Anpassade boenden för allt fler seniorer

Anpassade boenden för allt fler seniorer

den 22 mars 2012

Sveriges befolkning blir allt äldre och behoven att skapa seniorbostäder som passar alla blir större. Vad krävs för detta och vilka vägar måste vi gå?


AV BJÖRN ASPLIND

Per Hortlund, är analytiker vid HUI Research och en av personerna bakom rapporten ”Seniorboende 2.0 -
Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”, som gjordes på uppdrag av Fastighetsägarna,
Sveriges Byggindustrier och Almega.

Rapporten visar att det finns en marknad för lågt räknat 50000 nya seniorbostäder fram till år 2025.
Den konstaterar att vi behöver flexibla institutioner och regelverk som skapar möjlighet för matchningen mellan
seniorers efterfrågan och bygg- och tjänsteföretagarnas idéer.

– Jag tycker att vi fick fram en ganska bra siffra på att det finns en marknad för 50000 nya seniorbostäder fram
till år 2025. När man får smälta den siffran känns den inte dum alls, utan ganska realistisk. Det gäller att sätta
den i relation till att det varje år byggs 25000 bostäder per år i alla kategorier.

KOOPERATIV HYRESRÄTT
I rapporten lyfts den kooperativa bostadsformen fram, dels för att skapa gemenskap och dels för att den
kräver en mindre ekonomisk insats jämfört med bostadsrätten.

– Vi tror att den kooperativa hyresrätten passar seniorboendet. Barnen är utflugna, man har amorterat av
på villan, man vill flytta och ha mer service, men man vill inte investera allting i ett nytt boende. Med en
kooperativ hyresrätt kan man få litet pengar över, säger Per Hortlund.

– Bostadsföretagen, fastighetsägarna, byggarna och tjänsteföretagen måste experimentera sig fram ofta
beroende på lokala förhållanden. Det gäller att med byggtekniska lösningar hitta anpassade lösningar för
till exempel funktionshindrade. För att skapa de här gemenskaperna gäller det att utnyttja de lokala
förhållandena. Vi tittade bland annat på seniorboendet Jakobshöjden i Västerås där man har lyckats skapa en
bra gemenskap genom att många familjer från villaområdet runt omkring flyttade dit. Det är svårt att bygga
något nytt där äldre från olika håll flyttar in och skapa en gemenskap, avslutar Per Hortlund.

Regeringen har beslutat att förlänga investeringsstödet för särskilt boende och trygghetsboende.
Maria Larsson (KD) är barn- och äldreminister:

– År 2050 kommer andelen 85 år och äldre att ha fördubblats jämfört med idag. Det behövs ett ökat utbud av
bostäder som är lämpliga och attraktiva för äldre som vill välja att förändra sitt boende. Bostäder som erbjuder
äldre den trygghet de efterfrågar, men också som de kan få tillgång till när de själva vill. När behovet uppstår,
när den äldre själv känner att nu vill jag flytta till ett tryggare och mer anpassat boende, då ska det vara möjligt.
Det är innebörden i den politiska ambition som regeringen driver. Åren efter pensioneringen från arbetslivet
spänner för många över nära en tredjedel av livet. Behovet av olika boendeformer under en så lång tid av
våra liv förändras.

– Det kommer att behövas såväl äldreboende med heldygnsomsorg som bostäder med gemensamma utrymmen
för umgänge, gemenskap och måltider, så kallade trygghetsbostäder. För att stimulera såväl kommunala
bostadsbolag, privata entreprenörer som idéburna verksamheter att bygga fler äldrebostäder, har vi förlängt
den statliga byggrabatt som funnits sedan 2007. Vi vill helt enkelt se att det byggs mer. Varje kommun gör
klokt i att planera för att framtidens äldre kan ha ett bra boende, avslutar Maria Larsson.

