Vad garanterar en garanti - och till vem?

den 11 februari 2010

Garanti känns tryggt och säkert. Som en fallskärm – fast inte fullt lika kontroversiellt.
Men vad är en garanti värd? Tja, det beror såklart på under vilka former vi får den hett eftertraktade garantin.

Konsumentverket säger att ”en garanti innebär att säljaren ansvarar för att varan fungerar och behåller kvaliteten under en viss tid. Det är alltid frivilligt för säljaren att lämna garantier”. Vidare kan man läsa att man som köpare måste bevisa att man använt varan på ett varsamt och riktigt sätt för att garantin ska gälla.

Om det nu är så att säljaren haft lusten att ens lämna någon, vill säga.
Konsumentköplagen är i huvudsak en tvingande lag. Det innebär fördelar för oss konsumenter då det i praktiken betyder att näringsidkaren inte får ge oss
sämre villkor än vad som står i lagen. Också här dyker en massa om och men upp som ställer till det. För att en garanti ska vara något värd måste den som får den
kunna lita på innehållet. Går det? Och, vem orkar läsa allt det finstilta?

För några år sedan träffade jag en hängiven säljare av försäkringar. Denna man representerade ett av landets ledande försäkringsbolag. Det var en privat försäkring som skulle tecknas. Vi kom in på det här med invaliditetsersättning. Det visade sig att det som ingick i den aktuella försäkringen var ersättning vid invaliditet som ett resultat av en olyckshändelse. Under vårt samtal förklarade han att nästan 90 % av alla orsaker
till invaliditet beror på sjukdom. Därmed skulle denna försäkring inte gälla. För att vara helt säker var man då tvungen att teckna en fördyrande tilläggsförsäkring.

Samma sak med ersättningen för ”personlig skada”. Här vet man att de flesta personliga skador sker i hemmet och därför har man sett till att lägga just den biten utanför. Han förklarade för mig att om det var så att jag skulle få en kinesisk vas kastad i mitt
huvud så skulle ersättning utgå för vasen men inte för mina skador. Vore jag däremot hos grannen och fick min egen vas i huvudet, ja då kunde jag räkna med full ersättning. Det visade sig att allt detta och mycket annat stod att läsa i de broschyrer han delade med sig av. Intressant var att allt detta finstilta stod tryckt i blå text. Det är nämligen konstaterat att de våra ögon läser som är skrivet i blått registrerar inte hjärnan till
hundra procent.
Så, med andra ord, kära läsare, för att vara garanterade att ni förstår det ni läser – var extra observanta på den blå texten. Det är där ni hittar alla
skor som klämmer!

I och med förslagen kring det nya ROT-avdraget som blir gällande efter den första juli garanterar regeringen att det kommer att bli miljarder som förs över från den svarta till vita sektorn inom byggbranschen. Avdraget kommer att resultera i att en massa företag,
inom den av lågkonjunkturen hårt drabbade byggsektorn, kommer att överleva. Så långt allt väl. Men hur bra kommer det egentligen att bli med den föreslagna fakturamodellen?

I praktiken kommer den att fungera så att företaget som utför ett överenskommet arbete inom ramen för ROT endast fakturerar beställaren halva slutsumman. Den andra halvan av betalningen får man äska ersättning för direkt från Skattemyndigheten. Och vad har
då byggföretaget för garantier för att de kommer att få resterande pengar? Inga alls egentligen. I praktiken kan det bli ett nej och en anledning till det kan till exempel vara att beställaren redan nyttjat lagstadgat ROT-avdrag och således har de inte rätt till mer. 

Vad händer då? Jo, då får utföraren vackert tacka för hjälpen hos Skatteverket och sedan kontakta beställaren på nytt för resterande betalning. Allt detta som garanterat var så bra kanske inte är så bra när allt kommer omkring. Det kommer att bli
en massa extra administration för byggföretagen och många frågetecken kring betalning för utförda arbeten. Att tänka sig att Skatteverket redan innan byggstart skulle kunna garantera att det finns pengar att hämta är inte att tänka på. På sin höjd kan de hjälpa
till med ett statusläge för stunden. Återstår gör att hålla tummarna för att den modifiering av faktura-modellen som är att vänta gör det hela lite enklare. 

Efter det att lagrådet färdigbehandlat förslaget är en proposition att vänta. Om det sedan kommer att innehålla några garantier återstår att se.

