Anpassade boenden för allt fler seniorer

Anpassade boenden för allt fler seniorer

den 22 mars 2012

Sveriges befolkning blir allt äldre och behoven att skapa seniorbostäder som passar alla blir större. Vad krävs för detta och vilka vägar måste vi gå?


AV BJÖRN ASPLIND

Per Hortlund, är analytiker vid HUI Research och en av personerna bakom rapporten ”Seniorboende 2.0 -
Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”, som gjordes på uppdrag av Fastighetsägarna,
Sveriges Byggindustrier och Almega.

Rapporten visar att det finns en marknad för lågt räknat 50000 nya seniorbostäder fram till år 2025.
Den konstaterar att vi behöver flexibla institutioner och regelverk som skapar möjlighet för matchningen mellan
seniorers efterfrågan och bygg- och tjänsteföretagarnas idéer.

– Jag tycker att vi fick fram en ganska bra siffra på att det finns en marknad för 50000 nya seniorbostäder fram
till år 2025. När man får smälta den siffran känns den inte dum alls, utan ganska realistisk. Det gäller att sätta
den i relation till att det varje år byggs 25000 bostäder per år i alla kategorier.

KOOPERATIV HYRESRÄTT
I rapporten lyfts den kooperativa bostadsformen fram, dels för att skapa gemenskap och dels för att den
kräver en mindre ekonomisk insats jämfört med bostadsrätten.

– Vi tror att den kooperativa hyresrätten passar seniorboendet. Barnen är utflugna, man har amorterat av
på villan, man vill flytta och ha mer service, men man vill inte investera allting i ett nytt boende. Med en
kooperativ hyresrätt kan man få litet pengar över, säger Per Hortlund.

– Bostadsföretagen, fastighetsägarna, byggarna och tjänsteföretagen måste experimentera sig fram ofta
beroende på lokala förhållanden. Det gäller att med byggtekniska lösningar hitta anpassade lösningar för
till exempel funktionshindrade. För att skapa de här gemenskaperna gäller det att utnyttja de lokala
förhållandena. Vi tittade bland annat på seniorboendet Jakobshöjden i Västerås där man har lyckats skapa en
bra gemenskap genom att många familjer från villaområdet runt omkring flyttade dit. Det är svårt att bygga
något nytt där äldre från olika håll flyttar in och skapa en gemenskap, avslutar Per Hortlund.

Regeringen har beslutat att förlänga investeringsstödet för särskilt boende och trygghetsboende.
Maria Larsson (KD) är barn- och äldreminister:

– År 2050 kommer andelen 85 år och äldre att ha fördubblats jämfört med idag. Det behövs ett ökat utbud av
bostäder som är lämpliga och attraktiva för äldre som vill välja att förändra sitt boende. Bostäder som erbjuder
äldre den trygghet de efterfrågar, men också som de kan få tillgång till när de själva vill. När behovet uppstår,
när den äldre själv känner att nu vill jag flytta till ett tryggare och mer anpassat boende, då ska det vara möjligt.
Det är innebörden i den politiska ambition som regeringen driver. Åren efter pensioneringen från arbetslivet
spänner för många över nära en tredjedel av livet. Behovet av olika boendeformer under en så lång tid av
våra liv förändras.

– Det kommer att behövas såväl äldreboende med heldygnsomsorg som bostäder med gemensamma utrymmen
för umgänge, gemenskap och måltider, så kallade trygghetsbostäder. För att stimulera såväl kommunala
bostadsbolag, privata entreprenörer som idéburna verksamheter att bygga fler äldrebostäder, har vi förlängt
den statliga byggrabatt som funnits sedan 2007. Vi vill helt enkelt se att det byggs mer. Varje kommun gör
klokt i att planera för att framtidens äldre kan ha ett bra boende, avslutar Maria Larsson.