MÅSTE FÅ FART
Barbro Westerholm är riksdagsledamot för Folkpartiet och tidigare ordförande i Äldreboendedelegationen.
Hon är mycket engagerad i seniorfrågor, inte minst när det gäller boendefrågor:

– Vi lade en rad förslag som blev positivt mottagna om seniorbostäder, trygghetsbostäder samt
vård- och omsorgsbostäder. Det som bekymrar mig nu är att det inte är riktig fart i kommunerna för att
underlätta att de här olika boendeformerna kommer till stånd. Från byggherrarnas sida vittnas det om långsam
handläggning av ansökningar. De som håller på med äldrefrågorna i kommunerna arbetar för sig och de som
håller på med plan- och byggfrågor arbetar för sig. De här båda måste nu sätta igång och samarbeta mera.
Vi måste få fram fler bostäder anpassade för äldre och få en ökad rörlighet för att få de äldre att flytta till de
här bostäderna, betonar Barbro Westerholm.

VILL BYGGA
– Att bo på ett sätt som gör att man kan leva ett så aktivt liv som möjligt är oerhört viktigt. Rapporten från
HUI visar att det finns ett intresse från byggherrarna att skapa seniorbostäder. Det intresset måste vi bejaka,
här har kommunerna en väldigt viktig roll. Jag skulle vilja att varje kommun gick ut och analyserade vilket
boendebehov som finns för äldre.

– Från riksdagen kan vi inte göra mer, de kommunala politikerna måste få fart på detta. Lagstiftningen och
stimulansbidragen finns. När jag åker ut i landet försöker jag blåsa på de här frågorna. Jag tror också att det är
viktigt att de som har flyttat till senior- och trygghetsboenden berättar om hur bra det har blivit – de är viktiga
ambassadörer! Visst händer det mycket saker i kommunerna, men det behöver hända mer. Vi har den stora
40-talistgenerationen som behöver seniorboenden - det tar tid att bygga, avslutar Barbro Westerholm.

ÄLDRE BEFOLKNING
– Den riktigt stora utmaningen när det gäller äldre- och seniorboenden är att göra de befintliga bostäderna och
fastigheterna tillräckligt bra och anpassade för en allt äldre befolkning. Fler kommer att bo kvar hemma i sin
ordinarie bostad, och vi lever längre och längre. Lägenheterna behöver renoveras och moderniseras,
badrum byggas om och det finns många fastigheter som skulle behöva förses
med hiss, säger Anders Lago, ordförande i HSB:s riksförbund.

– Även om de fysiska frågorna och bostäderna är viktiga, tror jag de sociala frågorna och omsorgen om våra
äldre blir allt viktigare. Många lever ensamt och isolerat. Bristerna i hemtjänst och på äldreboenden är stora.
Det behövs en djupare diskussion om hur vi organiserar, formar och finansierar verksamheter som riktar sig
till äldre. För ett kooperativt företag som HSB är det självklart viktigt att delta i den debatten. Vi har redan
idag stora sociala inslag i vår verksamhet och driver dessutom HSB Omsorg,
så frågorna är ständigt aktuella för oss.

– För ett antal år sedan byggde HSB flera senior- och trygghetsboenden. Erfarenheterna är blandade och
det finns idag en tveksamhet till nya kategoriboenden av detta slag. Vi utesluter dock inte nya
senior- och trygghetsboenden, även om vår inriktning är att alla nya bostäder ska ha en hög tillgänglighet för
äldre. Den riktigt stora utmaningen är dessutom att se till att de befintliga bostäderna och fastigheterna fungerar
även för äldre, avslutar Anders Lago.

BYGGA FÖR SENIORER
Kerstin Kärnekull har bland annat skrivit boken ”Bygga för seniorer” och är arkitekt, medlem i forskargruppen
Bo i gemenskap, tidigare utvecklingschef på SABO och vd på BFAB.

Hon ser två stora utmaningar när det gäller äldre- och seniorboenden: 
1. Att få igång byggandet av bra bostäder som passar seniorer, framförallt hyresrätter, nu och inte när det är
för sent om tio år. Det behövs såväl vanliga lägenheter utformade enligt standarden, men där det också finns
gemensamma lokaler som särskilda seniorbostäder.
2. Att inspirera seniorer att själva tänka till och planera för ett bra boende tidigt. Ju fler som väljer att flytta dit
de själva vill och när de själva kan istället för att tvingas att flytta för sent i livet, desto bättre. Ju tidigare man
flyttar, desto större möjlighet har man att bygga upp ett bra liv med goda grannkontakter.
 