Våren är här. Det kan jag garantera. Lika säkert kan jag garantera att ni har många sidor spännande läsning framför er i tidningen. Här finns minsann inga skor som klämmer eller finstilta texter i blått.

JAN ÅSTRÖM

Energimarknadsinspektionen måste stå emot elnätsbolagens hot

den 7 december 2011

Hälften av Sveriges elnätsbolag vägrar följa Energimarknadsinspektionens, EI:s, beslut och försöker nu säkra kommande chockhöjningar av elnätspriset med hjälp av tvister i domstol. Detta motsätter sig å det bestämdaste Nils Holgerssongruppen som tycker att det är viktigt att EI inte viker sig utan står på konsumenternas sida.

Energieffektiva lösningar i centrum

den 5 oktober 2011

Det är inte bara kvadratmeter, läge och yta som är viktigt när fastigheter och bostäder skall byggas. Energieffektiva lösningar har fått allt större betydelse för byggandet. Det framgick när Elmia Fastighet och Fjärrvärmemässan i Jönköping arrangerades den 20-22 september.

Utmaningar ger resultat

den 1 juli 2011

Många framstående arkitekter tar konsten till inspiration. Winka Dubbeldam i New York hämtar istället idéerna från matematiken. Och till skillnad från många andra framgångsrika kollegor ger hon inte mycket för form utan innehåll. Winka och hennes kontor är pragmatiska praktiker.

Över 13000 nya jobb

den 19 maj 2011

I början av maj invigde moderata arbetsmarknadsministern Hillevi Engström etableringen av 284 arbetsbodar vid Nya Karolinska Solna. Ministern betonade att detta var startskottet för en viktig del av Sveriges framtid i forskningens framkant.

Thank you!

den 31 december 2010

Ja, se dessa norrmän - våra stolta, uppfinningsrika, begåvade och förmögna grannar i väster. Att räkna upp allt som gör dem framgångsrika och speciella är inte möjligt. De lyckas med allt. Och när de inte lyckas så lyckas de ändå. Med att bära nederlag och förlust med flaggan i topp.

Härlig sommar och rejäla spadtag!

den 24 juni 2010

Tänk, inget är väl som väntans tider… Just nu väntar vi på riktig sommarvärme, semester och än mer vind i seglen vad gäller de branscher vi berör!

Viktig pusselbit!

den 11 februari 2010

Så har vi nu vänt blad i kalendern. Vårtermin har blivit hösttermin. Den varma sommarsolen har fått ge plats åt virvlande höstvindar. Under senare delen av sommaren har mycket vänt. Många av oss har återvänt hem från sommarsol, hängmattor och ledighet och kan skönja en vändning i lågkonjunkturen. Nu har det äntligen börja blåsa åt rätt håll – från rätt håll – och förhoppningsvis kommer vi snart att ha vinden i ryggen igen.

Kunglig knorr

den 11 februari 2010

Oktober. November. December… Och snart nytt år! Nya friska tag och där emellan kommer fasta. Och jul. Och nyår. Därmed basta.
Såg i tidningen häromdagen att det är i Arjeplog landets mest överviktiga bor och att det är i Svenljunga man ska bo om man vill må bra och vara lycklig. Det är bra. Det betyder för vår del att vi har en byggboom av nya bostäder att se fram emot i Västsverige och att de verkliga tungviktarna bor norr ut.

Förlåt Jonas...

den 11 februari 2010

Alldeles nyligen satt vi i en bil på väg hem från Scanbygg i Göteborg och planerade detta nummer av tidningen. Snön yrde och väglaget var allt annat än bra. Vi konstaterade att ”oj, så långt fram i tiden” numret låg. Först skulle en vår så gott som passera och sedan skulle det nästan bli sommar.

Plattan i botten

den 11 februari 2010

Äntligen, gott folk! Äntligen en ny fräsch tidning i handen. Äntligen har det nya året börjat rulla ordentligt och fått upp farten, om än att vi befinner oss mitt i en uppförsbacke. Vi som varit med ett tag vet dock att det bästa, och kanske enda, sättet att komma upp på krönet är att gasa.

Bra sa BI om förenklingar av PBL och hurrar samtidigt för stålar till iSKD

den 11 februari 2010

Den nyss presenterade budgetproppen har nu synats till och inte helt oväntat låter inte kommentarer, synpunkter, ris och ros vänta på sig. En av dem som var först ut var Sveriges Byggindustrier – precis som det sig bör.
Chefsekonom Fredrik Isaksson tar glädjeskutt över att man inom de kommande åren tänker satsa 5 miljarder på välbehövliga upprustningar vad gäller vår infrastruktur. 
– Bra fungerande transporter är en förutsättning tillväxt och framåtskridande.

