P-märkning av byggsystem för fasader – snart också för tak

P-märkning av byggsystem för fasader – snart också för tak

den 07 februari 2012

Mot bakgrund av de många fuktskador som förekommit i fasader och väggkonstruktioner har branschen efterfrågat möjligheter att certifiera och kvalitetsmärka fasadsystem. För några år sedan utvecklade SP regler som omfattar byggsystem för fasader och ytterväggar. Några företag har nu godkända byggsystem och fler är på gång.


AV KJELL-ARNE LARSSON

Dessutom publicerar SP under våren motsvarande regelverk för taktäckning och takkonstruktioner.

– Tidigare jobbade vi mycket med forskning och utredningar av olika problem, men idag har vi fokus på att förebygga problem, det vill säga ställa krav på konstruktioner och efterfråga prestanda. P-märkning är vårt bidrag till detta, säger Lars Olsson på SP, som är projektledare för arbetet med P-märkning.

De senaste åren har fukt- och mögelskador i ytterväggar fått mycket uppmärksamhet. Särskilt har det gällt putsade, enstegstätade och odränerade träregelväggar. Konstruktionen har bestått av en träregelvägg med en yttre träbaserad skiva av plywood eller kartonggips som isolerats utvändigt med cellplast eller mineralull. Utanpå isoleringen har det varit puts. Även andra likartade konstruktioner, även på relativt nybyggda hus, har råkat ut för skador. Fukt som kommer in i väggen under byggtiden eller drifttiden, stannar kvar i konstruktionen som har svårt att dräneras och torka ut.

Mot denna bakgrund efterfrågar branschen en märkning, för i första hand byggsystem för fasader och ytterväggar. SP svarade på detta genom att utarbeta P-märkning.

– Hittills har vi kanske sett ett systemfel i branschen. Konstruktörerna ritar och entreprenörerna utför, men vem tar ansvar för att den färdiga lösningen fungerar? Ett helhetstänkande behövde komma in och därför införde vi P-märkning, säger Lars Olsson.

Tidigare talade man oftast om byggmaterial eller byggelement. Idag bör man tala om byggsystem samt om helhetsfunktion under brukstiden. Det är inte bara det enskilda materialet som ska klara kraven. Dels måste väggens tvärsnitt beaktas, dels måste kraven också gälla i sidled, det vill säga inuti och utvändigt längs med väggen, som innefattar skarvar, fogar, infästningar och genomföringar.

Både krav på byggsystemet och på montaget
P-märkningen omfattar både konstruktionen/byggsystemet och montaget som entreprenören gör. Entreprenören blir certifierad efter utbildning på specifikt byggsystem samt att det första objektet ska kontrolleras innan entreprenören kan erhålla certifikatet. Därefter görs stickprovskontroll årligen av SP. Det är entreprenören som lämnar över intyget om att objektet uppfyller P-märkningskraven.

Byggsystem kan utgöras av ytterväggar, fasader eller skikt i väggen. Det kan exempelvis gälla hela väggar, fasadbeklädnader, vindskyddsskivor eller plastfolier. För ett byggsystem beaktas regntäthet, dräneringsförmåga, fuktberäkning, lufttäthet, bärförmåga (att fasaden hänger kvar), värmeisolering, ljudisolering, mögelresistens, åldringsbeständighet, korrosion m.m.

Gäller det ett material, produkt eller ett byggelement, sker provning inte bara av materialet eller elementet i sig, utan i sitt sammanhang, det vill säga att det fungerar ihopsatt. Systemet ska klara kraven i Boverkets byggregler och Byggnadsverkslagen, samt uppfylla marknadens behov, med andra ord säkerställa god funktion och förebygga problem och reklamationer. P-märkning gör också att myndighetskontakter, marknadsföring, projektering och montage underlättas. Märkningen avser konstruktionen och dess anslutningsdetaljer. De märkta byggsystemen kan vara aktuella både vid nybyggnad och renovering.

Skanska har erhållit P-märkning för ett system med puts på en dränerande isolering. Reglerna går att tillämpa på alla typer av fasader såsom plåt, tegel, betong, cementskivor etc. Även stommar kan märkas, liksom hela väggkonstruktioner inifrån och ut.

– Vid provning av till exempel ett putssystem och det inte visar sig tätt, går det inte att överlåta problemet till att det finns en vindskyddsskiva. I det fallet måste även vindskyddsskivan ingå i systemet. Dessutom måste lösningen vara fuktsäker och klara små begränsade inläckage i regnskärmen utan risk för skador i stommen, berättar Lars Olsson. Det går inte att överlåta en väsentlig egenskap till en annan komponent i väggen.