HANDBOK FÖR SENIORER
– Just nu arbetar jag tillsammans med Ingela Blomberg med att få fram en handbok för seniorer som vill bo
tillsammans. Det är ett uppdrag från ”Bo bra på äldre dar” och Hjälpmedelsinstitutet. Att få kommuner,
bostadsföretag och -byggare liksom finansiärer och konsulter att inse att det är viktigt att underlätta för
grupper som vill lösa sin boendefråga själva är angeläget, säger Kerstin Kärnekull.

– Bogemenskaper, där seniorer själva tar ansvar och samarbetar, kommer bara till om det finns grupper som
driver på. Men idag har de oerhört svårt att få respons för sina idéer, eftersom arbetssättet är ovant för alla
aktörer på bostadsmarknaden, inklusive de flesta kommuner. Gruppinitiativ av seniorerna själva kan i sin tur
leda till spännande exempel kan inspirera fler att tänka över sitt eget boende.

UTFORMA BOSTÄDER
– Boken ”Bygga för seniorer” bygger på en seminarieserie som Micasa ordnade 2009 om framtidens
seniorboende. Jag fick i uppdrag att göra en bok av allt intressant som kom fram. I boken finns vad forskarna
säger om framtidens seniorer, exempel på olika boendeprojekt och råd om hur man kan utforma bostäder,
gemensamma lokaler och utemiljö. Jag är särskilt glad att ha fått skriva om just de gemensamma utrymmena,
efter som det saknats ett samlat sådant material. Jag tror att boken gör stor nytta som inspirationskälla!
 
– Byggherrarna måste lyssna på och helst samarbeta med de blivande boende - då blir det bättre projekt och
de som flyttar in får större möjlighet att lägga upp hur de vill att allt ska fungera. Byggherrarna måste också ha
tålamod och uthållighet. Seniorer är krävande kunder som inte nödvändigtvis behöver flytta, de tar tid på sig att
fatta sina beslut och de vill flytta till något som är bättre än det de redan har. Eftersom vi har mycket erfarenhet
är vi också kvalitetsmedvetna kunder, säger Kerstin Kärnekull.

– Kommunerna måste förstå att det inte bara är en vård- och omsorgsfråga utan en fråga där alla förvaltningar
behöver samarbeta för att hitta bra lösningar för äldre. Om inte kommunerna driver på nu kommer de själva att
få de största problemen om tio år. Här betyder Hjälpmedelsinstitutet/Bo bra på äldre dar mycket genom de
nätverk man skapat med cirka 60 olika kommuner som deltagare, avslutar Kerstin Kärnekull.


TURBULENT PERIOD
Anders Svensson är vd för HSB Omsorg och tillträdande vd för HSB Stockholm:

– Det har varit en väldigt turbulent period med Carema och diskussionen om vårdskandaler kopplat till vinst.
Det här är en fråga som är högst väsentlig och relevant. Kvalitetsnivåerna måste diskuteras och det ligger ett
enormt tungt ansvar på kommunerna som handlar upp sådana här tjänster.

HSB Omsorg erbjuder hemtjänst och hushållsnära tjänster samt driver äldreboenden. HSB Omsorg vill vara ett
trovärdigt alternativ med sin kooperativa hemvist.

– Vi välkomnar en dialog där vi som leverantör tillsammans med kommunerna som upphandlare sätter oss ner
och gemensamt arbetar fram metoder för uppföljning och ersättningsmodeller så alla parter vet vad som gäller.
Alla kommuner har inte vana och upparbetade rutiner för att handla upp den här typen av tjänster. Det har inte
funnits tillräckligt bra uppföljningskontroller på om de har fått det de har köpt. Kontroll, uppföljning, kvalitet
och ersättningsnivåer är frågor som vi tillsammans måste diskutera. Idag finns det stora skillnader mellan
olika kommuner, säger Anders Svensson.

