P-märkning av byggsystem för fasader – snart också för tak

Mot bakgrund av de många fuktskador som förekommit i fasader och väggkonstruktioner har branschen efterfrågat möjligheter att certifiera och kvalitetsmärka fasadsystem. För några år sedan utvecklade SP regler som omfattar byggsystem för fasader och ytterväggar. Några företag har nu godkända byggsystem och fler är på gång.

AV KJELL-ARNE LARSSON

Dessutom publicerar SP under våren motsvarande regelverk för taktäckning och takkonstruktioner.

– Tidigare jobbade vi mycket med forskning och utredningar av olika problem, men idag har vi fokus på att förebygga problem, det vill säga ställa krav på konstruktioner och efterfråga prestanda. P-märkning är vårt bidrag till detta, säger Lars Olsson på SP, som är projektledare för arbetet med P-märkning.

De senaste åren har fukt- och mögelskador i ytterväggar fått mycket uppmärksamhet. Särskilt har det gällt putsade, enstegstätade och odränerade träregelväggar. Konstruktionen har bestått av en träregelvägg med en yttre träbaserad skiva av plywood eller kartonggips som isolerats utvändigt med cellplast eller mineralull. Utanpå isoleringen har det varit puts. Även andra likartade konstruktioner, även på relativt nybyggda hus, har råkat ut för skador. Fukt som kommer in i väggen under byggtiden eller drifttiden, stannar kvar i konstruktionen som har svårt att dräneras och torka ut.

Mot denna bakgrund efterfrågar branschen en märkning, för i första hand byggsystem för fasader och ytterväggar. SP svarade på detta genom att utarbeta P-märkning.

– Hittills har vi kanske sett ett systemfel i branschen. Konstruktörerna ritar och entreprenörerna utför, men vem tar ansvar för att den färdiga lösningen fungerar? Ett helhetstänkande behövde komma in och därför införde vi P-märkning, säger Lars Olsson.

Tidigare talade man oftast om byggmaterial eller byggelement. Idag bör man tala om byggsystem samt om helhetsfunktion under brukstiden. Det är inte bara det enskilda materialet som ska klara kraven. Dels måste väggens tvärsnitt beaktas, dels måste kraven också gälla i sidled, det vill säga inuti och utvändigt längs med väggen, som innefattar skarvar, fogar, infästningar och genomföringar.

Både krav på byggsystemet och på montaget
P-märkningen omfattar både konstruktionen/byggsystemet och montaget som entreprenören gör. Entreprenören blir certifierad efter utbildning på specifikt byggsystem samt att det första objektet ska kontrolleras innan entreprenören kan erhålla certifikatet. Därefter görs stickprovskontroll årligen av SP. Det är entreprenören som lämnar över intyget om att objektet uppfyller P-märkningskraven.

Byggsystem kan utgöras av ytterväggar, fasader eller skikt i väggen. Det kan exempelvis gälla hela väggar, fasadbeklädnader, vindskyddsskivor eller plastfolier. För ett byggsystem beaktas regntäthet, dräneringsförmåga, fuktberäkning, lufttäthet, bärförmåga (att fasaden hänger kvar), värmeisolering, ljudisolering, mögelresistens, åldringsbeständighet, korrosion m.m.

Gäller det ett material, produkt eller ett byggelement, sker provning inte bara av materialet eller elementet i sig, utan i sitt sammanhang, det vill säga att det fungerar ihopsatt. Systemet ska klara kraven i Boverkets byggregler och Byggnadsverkslagen, samt uppfylla marknadens behov, med andra ord säkerställa god funktion och förebygga problem och reklamationer. P-märkning gör också att myndighetskontakter, marknadsföring, projektering och montage underlättas. Märkningen avser konstruktionen och dess anslutningsdetaljer. De märkta byggsystemen kan vara aktuella både vid nybyggnad och renovering.

Skanska har erhållit P-märkning för ett system med puts på en dränerande isolering. Reglerna går att tillämpa på alla typer av fasader såsom plåt, tegel, betong, cementskivor etc. Även stommar kan märkas, liksom hela väggkonstruktioner inifrån och ut.

– Vid provning av till exempel ett putssystem och det inte visar sig tätt, går det inte att överlåta problemet till att det finns en vindskyddsskiva. I det fallet måste även vindskyddsskivan ingå i systemet. Dessutom måste lösningen vara fuktsäker och klara små begränsade inläckage i regnskärmen utan risk för skador i stommen, berättar Lars Olsson. Det går inte att överlåta en väsentlig egenskap till en annan komponent i väggen.