MÅSTE FÅ FART
Barbro Westerholm är riksdagsledamot för Folkpartiet och tidigare ordförande i Äldreboendedelegationen.
Hon är mycket engagerad i seniorfrågor, inte minst när det gäller boendefrågor:

– Vi lade en rad förslag som blev positivt mottagna om seniorbostäder, trygghetsbostäder samt
vård- och omsorgsbostäder. Det som bekymrar mig nu är att det inte är riktig fart i kommunerna för att
underlätta att de här olika boendeformerna kommer till stånd. Från byggherrarnas sida vittnas det om långsam
handläggning av ansökningar. De som håller på med äldrefrågorna i kommunerna arbetar för sig och de som
håller på med plan- och byggfrågor arbetar för sig. De här båda måste nu sätta igång och samarbeta mera.
Vi måste få fram fler bostäder anpassade för äldre och få en ökad rörlighet för att få de äldre att flytta till de
här bostäderna, betonar Barbro Westerholm.

VILL BYGGA
– Att bo på ett sätt som gör att man kan leva ett så aktivt liv som möjligt är oerhört viktigt. Rapporten från
HUI visar att det finns ett intresse från byggherrarna att skapa seniorbostäder. Det intresset måste vi bejaka,
här har kommunerna en väldigt viktig roll. Jag skulle vilja att varje kommun gick ut och analyserade vilket
boendebehov som finns för äldre.

– Från riksdagen kan vi inte göra mer, de kommunala politikerna måste få fart på detta. Lagstiftningen och
stimulansbidragen finns. När jag åker ut i landet försöker jag blåsa på de här frågorna. Jag tror också att det är
viktigt att de som har flyttat till senior- och trygghetsboenden berättar om hur bra det har blivit – de är viktiga
ambassadörer! Visst händer det mycket saker i kommunerna, men det behöver hända mer. Vi har den stora
40-talistgenerationen som behöver seniorboenden - det tar tid att bygga, avslutar Barbro Westerholm.

ÄLDRE BEFOLKNING
– Den riktigt stora utmaningen när det gäller äldre- och seniorboenden är att göra de befintliga bostäderna och
fastigheterna tillräckligt bra och anpassade för en allt äldre befolkning. Fler kommer att bo kvar hemma i sin
ordinarie bostad, och vi lever längre och längre. Lägenheterna behöver renoveras och moderniseras,
badrum byggas om och det finns många fastigheter som skulle behöva förses
med hiss, säger Anders Lago, ordförande i HSB:s riksförbund.

– Även om de fysiska frågorna och bostäderna är viktiga, tror jag de sociala frågorna och omsorgen om våra
äldre blir allt viktigare. Många lever ensamt och isolerat. Bristerna i hemtjänst och på äldreboenden är stora.
Det behövs en djupare diskussion om hur vi organiserar, formar och finansierar verksamheter som riktar sig
till äldre. För ett kooperativt företag som HSB är det självklart viktigt att delta i den debatten. Vi har redan
idag stora sociala inslag i vår verksamhet och driver dessutom HSB Omsorg,
så frågorna är ständigt aktuella för oss.

– För ett antal år sedan byggde HSB flera senior- och trygghetsboenden. Erfarenheterna är blandade och
det finns idag en tveksamhet till nya kategoriboenden av detta slag. Vi utesluter dock inte nya
senior- och trygghetsboenden, även om vår inriktning är att alla nya bostäder ska ha en hög tillgänglighet för
äldre. Den riktigt stora utmaningen är dessutom att se till att de befintliga bostäderna och fastigheterna fungerar
även för äldre, avslutar Anders Lago.

BYGGA FÖR SENIORER
Kerstin Kärnekull har bland annat skrivit boken ”Bygga för seniorer” och är arkitekt, medlem i forskargruppen
Bo i gemenskap, tidigare utvecklingschef på SABO och vd på BFAB.