HSB Omsorg vill hitta fler äldreboenden att driva i egen regi, i dag driver HSB Omsorg fyra äldreboenden.

– De får gärna vara nischade på något sätt och inriktade på målgrupper som invandrare eller de som har
diabetes eller Parkinsons sjukdom. Här finns det en utmaning och en efterfrågan, behovet kommer bara att öka.

– Vi vet att allt fler blir äldre och dessutom lever allt längre. Det kommer att bli en gigantisk utmaning på
några års sikt. Behovet av hjälp i hemmet kommer att öka väsentligt, vilket också medför ökade  krav på
fastighetsägarna som måste ta hand om frågor som tillgänglighet och social gemenskap,
avslutar Anders Svensson.

ATTRAKTIVA BOENDEN
– Den största utmaningen för seniorboenden är att få attraktiva boenden till rätt månadsavgift. Många seniorer
vill göra något annat för pengarna än att lägga dem på en bostadsrätt. Det gäller också att få igång flyttkedjan
och få seniorerna att komma till insikt att flytta medan man själv kan flytta. Det gäller att inte se ett seniorboende
som en nedtrappning, utan som en ny del av livet, någonting trevligt och kul. En stor utmaning är också att få
till en blandning i huset så att inte alla har samma ålder, säger Pia Andersson, vd för Annehem.

Annehem är namnet på Peabs boendekoncept för senior- och trygghetsboende. Inom ramen för Annehem
erbjuder Peab, tillsammans med deras samarbetspartners, kommuner och fastighetsbolag attraktiva,
nyckelfärdiga senior- och trygghetsboenden inklusive uppskattade kringtjänster för service och aktivitet i husen.
I konceptet finns ett flertal olika typer av hus som alla har ritats av arkitekter och specialanpassats för
boendeformen.

– Det är viktigt för oss att kunna bygga i rätt lägen. Alla vill inte flytta in till city, många vill gärna bo kvar i
de områden där de har sina hus eller villor. Här har de en gemenskap som de inte vill släppa. Jag tror på
mindre senior- och trygghetsboenden med cirka 30 lägenheter ute i områdena, gärna nära kommunikationer
och butiker, avslutar Pia Andersson.

Annehem har nyligen färdigställt seniorboendet Lustgården i Kristianstad. Just nu byggs ett trygghetsboende
i Ystad och Peab med boendekonceptet Annehem håller på med detaljplaner på flera orter i Sverige,
bland annat i Täby och Alingsås. Denna satsning ligger helt i linje med Peab som Nordens samhällsbyggare.

TRYGGT OCH BEKVÄMT
Seniorer bor bäst i Seniorvillor hävdar Seniorer Hus & Hem SHH AB. Seniorvillor erbjuder ett tryggt, bekvämt
och ekonomiskt seniorboende med social gemenskap i bra planerade, luftiga enplansvillor. Seniorvillor med
sin öppna planlösning ger rymd och bekväm tillgång till önskade enheter i kök, bad och övriga rum har
blivit mycket populära runt om i landet. Att kunna erbjuda seniorer ett senioranpassat boende som är
marknära, funktionellt, trivsamt, bekvämt, socialt anpassat och lagom stort är de största utmaningarna
när det gäller äldre- och seniorboenden.    

– Det gäller att kunna skapa en bostad som ska vara attraktivt utformad. Och till rimliga kostnader. Lokalisering
ska kunna ske i samverkan med kommuner för lämplig närhet till önskvärd service och miljö. Därför är det
nödvändigt att kunna få till stånd en aktiv samverkan med kommuner och bland annat dess hemtjänst.
Konceptet Seniorvillor uppfyller dessa önskemål, säger Jan Hemberg, vd för Seniorvillor Hus & Hem SHH AB.                                                                                                                                                                                                                                                             

KONKRETA ÅTGÄRDER
– Jag hoppas att kommunerna ska kunna konstatera att Seniorvillor är en mycket bra boendeform för seniorer
och att Seniorvillor med sitt koncept medför tydliga besparingar för kommuner inom vård- och omsorg.
Därför är det nödvändigt att kommuner i eget intresse ska kunna stödja byggnationer genom rimliga
tomt- och anslutningskostnader för VA med mera, säger Jan Hemberg.