Laboratorietester
Det företag som vill ansöka om P-märkning kan göra en förstudie tillsammans med SP, då man går igenom underlag teoretiskt och ser vilka eventuella tester som redan gjorts. De tester som återstår kan göras i SP:s laboratorier i Borås. Reglerna är baserade på framförallt internationella provningsmetoder, men i de fall lämpliga metoder saknas har SP tagit fram anpassade provningsmetoder. Det är vanligt att utländska företag har produkttester gjorda hos motsvarande institut i andra länder.

Förutom att testerna kan ge underlag till ett godkännande (eller underkännande) får man fram byggsystemets funktion och prestanda i reda siffror. De kan bland annat användas vid projektering, exempelvis då matematiska modeller används för att beräkna fukten i hela väggkonstruktionen.

Tack vare P-märkningen blir alla ingående material samt hur de fungerar tillsammans funktionscertifierade. För att erhålla P-märkning krävs att byggsystemet har utförliga monteringsanvisningar som är testade.

Tillverkarförsäkran
Entreprenörer kan ansöka om att bli certifierade och får då rätten att sätta P-märket på det utförda objektet. För att bli certifierad beaktas personal, utbildningsprogram, arbetsinstruktioner, montagebeskrivningar, dokumentstyrning, arkivering av handlingar med mera, samt ett rätt utfört referensobjekt. Företaget måste ha ett kvalitetssystem. Entreprenören kontrolleras av ett tredjepartsorgan, som gör stickprovskontroller på byggplatsen. Då granskas utfört arbete och att det följer monteringsanvisningen för det P-märkta byggsystemet. När byggproduktionen är klar skriver byggentreprenören en tillverkarförsäkran som överlämnas till beställaren (byggherren).

– Den certifierade entreprenören försäkrar att produkten är tillverkad på rätt sätt, säger Lars Olsson. Begreppet är det detsamma som tillverkning av produkter, alltså att tillverkaren utfärdar ett kvalitetsintyg, produkten i det här fallet är själva byggsystemet i färdigbyggt skick.

Även tak
SP utarbetar nu regler också för hur tak kan P-märkas. Det kan bli aktuellt för allt från takbeläggningar till hela konstruktioner. Reglerna kommer att publiceras under våren.

– Ett hägrande mål är att det finns P-märkning för alla konstruktioner och kanske installationer som ingår i en byggnad. Det skulle innebära att hela huset kan få en säkerställd prestanda, säger Lars Olsson.

Mot bakgrund av att byggproduktionen idag ofta fungerar dåligt, finns mycket att vinna bara genom att följa upp befintliga material och se om de har tillräckligt bra dokumentation och att viktiga egenskaper finns redovisade. Noggranna data på exempelvis fuktegenskaper behövs för att med datormodeller kunna simulera vilka fuktexponeringar delarna i en vägg utsätts för under ett år. Idag arbetar projektörer ofta med ganska låg precision och använder t.ex. schablonvärden för olika materialgrupper.

– Med tydligare byggregler (BBR) än idag, t.ex. att de ställer krav på prestandaredovisning av konstruktioner, så skulle det kunna bli naturligt att få reda på prestandan hos ett byggsystem och jämföra olika konstruktioner som är testade och utvärderade inför byggprojektering, avslutar Lars Olsson på SP.

På bilden:
P-märkning finns för fasader och ytterväggar. Det kommer nu också för tak.
Foto: Kjell-Arne Larsson

Idag blir Gotlands största hotell Scandic Visby

Hårdare krav på livscykelperspektiv vid offentlig upphandling av belysning

Rekordutdelning för att bevara kyrkligt kulturarv

Ny kommunikationschef på Purus

Energismart renovering i samverkan

Ny livsmedelskedja etableras i Stockholm

Svenska fotbollslandslaget först att checka ut

Mer varierat utbud av bostäder efterfrågas av studenterna

Köket farligaste platsen i hemmet

Beslut om 2000 helt nya skolplatser i Stockholm

Lidl Sverige öppnar ny butik i centrala Stockholm

Rådslaget klart: ”JA” till Norra Sigtuna stad

KONE Corporation flyttar till molnet med T-Systems

Ny parkeringsplan för förbättrad framkomlighet i Stockholm

Flytta DO till Bredbyskolan

SISAB får energisparpris

DO ska förbereda flytt till Tensta/Rinkeby

BostadsFakta 2013 ute nu!

Biologisk mångfald i Kvarteret Klippern

Nytt nummer ute!

Byt hissen nu – innan det är för sent

Glöm inte inneklimatet vid energieffektivisering

Allt fler hoppar på energisparkampanj

Mycket energitänk hos Mitthem

Många energiåtgärder hos Bostadsbolaget i Mjölby

Fuktsäkert 2013 ute nu!

Nya krav på hissar - nu gäller H14

Fortsatt forskning om relining