Hon ser två stora utmaningar när det gäller äldre- och seniorboenden: 
1. Att få igång byggandet av bra bostäder som passar seniorer, framförallt hyresrätter, nu och inte när det är
för sent om tio år. Det behövs såväl vanliga lägenheter utformade enligt standarden, men där det också finns
gemensamma lokaler som särskilda seniorbostäder.
2. Att inspirera seniorer att själva tänka till och planera för ett bra boende tidigt. Ju fler som väljer att flytta dit
de själva vill och när de själva kan istället för att tvingas att flytta för sent i livet, desto bättre. Ju tidigare man
flyttar, desto större möjlighet har man att bygga upp ett bra liv med goda grannkontakter.
 
HANDBOK FÖR SENIORER
– Just nu arbetar jag tillsammans med Ingela Blomberg med att få fram en handbok för seniorer som vill bo
tillsammans. Det är ett uppdrag från ”Bo bra på äldre dar” och Hjälpmedelsinstitutet. Att få kommuner,
bostadsföretag och -byggare liksom finansiärer och konsulter att inse att det är viktigt att underlätta för
grupper som vill lösa sin boendefråga själva är angeläget, säger Kerstin Kärnekull.

– Bogemenskaper, där seniorer själva tar ansvar och samarbetar, kommer bara till om det finns grupper som
driver på. Men idag har de oerhört svårt att få respons för sina idéer, eftersom arbetssättet är ovant för alla
aktörer på bostadsmarknaden, inklusive de flesta kommuner. Gruppinitiativ av seniorerna själva kan i sin tur
leda till spännande exempel kan inspirera fler att tänka över sitt eget boende.

UTFORMA BOSTÄDER
– Boken ”Bygga för seniorer” bygger på en seminarieserie som Micasa ordnade 2009 om framtidens
seniorboende. Jag fick i uppdrag att göra en bok av allt intressant som kom fram. I boken finns vad forskarna
säger om framtidens seniorer, exempel på olika boendeprojekt och råd om hur man kan utforma bostäder,
gemensamma lokaler och utemiljö. Jag är särskilt glad att ha fått skriva om just de gemensamma utrymmena,
efter som det saknats ett samlat sådant material. Jag tror att boken gör stor nytta som inspirationskälla!
 
– Byggherrarna måste lyssna på och helst samarbeta med de blivande boende - då blir det bättre projekt och
de som flyttar in får större möjlighet att lägga upp hur de vill att allt ska fungera. Byggherrarna måste också ha
tålamod och uthållighet. Seniorer är krävande kunder som inte nödvändigtvis behöver flytta, de tar tid på sig att
fatta sina beslut och de vill flytta till något som är bättre än det de redan har. Eftersom vi har mycket erfarenhet
är vi också kvalitetsmedvetna kunder, säger Kerstin Kärnekull.

– Kommunerna måste förstå att det inte bara är en vård- och omsorgsfråga utan en fråga där alla förvaltningar
behöver samarbeta för att hitta bra lösningar för äldre. Om inte kommunerna driver på nu kommer de själva att
få de största problemen om tio år. Här betyder Hjälpmedelsinstitutet/Bo bra på äldre dar mycket genom de
nätverk man skapat med cirka 60 olika kommuner som deltagare, avslutar Kerstin Kärnekull.


TURBULENT PERIOD
Anders Svensson är vd för HSB Omsorg och tillträdande vd för HSB Stockholm:

– Det har varit en väldigt turbulent period med Carema och diskussionen om vårdskandaler kopplat till vinst.
Det här är en fråga som är högst väsentlig och relevant. Kvalitetsnivåerna måste diskuteras och det ligger ett
enormt tungt ansvar på kommunerna som handlar upp sådana här tjänster.

HSB Omsorg erbjuder hemtjänst och hushållsnära tjänster samt driver äldreboenden. HSB Omsorg vill vara ett
trovärdigt alternativ med sin kooperativa hemvist.