– En viktig aspekt är att snabbare få till stånd mindre planändringar hos kommunerna. Tomter är ofta
planerade för enfamiljsvillor och Seniorvillor är parhus som innebär mindre justeringar av tomter. Nu tar
det cirka sex månader, men kan ske på max två månader om viljan finns hos berörda myndigheter.

– Behov finns av Seniorvillor i alla kommuner. Vi anlitar flera husfabrikanter och alla behöver nu beställningar.
Köpare finns och dessa är i huvudsak villaägare, radhus- eller kedjehusägare och ägare till bostadsrätter.
Boendekostnaderna är låga, från cirka 4000 till 6500 kronor per månad beroende av kontantinsatser,
tomtpriser och anslutningar, avslutar Jan Hemberg.

Fotnot: Rapporten ”Seniorboende 2.0 - Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin”
finns på: http://publikationer.bygg.org/Userfiles/Info/822/Seniorboende_2.0.pdf

På bilden: Seniorvillor erbjuder ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt seniorboende med social gemenskap i
bra planerade, luftiga enplansvillor.

Risk att tragedin med legionella i Portugal upprepas i Sverige

den 19 november 2014

233 personer i en förort till Portugals huvudstad Lissabon har på mindre än en vecka insjuknat i den livshotande sjukdomen legionella. 38 personer har lagts in på sjukhus för intensivvård och fem har avlidit.

Cirkulär ekonomi framtidens melodi

den 18 november 2014

Det började med Phoebuskartellen som slöts mellan de stora lamptillverkarna på 1920-talet. Sedan tog det fart på allvar med konsumismens framväxt på 1970-talet. Slit-och-släng-samhället var här. Allvarlig kritik har dock riktats mot vad forskare och andra kallar för En ohållbar köpfest. KTH-forskaren Amir Rashid och hans kollegor jobbar med ett lösning på problemet som kan kallas cirkulär ekonomi.

Mikael Hallgren vann priset som årets betongkonstruktör

den 16 november 2014

Inför 800 samhällsbyggare på Betonggalan fick Mikael Hallgren på Tyréns i torsdags ta emot priset som årets betongkonstruktör. Med motiveringen; "Mot hans avancerade konstruktionsberäkningar lutar den svenska arkitekturen."

Electrolux vann HBVs upphandlingsauktion av vitvaror

den 14 november 2014

Efter en rafflande elektronisk auktion under förmiddagen idag blev Electrolux Hemprodukter AB rangordnad etta. Elektroskandia Sverige AB blev tvåa. Från utgångsbud till slutbud sänktes det totala anbudspriset med 13 %. Avtalet har en beräknad omsättning på 2 miljarder kronor, vilket gör HBVs upphandling av vitvaror till en av Sveriges största ramavtalsupphandlingar.

Stockholm tar hjälp av Sweco i satsning på smarta städer

den 5 november 2014

Stockholms stad har blivit utsedd att leda GrowSmarter, ett prestigefyllt EU-projekt som ska ge europeiska städer möjlighet att testa smarta, energieffektiva lösningar. Sweco har varit delaktiga genom hela ansökningsprocessen, som expertstöd till Stockholms stad.

Se filmen med JSB – Den moderna byggaren

den 3 november 2014

Företaget Ahlsell gör en byggsatsning i Sverige och har under våren sökt ”den moderna byggaren”. Efter intervjuer och uttagningar har JSB blivit utsedd som en av de fyra framgångsrika byggbolag som anses ligga i framkant i Sverige.

