuner för lämplig närhet till önskvärd service och miljö. Därför är det
nödvändigt att kunna få till stånd en aktiv samverkan med kommuner och bland annat dess hemtjänst.
Konceptet Seniorvillor uppfyller dessa önskemål, säger Jan Hemberg, vd för Seniorvillor Hus & Hem SHH AB.                                                                                                                                                                                                                                                             

KONKRETA ÅTGÄRDER
– Jag hoppas att kommunerna ska kunna konstatera att Seniorvillor är en mycket bra boendeform för seniorer
och att Seniorvillor med sitt koncept medför tydliga besparingar för kommuner inom vård- och omsorg.
Därför är det nödvändigt att kommuner i eget intresse ska kunna stödja byggnationer genom rimliga
tomt- och anslutningskostnader för VA med mera, säger Jan Hemberg.

– En viktig aspekt är att snabbare få till stånd mindre planändringar hos kommunerna. Tomter är ofta
planerade för enfamiljsvillor och Seniorvillor är parhus som innebär mindre justeringar av tomter. Nu tar
det cirka sex månader, men kan ske på max två månader om viljan finns hos berörda myndigheter.

– Behov finns av Seniorvillor i alla kommuner. Vi anlitar flera husfabrikanter och alla behöver nu beställningar.
Köpare finns och dessa är i huvudsak villaägare, radhus- eller kedjehusägare och ägare till bostadsrätter.
Boendekostnaderna är låga, från cirka 4000 till 6500 kronor per månad beroende av kontantinsatser,
tomtpriser och anslutningar, avslutar Jan Hemberg.

Fotnot: Rapporten ”Seniorboende 2.0 - Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”
finns på: http://publikationer.bygg.org/Userfiles/Info/822/Seniorboende_2.0.pdf

På bilden: Seniorvillor erbjuder ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt seniorboende med social gemenskap i
bra planerade, luftiga enplansvillor.

1,5 miljarder människor har inte tillgång till el

den 23 januari 2015

Idag, den 23 januari, är det Elens dag i Sverige. I drygt hundra år har vi i Sverige haft tillgång till elektricitet för privat bruk, även om det dröjde ytterligare ett halvt sekel innan det fanns el i varje svenskt hem. Idag är el något vi tenderar att ta för givet. Det är inte förrän vi står utan, till exempel vid strömavbrott, som vi inser hur sårbara vi är.

Artexis + Easyfairs = sant

den 22 januari 2015

Artexis Easyfairs har formellt gått ihop till en organisation med en gemensam företagsidentitet och mission, ”Visit the future”. Den gemensamma visionen är att ”skapa värde för samhället, ligga i framkant vad gäller marknadsföring och teknik, utveckla talanger och dela ”best practices” inom bolaget”.

Frukostseminarium om miljonprogrammet

den 22 januari 2015

Den 23 januari håller Sabo ett frukostseminarium om hur husen i miljonprogrammetkan renoveras på bästa sätt.

Minskat antal falska fakturor förra året

den 22 januari 2015

Antalet anmälningar om bluffakturor minskade med sex procent förra året. Men fortfarande drabbas företagare dagligen av den här kriminaliteten. Det visar en sammanställning som Visma gjort av statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Långsam återhämtning i svensk ekonomi

den 21 januari 2015

Återhämtningen i omvärlden är långsam, vilket även ger en långsam återhämtning i den svenska ekonomin. De offentliga finanserna förväntas inte nå överskott under prognosperioden. Detta visar Finansdepartementets senaste prognos som presenterades av finansminister Magdalena Andersson (S).

Varför andra är smartare med dina pengar

den 19 januari 2015

När det kommer till ekonomiska beslut, vet du vad som är bäst för dig? Eller är det smartare att delegera besluten till någon annan? I en ny studie visar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet att låta någon annan sköta dina affärer kan hjälpa dig undvika kostsamma misstag.

Tillbaka till ljust och fräscht

den 18 januari 2015

Tvärtemot de senaste trenderna dominerar ljust och fräscht när svensken väljer inredning. Det visar NCC:s genomgång av hur svenskarna har valt när de köpt en nyproducerad bostad av NCC det senaste året.

Vi vill inte lägga ner tid på målning och underhåll av våra hus

den 16 januari 2015

När vi bygger ett nytt hus önskar vi oss så lite underhåll som möjligt. En undersökning visar at vi varken har lust eller pengar för att kunna renovera och underhålla huset utvändigt. Därför vill vi ha tåliga material med lång hållbarhet och inget underhåll.

Webbutbildning ska minska arbetsolyckorna

den 14 januari 2015

Nu lanserar Sveriges Byggindustrier (BI) den interaktiva webbutbildningen ”En säker arbetsplats”. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om riskhantering, attityder och regler för att minska antalet tillbud och olyckor på våra byggarbetsplatser.

Snart kan du skriva ut trä

den 14 januari 2015

3D-utskrifter har förlorat litet av sitt nyhetsvärde lite, men snart lanseras trä som utskriftmaterial. Det här skriver mentoonline.se.

Samverkan mellan fyra fastighetsbolag för att bidra till Malmös utveckling genom att förnya Rosengård

den 14 januari 2015

Det prisbelönta stadsutvecklingsprojektet Culture Casbah ska bidra till att stärka bostadsområdet Rosengård, och skapa liv och rörelse i ett område som tidigare har varit ganska avskilt från övriga Malmö.

Hackathon utvecklar Göteborg och Borås digitalt

den 13 januari 2015

Forskningsprojektet “Smarta städer: Innovativ eGovernance” samlar hackare, utvecklare, idésprutor, stadsplanerare, arkitekter, medborgare, boråsare och göteborgare för ett hackathon som spänner över helgen 16-19 januari. I fokus är stadsfrågorna.