– Vi välkomnar en dialog där vi som leverantör tillsammans med kommunerna som upphandlare sätter oss ner
och gemensamt arbetar fram metoder för uppföljning och ersättningsmodeller så alla parter vet vad som gäller.
Alla kommuner har inte vana och upparbetade rutiner för att handla upp den här typen av tjänster. Det har inte
funnits tillräckligt bra uppföljningskontroller på om de har fått det de har köpt. Kontroll, uppföljning, kvalitet
och ersättningsnivåer är frågor som vi tillsammans måste diskutera. Idag finns det stora skillnader mellan
olika kommuner, säger Anders Svensson.

HSB Omsorg vill hitta fler äldreboenden att driva i egen regi, i dag driver HSB Omsorg fyra äldreboenden.

– De får gärna vara nischade på något sätt och inriktade på målgrupper som invandrare eller de som har
diabetes eller Parkinsons sjukdom. Här finns det en utmaning och en efterfrågan, behovet kommer bara att öka.

– Vi vet att allt fler blir äldre och dessutom lever allt längre. Det kommer att bli en gigantisk utmaning på
några års sikt. Behovet av hjälp i hemmet kommer att öka väsentligt, vilket också medför ökade  krav på
fastighetsägarna som måste ta hand om frågor som tillgänglighet och social gemenskap,
avslutar Anders Svensson.

ATTRAKTIVA BOENDEN
– Den största utmaningen för seniorboenden är att få attraktiva boenden till rätt månadsavgift. Många seniorer
vill göra något annat för pengarna än att lägga dem på en bostadsrätt. Det gäller också att få igång flyttkedjan
och få seniorerna att komma till insikt att flytta medan man själv kan flytta. Det gäller att inte se ett seniorboende
som en nedtrappning, utan som en ny del av livet, någonting trevligt och kul. En stor utmaning är också att få
till en blandning i huset så att inte alla har samma ålder, säger Pia Andersson, vd för Annehem.

Annehem är namnet på Peabs boendekoncept för senior- och trygghetsboende. Inom ramen för Annehem
erbjuder Peab, tillsammans med deras samarbetspartners, kommuner och fastighetsbolag attraktiva,
nyckelfärdiga senior- och trygghetsboenden inklusive uppskattade kringtjänster för service och aktivitet i husen.
I konceptet finns ett flertal olika typer av hus som alla har ritats av arkitekter och specialanpassats för
boendeformen.

– Det är viktigt för oss att kunna bygga i rätt lägen. Alla vill inte flytta in till city, många vill gärna bo kvar i
de områden där de har sina hus eller villor. Här har de en gemenskap som de inte vill släppa. Jag tror på
mindre senior- och trygghetsboenden med cirka 30 lägenheter ute i områdena, gärna nära kommunikationer
och butiker, avslutar Pia Andersson.

Annehem har nyligen färdigställt seniorboendet Lustgården i Kristianstad. Just nu byggs ett trygghetsboende
i Ystad och Peab med boendekonceptet Annehem håller på med detaljplaner på flera orter i Sverige,
bland annat i Täby och Alingsås. Denna satsning ligger helt i linje med Peab som Nordens samhällsbyggare.

TRYGGT OCH BEKVÄMT
Seniorer bor bäst i Seniorvillor hävdar Seniorer Hus & Hem SHH AB. Seniorvillor erbjuder ett tryggt, bekvämt
och ekonomiskt seniorboende med social gemenskap i bra planerade, luftiga enplansvillor. Seniorvillor med
sin öppna planlösning ger rymd och bekväm tillgång till önskade enheter i kök, bad och övriga rum har
blivit mycket populära runt om i landet. Att kunna erbjuda seniorer ett senioranpassat boende som är
marknära, funktionellt, trivsamt, bekvämt, socialt anpassat och lagom stort är de största utmaningarna
när det gäller äldre- och seniorboenden.    