Arenastaden blir Stockholms främsta matcentrum med 22 restauranger i Mall of Scandinavia

den 3 november 2014

Ett nöjescentrum, en internationell shoppingdestination och Stockholms bästa restaurangupplevelse. När Mall of Scandinavia öppnar i september 2015 läggs den sista pusselbiten i Stockholms nyaste stadsdel Arenastaden.

Säker InsulSafe-installation med BEHÖRIG LÖSULL-certifiering

den 3 november 2014

BEHÖRIG LÖSULL är en certifiering som gör det möjligt för branschen att garantera en slutprodukt med hög kvalitet. ISOVER InsulSafe är en av de produkter som installeras av certifierade lösullsentreprenörer. En trygghet både för slutkunden och för den installatör som gör jobbet.

Skotta säkert en succé som nu går på export

den 2 november 2014

Vintern 2013-14 var måhända inte så betungande för ”snösvängen”, speciellt inte i södra Sverige. Men projektet ”Skotta säkert” som startades år 2012 har fortsatt i oförminskad takt.

Reparbetare gör Globen till världens största pumpa

den 31 oktober 2014

Trevlig Halloween! Mellan 23 oktober och 2 november kommer Globen i Stockholm att kläs ut till pumpa med hjälp av 750 kvm svart vinylplast och orange belysning. Reparbetare från Klätterservice kommer att delta i installationen av ansiktet som blir 85 meter högt och 100 meter brett.

Tyréns skapar ljudet i Nordens första kommersiella IMAX-biograf

den 31 oktober 2014

Hösten 2015 rullas röda mattan ut på Filmstaden Scandinavia i Stockholm. Då blir det premiär för den första kommersiella IMAX- biografen i Norden som invigs tillsammans med 14 andra biosalonger. Filmstaden kommer att byggas i köpcentrumet Mall of Scandinavia intill Friends Arena. Ansvariga för ljudprojekteringen av IMAX-biografen och de andra biosalongerna är akustikkonsulterna på Tyréns.

Svensk markservice i nytt avtal med Wallenstam i Älta‏

den 30 oktober 2014

Svensk Markservice har tecknat nytt avtal med Wallenstam avseende vinterunderhåll och markskötsel. Svensk Markservice har fått förnyat förtroende av Wallenstam att sköta om deras fastighetsmark i Älta. Uppdraget omfattar året-runt skötsel av utemiljö, vinterväghållning, renhållning och specialist tjänster som lekplatsbesiktning.

Reporäntan sänks till noll procent

den 28 oktober 2014

Svensk ekonomi är relativt stark och konjunkturen fortsätter att förbättras. Men inflationen är för låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att penningpolitiken behöver bli ännu mer expansiv för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent. Direktionen sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till noll procent och reviderar ned reporäntebanan påtagligt.

Nystart för Väsby

den 24 oktober 2014

Nu har de fyra partierna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Väsbys bästa landat i en gemensam politisk plattform för Upplands Väsby kommun.

Reparbetare målar bergochdalbana på Gröna Lund

den 24 oktober 2014

Under höst och vinter 2014 målar reparbetare från Klätterservice åkattraktionen Jetline på Gröna Lunds Tivoli. Arbetet utgörs av rengöring, grundmålning och täckmålning och utförs till största del via repsystem med klättrare som hänger på attraktionen. Vid vissa sektioner kommer ställning att användas som komplement.

Grönska och dagsljus gör att vi mår bättre på jobbet

den 22 oktober 2014

Kontorsanställda som arbetar i miljöer med naturliga element som grönska och dagsljus uppger en 13 procent högre nivå av välmående, enligt en ny rapport om arbetsmiljön på kontor inom EMEA-området.

Riksbyggen raket i årets KarriärBarometer

den 22 oktober 2014

I medieföretaget Universums årliga karriärundersökning bland akademiker klättrar Riksbyggen från plats 109 till 64 bland ingenjörer, från 81 till 17 bland högskoleingenjörer och slutligen från plats 164 till 123 bland ekonomer. Det här innebär att Riksbyggen är en så kallad raket med mycket kraftig uppgång i samtliga tre grupper.