Laboratorietester
Det företag som vill ansöka om P-märkning kan göra en förstudie tillsammans med SP, då man går igenom underlag teoretiskt och ser vilka eventuella tester som redan gjorts. De tester som återstår kan göras i SP:s laboratorier i Borås. Reglerna är baserade på framförallt internationella provningsmetoder, men i de fall lämpliga metoder saknas har SP tagit fram anpassade provningsmetoder. Det är vanligt att utländska företag har produkttester gjorda hos motsvarande institut i andra länder.

Förutom att testerna kan ge underlag till ett godkännande (eller underkännande) får man fram byggsystemets funktion och prestanda i reda siffror. De kan bland annat användas vid projektering, exempelvis då matematiska modeller används för att beräkna fukten i hela väggkonstruktionen.

Tack vare P-märkningen blir alla ingående material samt hur de fungerar tillsammans funktionscertifierade. För att erhålla P-märkning krävs att byggsystemet har utförliga monteringsanvisningar som är testade.

Tillverkarförsäkran
Entreprenörer kan ansöka om att bli certifierade och får då rätten att sätta P-märket på det utförda objektet. För att bli certifierad beaktas personal, utbildningsprogram, arbetsinstruktioner, montagebeskrivningar, dokumentstyrning, arkivering av handlingar med mera, samt ett rätt utfört referensobjekt. Företaget måste ha ett kvalitetssystem. Entreprenören kontrolleras av ett tredjepartsorgan, som gör stickprovskontroller på byggplatsen. Då granskas utfört arbete och att det följer monteringsanvisningen för det P-märkta byggsystemet. När byggproduktionen är klar skriver byggentreprenören en tillverkarförsäkran som överlämnas till beställaren (byggherren).

– Den certifierade entreprenören försäkrar att produkten är tillverkad på rätt sätt, säger Lars Olsson. Begreppet är det detsamma som tillverkning av produkter, alltså att tillverkaren utfärdar ett kvalitetsintyg, produkten i det här fallet är själva byggsystemet i färdigbyggt skick.

Även tak
SP utarbetar nu regler också för hur tak kan P-märkas. Det kan bli aktuellt för allt från takbeläggningar till hela konstruktioner. Reglerna kommer att publiceras under våren.

– Ett hägrande mål är att det finns P-märkning för alla konstruktioner och kanske installationer som ingår i en byggnad. Det skulle innebära att hela huset kan få en säkerställd prestanda, säger Lars Olsson.

Mot bakgrund av att byggproduktionen idag ofta fungerar dåligt, finns mycket att vinna bara genom att följa upp befintliga material och se om de har tillräckligt bra dokumentation och att viktiga egenskaper finns redovisade. Noggranna data på exempelvis fuktegenskaper behövs för att med datormodeller kunna simulera vilka fuktexponeringar delarna i en vägg utsätts för under ett år. Idag arbetar projektörer ofta med ganska låg precision och använder t.ex. schablonvärden för olika materialgrupper.

– Med tydligare byggregler (BBR) än idag, t.ex. att de ställer krav på prestandaredovisning av konstruktioner, så skulle det kunna bli naturligt att få reda på prestandan hos ett byggsystem och jämföra olika konstruktioner som är testade och utvärderade inför byggprojektering, avslutar Lars Olsson på SP.

På bilden:
P-märkning finns för fasader och ytterväggar. Det kommer nu också för tak.
Foto: Kjell-Arne Larsson

Nu ska även taket tapetseras

den 12 augusti 2014

Inför hösten 2014 har bygg- och trädgårdskedjan Hornbach identifierat säsongens största trender och sammanfattat dessa i tre unika inredningsstilar; City Comfort, Nature Relax och Deco Modern.

Säkrare arbetsmiljö när samtliga medarbetare involveras i riskanalysen

den 11 augusti 2014

På Nordic Safety Expo, 14-16 oktober, Nordens nya mötesplats för personlig skyddsutrustning, debatteras bland annat vikten av att alla aktivt deltar i företagens inköp av personlig skyddsutrustning. De allra flesta arbetsgivare har inte någon egen arbetsmiljöorganisation utan man måste hitta kunskaperna på annat sätt.

Badrummet toppar renoveringslistan – men köket är på god väg upp!

den 8 augusti 2014

Nu smids det renoveringsplaner i de svenska villorna. Kök och badrum ligger i renoveringstoppen enligt Vi i Villas nya undersökning Villapanelen.