– Det gäller att kunna skapa en bostad som ska vara attraktivt utformad. Och till rimliga kostnader. Lokalisering
ska kunna ske i samverkan med kommuner för lämplig närhet till önskvärd service och miljö. Därför är det
nödvändigt att kunna få till stånd en aktiv samverkan med kommuner och bland annat dess hemtjänst.
Konceptet Seniorvillor uppfyller dessa önskemål, säger Jan Hemberg, vd för Seniorvillor Hus & Hem SHH AB.                                                                                                                                                                                                                                                             

KONKRETA ÅTGÄRDER
– Jag hoppas att kommunerna ska kunna konstatera att Seniorvillor är en mycket bra boendeform för seniorer
och att Seniorvillor med sitt koncept medför tydliga besparingar för kommuner inom vård- och omsorg.
Därför är det nödvändigt att kommuner i eget intresse ska kunna stödja byggnationer genom rimliga
tomt- och anslutningskostnader för VA med mera, säger Jan Hemberg.

– En viktig aspekt är att snabbare få till stånd mindre planändringar hos kommunerna. Tomter är ofta
planerade för enfamiljsvillor och Seniorvillor är parhus som innebär mindre justeringar av tomter. Nu tar
det cirka sex månader, men kan ske på max två månader om viljan finns hos berörda myndigheter.

– Behov finns av Seniorvillor i alla kommuner. Vi anlitar flera husfabrikanter och alla behöver nu beställningar.
Köpare finns och dessa är i huvudsak villaägare, radhus- eller kedjehusägare och ägare till bostadsrätter.
Boendekostnaderna är låga, från cirka 4000 till 6500 kronor per månad beroende av kontantinsatser,
tomtpriser och anslutningar, avslutar Jan Hemberg.

Fotnot: Rapporten ”Seniorboende 2.0 - Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”
finns på: http://publikationer.bygg.org/Userfiles/Info/822/Seniorboende_2.0.pdf

På bilden: Seniorvillor erbjuder ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt seniorboende med social gemenskap i
bra planerade, luftiga enplansvillor.

Nytt verktyg bygger nästa generations appar

den 17 september 2014

Inom sex år kommer 50 miljarder prylar att vara uppkopplade mot internet. Internet of Things (IoT) spås bli det största som hänt efter WWW. Nya appar som kan övervaka och fjärrstyra allt mellan himmel och jord förväntas komma i miljontals. Almi Invest har investerat i företaget Evothings. Företaget har utvecklat en verktygslåda riktad till de utvecklare som ska bygga prototyper och nya IoT-appar.

No Limit Street Art Borås – fler guidade visningar

den 16 september 2014

Intresset för No Limit har varit mycket stort och av den anledningen fortsätter de guidade visningarna fram till slutet av oktober.

Klätterservice reparerar betongskador på Kaknästornet

den 16 september 2014

Under 2013 var Klätterservice tillsammans med CBI delaktiga i den inspektion av betongkonstruktionen av Kaknästornet som genomfördes. Den gedigna dokumentationen sammanställdes av de olika typerna av skador låg till grund för Teracoms upphandling i augusti 2014.

Media Markt justerar sin varuhusportfölj

den 15 september 2014

Efter åtta år av mycket snabb expansion ser Media Markt nu över varuhusportföljen, med syfte att på sikt göra Media Markt i Sverige lönsamt. Detta innebär att varuhuset i Södertälje kommer att stängas. Samtidigt meddelar Media Markt att ett ”Letter of Intent” har signerats för ett framtida varuhus i Stockholmsområdet.

Många inspirerande talare på Cad-Q Dagarna 2014

den 15 september 2014

Den 9-10 oktober hålls Cad-Q Dagarna i Stockholm – en unik mötesplats för aktörer inom sektorerna bygg, fastighet, infrastruktur, anläggning och tillverkande industri, med den gemensamma nämnaren att IT-stödda förändrings- och utvecklingsprocesser är avgörande för långsiktig tillväxt och utveckling.