EIO positivt till nya regler för elinstallationer

den 13 januari 2015

Idag överlämnade Elbehörighetsutredningen sitt betänkande till regeringen. Elektriska Installatörsorganisationen EIO välkomnar förslaget som ett första steg i en nödvändig moderniseringsprocess av reglerna som styr elteknikbranschen.

Ny forskning visar på samband mellan sjukdom och dåligt inomhusklimat

den 1 januari 2015

De flesta av oss tillbringar närmare 90 procent av tiden inomhus och det gör ett dåligt inomhusklimat till en av de största orsakerna till sjukdom och illamående. Det i sin tur leder till ett ökat antal sjukdagar, minskad koncentrationsförmåga och lägre produktivitet.

Tydligare fokus för Riksantikvarieämbetet

den 1 januari 2015

Den 1 januari 2015 sker två stora förändringar för Riksantikvarieämbetet. Enligt regeringsbeslut överförs den arkeologiska uppdragsverksamheten till Statens historiska museer och vi lämnar över ett 70-tal kulturfastigheter till Statens fastighetsverk.

Stöd Musikhjäpen - det gör vi - #mh14

den 13 december 2014

Musikhjälpen avslutas under den här helgen. Stöd den. Det gör vi. Klicka vidare för att läsa hur man gör!

Swedish Match kommenterar Konkurrensverkets stämningsansökan

den 10 december 2014

Som tidigare kommunicerats har det svenska Konkurrensverket utrett ett enhetligt etikettsystem som tillämpats i snuskylar ägda av Swedish Match och som lånas ut till återförsäljare. Den 9 december 2014 lämnade Konkurrensverket in en stämningsansökan mot Swedish Match vid Stockholms tingsrätt.

NCC är med och gör Frihamnen till stadsdel

Stenpiren Resecentrum – en ny mötesplats i Göteborg

den 19 januari 2015

Nu startar Västtrafik bygget av Stenpiren Resecentrum vid Skeppsbron i Göteborg. Resecentrumet är en del i den nya stadsutvecklingen vid Södra Älvstranden. Byggnaden beräknas stå färdig i början av nästa år och blir en viktig bytespunkt mellan spårvagn, buss och båt.

Insändare: Airstone Institute och romersk cement

den 18 januari 2015

Zero Emission Building Technologies: Bygga staden med 90 % reduktion av växthusgaserna – kommer vi att få se det i Stockholm? ”Nu är det hög tid för stockholmarna att visa vad de vill göra: Bygga rent och hållbart eller som vanligt och fortsätta släppa ut ett ton koldioxid per ton cement? hävdar insändarskribenten Rolf Wall (bilden), som är ordförande för Airstone Institute.

Tillbaka till ljust och fräscht

den 18 januari 2015

Tvärtemot de senaste trenderna dominerar ljust och fräscht när svensken väljer inredning. Det visar NCC:s genomgång av hur svenskarna har valt när de köpt en nyproducerad bostad av NCC det senaste året.

Electrolux lyfter varumärket med ny visuell identitet

den 17 januari 2015

Electrolux introducerar idag en ny visuell identitet för företagets varumärke. Med en uppfräschning av den klassiska logotypen och nya tydliga standarder för bild- och formspråk är designen avsedd att sticka ut i de sammanhang där konsumenter kommer i kontakt med Electrolux.

Vi vill inte lägga ner tid på målning och underhåll av våra hus

den 16 januari 2015

När vi bygger ett nytt hus önskar vi oss så lite underhåll som möjligt. En undersökning visar at vi varken har lust eller pengar för att kunna renovera och underhålla huset utvändigt. Därför vill vi ha tåliga material med lång hållbarhet och inget underhåll.

Innovationskraft i fokus hos de nominerade till Swecos Hugopris

den 14 januari 2015

Nu är nomineringarna klara till Hugopriset 2015 – Swecos pris för innovativ, inspirerande och hållbar samhällsutveckling. Bland finalisterna finns Köpenhamn, Helsingfors och Landstinget Västernorrland, nytänkande städer och organisationer som driver utvecklingen. Tre stjärnstudenter från Chalmers och SLU är också nominerade.

IG Passivhus har ordet

den 7 januari 2015

Från och med Fastighet & Bostadsrätt nr 6, 2014 till och med Fastighet & Bostadsrätt nr 5, 2015 kommer vi att kunna läsa allt aktuellt som händer inom IG Passivhus Sverige i en separat folder som följer med varje nummer av tidningen. Klicka vidare för att komma till webbversionen!

Läs senaste Fastighet & Bostadsrätt här!

den 28 december 2014

Vill du läsa senaste webb-tidningen av Fastighet & Bostadsrätt - 2014 års sista - klicka vidare!

Lyssna på Dogge Doggelitos Vi älskar betong

den 18 november 2014

Tidskriften Betong presenterar nu musikvideon ”Vi älskar betong”, som uruppfördes på Betonggalan i samband med prisutdelningen av "Ung&Tung" i torsdags förra veckan. Filmen är frukten av ett unikt samarbete mellan betongbranschen, Tidskriften Betong och den folkkäre betongambassadören Dogge Doggelito.

Mimer i Västerås bygger höghus i modern industriell träteknik vid Öster Mälarstrand

den 31 oktober 2014

– På fantastiska Öster Mälarstrand bygger vi trähus i sex våningar, säger Mimers VD Anders Nordstrand. Det går snabbt och är bra för miljön i Västerås. Dessutom ökar vi konkurrensen och spänner bågen för ny, spännande träarkitektur.