Russinen i bullarna

den 11 februari 2010

Ja, december 2008 är – precis som julmånaden och
stundande helger brukar vara – väldigt olika runt om
i landet. Känslan är inte densamma i alla slott och i
alla kojor.

Det är inte målet som är viktigast - det är resan.

den 11 februari 2010

Jaha, då kavlar vi upp ärmarna, drar på oss stövlarna och trampar vidare... Kanske ut i svampskogen? Kanske mot några dagars ledighet kring Allhelgonahelgen eller jul?

Kalle eller Anka?

den 8 januari 2010

Ja, nu finns snart inte mycket mer att hämta av år 2009. Ett nytt årtionde knackar på dörren och vi hälsar det med öppna armar. Bakom oss lämnar vi ett på många sätt tungt år.

Byggstart för bostäder i Ingenting

Ett av Sveriges modernaste boutiquehotell

den 1 maj 2012

I en intilliggande byggnad till Varbergs Stadshotell & Asia spa, harmoniskt ansluten med den tidigare hotelldelen, invigdes nyligen 66 nya hotellrum. Rummen går under namnet Boutique och erbjuder högsta komfort, har den senaste tekniken och inredning med personlig karaktär.

Ett helt nytt Lill-Skansen har öppnat

den 1 maj 2012

Lill-Skansen har varit barnens favorit på Skansen sedan 1955 men har länge tampats med för små utrymmen och gamla hägn. Nu har det blivit ändring på det! Ett helt nytt Lill-Skansen öppnade 31 mars. Det är en plats där alla barn nu kan bekanta sig med djur och natur året runt.

Trygghet i fokus när Micasa bygger om

den 1 maj 2012

Trivselfaktorn är högt prioriterad när Micasa Fastigheter bygger om. Oavsett om det är trygghetsboende, seniorboende eller studenter som skall flytta in så skall boendet vara anpassat för dem som skall bo i lägenheten och får inte ge känslan av institution.

Tillfälliga modulboenden i storstäderna

den 1 maj 2012

Det behövs snabbt nya tillfälliga boenden runt storstadsområdena. Det är dags att bygga portabla modulboenden som går att flytta på till nya ställen och som inte behöver permanentas. Det här anser Tankesmedjan Liberalerna.

Samlad kompetens inom fastighetsautomation

den 1 maj 2012

Styrsystem och informationssystem i fastigheter har flera syften. Några är energihushållning, kostnadseffektiv drift och komfortabel innemiljö. Andra är trygghet och information för boende, andra brukare och underlag för driftstatistik. Under en seminarieserie på Nordbygg berördes en rad aspekter på automation och energieffektivisering.

Hårdare medlemskrav hos takentreprenörerna

den 1 maj 2012

Takentreprenörernas branschorganisation, TIB, har vid sitt senaste styrelsemöte tagit beslutet att rensa i sitt medlemsregister. Gamla medlemmar har tidigare fått dispens för att få mer tid att leva upp till de nya hårdare medlemskrav som infördes 2006.

Lönsamt installera hissar

den 30 mars 2012

Att installera hissar i hus där det bor många äldre är en samhällsekonomisk vinst. Alternativkostnaden för samhället är mycket högre. Det här hävdar Henning Beyer, vd för Åhmans i Åhus AB.

Öppna dörrar för Borås Superstars

den 30 mars 2012

Nu sänder TV4 dokumentärserien Borås Superstars, som handlar om sex pensionärer på äldreboendet Distansgatan 7 i Borås. Gruppboendet är hyllat sedan tidigare och har bland annat blivit utsett till ”Årets Äldreboende” av Sveriges Pensionärers Riksförbund. Sedan drygt två år använder sig Distansgatan av Posifons GPS- och internetbaserade larmtjänst i sin dagliga verksamhet.

Anpassade boenden för allt fler seniorer

den 22 mars 2012

Sveriges befolkning blir allt äldre och behoven att skapa seniorbostäder som passar alla blir större. Vad krävs för detta och vilka vägar måste vi gå?

Erfarenhet hos Seniorgården

den 22 mars 2012

Seniorgården är Sveriges äldsta och mest erfarna seniorbostadsbyggare. Sedan starten 1990 har Seniorgården byggt cirka 4500 seniorbostäder och 1500 vård- och omsorgsbostäder.