Nya material godkända för våtrum

den 15 september 2014

Nu uppdaterar Golvbranschen GBR branschstandarden för golvbeläggning och väggbeklädnad av plast i våtrum. Uppdateringen innebär att flera av SS-EN-standarderna har ersatts med SS-EN-ISO-standarder för att motsvara de ändringar som skett på marknaden.

Välkommen till tre mässor med gemensamt tema – ett hållbart samhälle

den 15 september 2014

30 september - 2 oktober genomförs tre mässor parallellt på Elmia i Jönköping. Det är VA-mässan, Fjärrvärmemässan och Elmia Avfall & Återvinning. Dessa är tre sidor av samma sak – ett hållbart samhälle.

Thomas Mattsson ny VD för ARDEX i Sverige

den 11 september 2014

En spännande utmaning! Att inte bara vårda det redan starka varumärket utan att i varje enskild detalj se utvecklingspotentialen. Där ligger, enligt Thomas, framtiden för ARDEX. Det går inte att som marknadsledande bolag med dagens höga tempo och tuffa konkurrens slå sig till ro.

Vem har marknadens mest energieffektiva lampa?

den 11 september 2014

Utvecklingen av energieffektiva lampor går i en rasande fart. Nu är det en månad kvar för tillverkare att nominera sina produkter till tävlingen om världens mest energieffektiva lampa, SEAD Lighting Awards.

Kungliga Bibliotekets Annex vinner Svenska Ljuspriset

den 10 september 2014

Kungliga Bibliotekets Annex i Stockholm har utsetts till vinnare av årets Svenska Ljuspris. Projektet kammade hem detta prestigefyllda pris, som nu har delats ut för 22:a året i rad, i en mycket tuff konkurrens, vid prisutdelningen den 9 september på Berns Salonger i Stockholm. Priset delas ut för att uppmärksamma den höga nivån av Svensk ljusplanering, en disciplin som är på stark frammarsch.

Tre brandvarnare förbjuds i Sverige

den 9 september 2014

Boverket har kontrollerat om 23 brandvarnare fungerar som utlovat, bland annat om de larmar tillräckligt högt. Tio av de testade modellerna klarade sig helt utan anmärkningar, medan sex hade mindre anmärkningar som tillverkaren ska få tillfälle att rätta till. Tre hade däremot så allvarliga brister att de inte får säljas alls och ska återkallas från konsumenten. Övriga av de provade brandvarnarna

Bravida tecknar ramavtal med SOS Alarm

den 9 september 2014

Ramavtalet omfattar drift och underhåll av el, tele, data och säkerhet. SOS Alarm hanterar varje år 3,8 miljoner larmsamtal och 975000 vårdärenden på sina 15 Sverigekontor. För att möta SOS Alarms behov har Bravida tagit fram en ny säkerhetsstandard.

Europas modernaste sopsug invigs i Sundbyberg

den 8 september 2014

Sopsuganläggningen i Sundbyberg är modernast i Europa. Den ska ta hand om avfall från över 6 000 bostäder, skolor och andra byggnader i området Ursvik. Onsdagen den 10 september inviger Jonas Nygren (S), kommunstyrelsens ordförande anläggningen.

Branduppdrag för COWI på Malmös största hotellprojekt

den 8 september 2014

Sommaren 2016 slås dörrarna upp till nya Clarion Collection Hotel S:t Gertrud i Malmö.COWI har fått i uppdrag att göra en komplett brandteknisk projektering av det nya hotellet.

Det ska vara roligt att sopsortera!

den 8 september 2014

Kommunikatörer inom avfallsbranschen arbetar för att påverka invånare att sopsortera mer och konsumera hållbart. En pinfärsk rapport, Påverka beteende genom systematisk återkoppling, reder ut hur kommuner kan återkoppla på ett mer framgångsrikt, tekniskt och spännande sätt i avfallsfrågor. Det handlar om att påverka tusentals invånares beteende med hjälp av positiv återkoppling och teknik.