Auktorisation av VVS-företag ett enkelt hjälpmedel för konsumenter att välja rätt företag

den 22 juli 2014

När beslutet om att renovera badrummet gjorts börjar det riktiga arbetet, hur ska drömbadrummet se ut, och vilket företag ska förverkliga drömmen? För att undvika oseriösa företag som inte vet vad lagstiftningen säger eller vad försäkringsbolagen kräver – välj ett auktoriserat VVS-företag. De finns alla listade på www.säkervatten.se.

Svenskarna ger tummen upp för ROT

den 9 juli 2014

ROT-avdraget har ett brett stöd i hela landet. Störst stöd har reformen i Västmanland och Östergötland. Svenskarna tror också att ett avskaffat ROT-avdrag skulle leda till ökat svartarbete. Det visar en Demoskopundersökning gjord på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Målaremästarna.

Tyréns hjälper statliga organisationer med BIM-strategi

den 7 juli 2014

Tyréns har tagit fram en gemensam strategi samt riktlinjer för arbete och användande av byggnadsinformationsmodeller och informationshantering i projekt och förvaltning.

OPS-upphandling höjer kvaliteten i byggandet

den 7 juli 2014

Upphandling enligt OPS, offentlig och privat samverkan, höjer kvaliteten i byggandet. Det menade paneldeltagarna i den debatt som arrangerades i torsdags under Almedalsveckan av byggmaterialkoncernen Saint-Gobain.

Återvunnet tegel är inte så grönt som man skulle kunna tro

den 7 juli 2014

Det ligger i tiden att återvinna använt byggmaterial. Det gäller även använt tegel eller återvunnet tegel. Men den danska Miljöstyrelsens livscykelanalys, LCA, visar att det inte finns någon betydande miljömässig fördel med att använda återvunnet tegel i stället för nytt tegel. Dessutom lever återvunnet tegel inte upp till alla miljökrav.

Utbildning för ökad trygghet och säkerhet

den 7 juli 2014

Media rapporterar dagligen om inbrott, brand och en ökning av sociala problem. Många känner sig otrygga i källaren, på gården och andra platser samtidigt som få vill flytta till bostadsområden som uppfattas som otrygga. Vad kan bostadsföretagen göra för att motverka detta och öka både tryggheten och den upplevda säkerheten?

Förstärkt samverkan mellan specialföretagen inom bygg och installation

den 6 juli 2014

Tre arbetsgivarförbund och specialföretag inom byggsektorn – Plåtslageriernas Riksförbund (PLR), Maskinentreprenörerna (ME) och VVS Företagen (VVS F) – har beslutat stärka sin samverkan med syfte att utveckla kollektivavtalen inom sina respektive områden.

Investeringsstöd den stora skiljelinjen mellan blocken

den 5 juli 2014

Vad gör politiken för ökat bostadsbyggande? Det var titeln på ett seminarium från Svensk Byggtjänst på Business Arena på Burmeister i Almedalen. Veronica Palm, socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson och Ulf Perbo, statssekreterare till bostadsminister Stefan Attefall debatterade lösningar för ökat bostadsbyggande, inför en fullsatt lokal.

Bygg mer energieffektivt

den 5 juli 2014

Frågan om det lönar sig att bygga mer energieffektivt fick ett omedelbart ja från en enig debattpanel på ett av byggmaterialkoncernen Saint-Gobains seminarier under Almedalsveckan på onsdagen. Det lönar sig både på kort och lång sikt med bättre komfort, lägre kostnader och högre värde på byggnaderna.

Het debatt om Allmännyttans syfte

den 5 juli 2014

Det blev en bitvis hätsk debatt under det sista fullsatta seminariet som SABO höll i Almedalen på tisdagen då politiker, branschföreträdare, forskare och andra tyckare diskuterade vad vi egentligen ska ha den svenska Allmännyttan till.

Oberoende test avslöjar brandrisk med sandwichpaneler med PIR-kärna

den 5 juli 2014

Försäkringsbolaget If har genomfört en verklighetstrogen brandtest av sandwichpaneler med olika kärnmaterial, PIR och stenull. Resultatet visar att det är stora skillnader vad gäller brandsäkerhet, trots att båda typerna av sandwichpaneler kan ha samma klassning i brandmotstånd.