Attefallshus AB tecknar samarbetsavtal med Dreams and Coffee AB

Nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt ute!

den 12 november 2014

Vill du läsa senaste webb-tidningen av Fastighet & Bostadsrätt - klicka vidare!

Mimer i Västerås bygger höghus i modern industriell träteknik vid Öster Mälarstrand

den 31 oktober 2014

– På fantastiska Öster Mälarstrand bygger vi trähus i sex våningar, säger Mimers VD Anders Nordstrand. Det går snabbt och är bra för miljön i Västerås. Dessutom ökar vi konkurrensen och spänner bågen för ny, spännande träarkitektur.

Nyskapande upphandling av äldreboende i Falun

den 29 oktober 2014

Vård- och omsorgsboendet Kårebacken är det första på 20 år i Falun. Det nyskapande i projektet är upphandlingsmodellen, den snabba byggprocessen och det klimatsmarta slutresultatet. Projektet var i också i fokus för den konferens som projektet Trästad genomförde i Falun den 22-23 oktober.

Jannice Johansson i ny roll som vice vd för Tengbom

den 4 oktober 2014

Arkitektkontoret Tengbom utser Jannice Johansson (bilden) till vice vd. Jannice har arbetat i ledande befattningar inom Tengbom sedan 2008 och tillträdde den nya rollen 1 oktober.

IVA–rapport visar byggmetoders betydelse för klimatpåverkan

den 24 september 2014

Att byggnader som vi lever och bor i påverkar klimatet är känt. Uppvärmning, hushållens beteendemönster och byggnaders energiförbrukning har haft ett konstant fokus sedan byggsektorn började diskutera klimatpåverkan. Avsevärt mindre känt är att själva byggprocessen har en helt avgörande klimatbelastning - redan idag. Kanske uppemot 50 procent.

Allt fler efterfrågar passivhus på den svenska byggmarknaden

den 23 september 2014

Det moderna passivhuset finns idag uppfört på drygt 40000 platser I världen, vilket är resultatet av ett gediget pionjärarbete. Ny fönsterteknik utvecklas snabbt i Europa, vilket är en nyckelfråga när nu hus och byggnader med passivhusteknik blir allt mer etablerat i Sverige och IG Passivhus Sverige anordnade ett välbesökt seminarium i ämnet passivhusfönster på World Trade Center i Stockholm.

Miljösmart tvättstuga i Jönköping

den 23 september 2014

På Österängen i Jönköping har VätterHem i ett pilotprojekt under Allmännyttans energisparkampanj renoverat en tvättstuga med stor hänsyn till energiförbrukning och miljöpåverkan. Ett gammalt mangelrum har också omvandlats till ett uppskattat klädbytesrum.

Ny teknik ger renässans för modernt tegelbyggande

den 23 september 2014

Många klassiska byggnader i vårt land står som aspiranter på titeln ”Sveriges förnämsta tegelbyggnad”, inte minst månghundraåriga slott, förnäma herrgårdar och påkostade kyrko–byggnader, men frågan är om inte Stockholms fantastiska Stadshus som bär arkitekten Ragnar Östbergs signum, plockar hem titeln. Nu är tegelkonstruktioner åter på frammarsch genom en snabb teknikutveckling.

Grön fasad producerar syre och renar luften

den 23 september 2014

God tid att flytta in i Stefano Boeris två trädbestyckade höghus mitt i Milano. Bosco Verticale visar att grön arkitektur kan vara mer än teknik och material. Miljötänk och förtätning samsas här i en enda arkitektonisk lösning.

Många fönsterprojekt hos Treklövern

den 23 september 2014

Treklövern Bostads AB har under senare år genomfört flera fönsterprojekt. Byte av fönster har gjorts för att spara energi och samtidigt har projekten ingått i mer eller mindre omfattande renoveringar och förnyelse av bostäderna, framförallt i bestånd från 60-talet. H-Fönstret i Lysekil har i många fall varit leverantörer av fönstren. Ibland har också monteringen ingått i H-Fönstrets åtagande.