Electrolux förvärvar GE Appliances

den 8 september 2014

AB Electrolux meddelar idag att bolaget har tecknat avtal om att förvärva General Electrics vitvaruverksamhet (GE Appliances), en av de främsta tillverkarna av köks- och tvättprodukter i USA, för en kontant köpeskilling om 3,3 miljarder USD (23,4 miljarder kronor).

Deep Green Challenge – tävlingen för de bästa gröna lösningarna

den 4 september 2014

Skanska bjuder in till Deep Green Challenge ­– en tävling för alla företag som har nya spännande gröna tekniska lösningar som kan bidra i utvecklingen av grönt byggande.

Ikano flyttar till Skanskas nya kontorshus i Hyllie

Utbildning för ökad trygghet och säkerhet

den 7 juli 2014

Media rapporterar dagligen om inbrott, brand och en ökning av sociala problem. Många känner sig otrygga i källaren, på gården och andra platser samtidigt som få vill flytta till bostadsområden som uppfattas som otrygga. Vad kan bostadsföretagen göra för att motverka detta och öka både tryggheten och den upplevda säkerheten?

Byggsystem med biomassa leder industriell byggutveckling

den 7 juli 2014

– Industriellt modernt träbyggande innebär hållbart byggande i ordets allra bästa mening, med resursbesparingar och förbättringar hela vägen längs den nya byggprocessen. Att bygga industriellt innebär att beställaren slipper negativa överraskningar och – inte minst - att kostnaden som regel blir det som var sagt från början, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.

Fristad är centrum för kunskap om byggande i korslimmat trä

den 7 juli 2014

– Att bygga i trä är det moderna sättet att bygga och det enda rätta ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi ärver inte jorden av våra fäder, vi lånar den av våra barn, säger Peter Serrander, VD för Fristad Bygg som just nu är i full färd med att resa fem våningars massivträhus i Fristad.

Nya Trästadsprojektet ska stärka beställarrollen för industriellt byggande

den 7 juli 2014

– Det grundläggande behovet handlar egentligen om att utveckla nya sätt att bygga, och vi som har hållit på några år med moderna, träbaserade byggmetoder vet att vi sitter på några av de bästa svaren, säger Anders Jonsson, en av förgrundsfigurerna inom svenskt träbyggande.

Nytt industriellt modulbyggande bakom Campus Björksätra i Bredäng

den 7 juli 2014

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) invigde en solig majförmiddag den första etappen av nya Campus Björksätra i Bredäng med 36 nya studentlägenheter. Studentlägenheterna är byggda av prefabricerade, nyutvecklade kerambetongmoduler från Soleed AB i Eksjö och stor vikt har lagts vid design och arkitektur.

Nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt ute!

den 6 juli 2014

Nu är ett nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt tryckt. Klicka vidare för att läsa webbtidningen.

Svenska Kyrkor 2014 ute nu!

den 22 juni 2014

Nu är Svenska Kyrkor 2014 tryckt! Klicka här för att komma till webb-tidningen.

100 byggaktörer inne på Stockholmsmarknaden

den 24 april 2014

– Stockholms stad har satsat på konkurrens och har inte minst släppt fram de som bygger industriellt. Det säger finansborgarrådet Sten Nordin (M) och slår fast att ungefär 100 byggaktörer finns inne på byggmarknaden i Stockholm, vilket är fem gånger så många som i Göteborg. 140 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030.

Målet är 1000 nya bostäder för unga

den 24 april 2014

Snabba Hus kallas projektet för nya fräscha bostäder för unga i bostadskrisens Stockholm, med målsättningen att inom kort nå byggstart. Snabba Hus är ett samarbete mellan Svenska Bostäder och nätverket jagvillhabostad.nu.

Renoveringsmarknadens status måste höjas

den 24 april 2014

– Det allra viktigaste är måhända att få upp statusen för renoveringsmarknaden. Det ska vara minst lika fint att bygga om som att bygga nytt, säger ordföranden Andres Muld för Renoveringscentrum i inledningen av den första Renoveringsdagen som anordnats.