Byggnadssnickare och vibrerande verktyg – följer vi EU-reglerna?

den 26 juni 2014

Vibrationsskador är vanligt bland byggnadssnickare, trots att det finns EU-regler som reglerar arbetet med vibrerande verktyg. Catarina Nordander vid Lunds universitet får 3,771,000 kr av AFA Försäkring för att undersöka hur stor andel i en grupp snickare som har skador, hur utsatta för vibrationer de är och hur skadorna påverkar arbetsförmågan.

NASA kommer till Almedalen

den 26 juni 2014

I nära interaktion mellan människor och forskare skapas framtidens boende i HSB Living Lab. Larry Toups från NASA kommer inom ramen för samarbetet till ett HSB-seminarium i Almedalen om framtidens boende. Han berättar om utmaningarna med att tvätta kläder i rymden och om hur ny design kan integreras i vardagen.

Fuktskadade fasader - kan vi slippa dem i framtiden?

den 25 juni 2014

Fuktskadade fasader är en av byggbranschens hetast diskuetrade ämnen. Problemfasaderna återfinns främst i vissa typer av putsade fasader. Nu tar branschen krafttag för att komma tillrätta med problemen. I en debatt under Almedalsveckan behandlas frågan tillsammans med det förslag till lösning som nu läggs fram.

Fler stora varumärken klara för Mall of Scandinavia

Utbildning för ökad trygghet och säkerhet

den 7 juli 2014

Media rapporterar dagligen om inbrott, brand och en ökning av sociala problem. Många känner sig otrygga i källaren, på gården och andra platser samtidigt som få vill flytta till bostadsområden som uppfattas som otrygga. Vad kan bostadsföretagen göra för att motverka detta och öka både tryggheten och den upplevda säkerheten?

Byggsystem med biomassa leder industriell byggutveckling

den 7 juli 2014

– Industriellt modernt träbyggande innebär hållbart byggande i ordets allra bästa mening, med resursbesparingar och förbättringar hela vägen längs den nya byggprocessen. Att bygga industriellt innebär att beställaren slipper negativa överraskningar och – inte minst - att kostnaden som regel blir det som var sagt från början, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.

Fristad är centrum för kunskap om byggande i korslimmat trä

den 7 juli 2014

– Att bygga i trä är det moderna sättet att bygga och det enda rätta ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi ärver inte jorden av våra fäder, vi lånar den av våra barn, säger Peter Serrander, VD för Fristad Bygg som just nu är i full färd med att resa fem våningars massivträhus i Fristad.

Nya Trästadsprojektet ska stärka beställarrollen för industriellt byggande

den 7 juli 2014

– Det grundläggande behovet handlar egentligen om att utveckla nya sätt att bygga, och vi som har hållit på några år med moderna, träbaserade byggmetoder vet att vi sitter på några av de bästa svaren, säger Anders Jonsson, en av förgrundsfigurerna inom svenskt träbyggande.

Nytt industriellt modulbyggande bakom Campus Björksätra i Bredäng

den 7 juli 2014

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) invigde en solig majförmiddag den första etappen av nya Campus Björksätra i Bredäng med 36 nya studentlägenheter. Studentlägenheterna är byggda av prefabricerade, nyutvecklade kerambetongmoduler från Soleed AB i Eksjö och stor vikt har lagts vid design och arkitektur.

Nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt ute!

den 6 juli 2014

Nu är ett nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt tryckt. Klicka vidare för att läsa webbtidningen.

Svenska Kyrkor 2014 ute nu!

den 22 juni 2014

Nu är Svenska Kyrkor 2014 tryckt! Klicka här för att komma till webb-tidningen.

100 byggaktörer inne på Stockholmsmarknaden

den 24 april 2014

– Stockholms stad har satsat på konkurrens och har inte minst släppt fram de som bygger industriellt. Det säger finansborgarrådet Sten Nordin (M) och slår fast att ungefär 100 byggaktörer finns inne på byggmarknaden i Stockholm, vilket är fem gånger så många som i Göteborg. 140 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030.

Målet är 1000 nya bostäder för unga

den 24 april 2014

Snabba Hus kallas projektet för nya fräscha bostäder för unga i bostadskrisens Stockholm, med målsättningen att inom kort nå byggstart. Snabba Hus är ett samarbete mellan Svenska Bostäder och nätverket jagvillhabostad.nu.

Renoveringsmarknadens status måste höjas

den 24 april 2014

– Det allra viktigaste är måhända att få upp statusen för renoveringsmarknaden. Det ska vara minst lika fint att bygga om som att bygga nytt, säger ordföranden Andres Muld för Renoveringscentrum i inledningen av den första Renoveringsdagen som anordnats.