Regeringen är häpnadsväckande försiktig och helt utan ambitioner i sin inställning till byggnaders energiprestanda, hävdar Swedisol, branschorganisationen för Sveriges ledande mineralullsföretag. Under hösten har ett förslag från Näringsdepartementet i ämnet varit ute på remiss. Det är en en genomgång av hur Sverige avser införa det nya EU-direktivet för byggnaders energiprestanda, EPBD 2.
Näringsdepartementets förslag har genomgående en alldeles för låg ambitionsnivå. Man menar att många åtgärder för att klara kraven enligt EPBD 2 redan är genomförda i Boverkets byggregler. Den tolkningen delar absolut inte Swedisol. Vi anser att det fortfarande återstår mycket att göra.
I dagens krav i Boverkets byggregler ställs kravet på byggnaders energiprestanda i ett systemperspektiv, där byggnadens energieffektivitet mäts i köpt energi tillsammans med ett krav på maximalt installerad effekt för uppvärmning. Det gör att kravet kan uppfyllas med hjälp av byggnadens värmesystem.
Därutöver finns ett krav på byggnadens genomsnittliga U-värde, det vill säga ett krav på byggnadens klimatskal i form av golv, väggar, tak, dörrar och fönster. Detta krav är så lågt satt att ett enfamiljshus från 1970-talet kan klara kravet.
Vi anser att både byggnadens energieffektivitet, uppvärmningssystem och energislag är viktiga. Men kraven måste ställas på respektive del oberoende av varandra, där byggnadens energieffektivitet prioriteras. Steg ett måste med andra ord vara att, i enlighet med EU:s direktiv, göra byggnaden så energieffektiv som möjligt, oavsett vilket uppvärmningssystem som väljs eller vilken energikälla som tillförs.
Därför är det nödvändigt att det genomsnittliga kravet på U-värde skärps betydligt och blir styrande. Dessutom måste det införas krav på U-värde på de enskilda byggnadsdelarna och krav på byggnadens lufttäthet. Dessa krav ska gälla även vid renovering. Inget av detta ser vi några spår av i näringsdepartementets förslag.
Enligt EU:s direktiv ska den offentliga sektorn visa vägen och gå före när det gäller att bygga och renovera till ”nära nollenergihus”. I näringsdepartementets förslag finns inga åtgärder som styr den offentliga sektorn överhuvudtaget. Är det någonstans regeringen borde kunna börja är det väl i den egna och övrig offentlig verksamhet?
”Nära nollenergihus” måste som begrepp ligga mycket närmare noll än dagens minimikrav på energieffektivitet enligt Boverkets byggregler. Passivhus borde stämma väl in på begreppet. Teknik, material och kunskap finns för att klara av att bygga passivhus och är beprövad för de flesta typer av byggnader. Kommande “Nära nollenergihus” borde därför rimligen ha energiprestanda i nivå med passivhusstandard.
Näringsdepartementet verkar nöja sig med ambitionen att dagens krav är fullt tillräckliga. Vilket är en helt obegriplig tolkning av begreppet ”nära noll”. Nära noll är nära noll, och det kräver en kraftig skärpning av kraven på energiprestanda i Boverkets byggregler.
Om näringsdepartementet står fast vid sitt förslag kommer de byggnader vi uppför nu och det kommande decenniet att gå till historien som ”miljardprogrammet”. Miljonprogrammet gick ut på att uppföra en miljon nya bostäder. Då kände man inte till energifrågornas framtida betydelse. ”Miljardprogrammet” kommer få sitt namn av de enorma kostnader vi får för att rätta till det som kunde ha gjorts rätt från början – tvärt emot de kunskaper vi har idag. ”Miljardprogrammet” byggs trots att regering och riksdag har sagt att energianvändningen ska vara halverad 2050 jämfört med 1995.
Den starkast styrande faktorn för att uppnå god kvalitet i nyuppförda byggnader är det regelverk som fastställs av Boverket. För att förbättra byggnadernas energiprestanda är det därför viktigt att dessa regelverk följer intentionerna i EPBD 2 och styr mot de nationella målen 2050, både för nyproduktion och vid renovering. Vi ser inte mycket av detta i förslaget. Gör om, näringsdepartementet!
Conny Pettersson, VD Swedisol, Sveriges mineralullsproducenters branschorganisation
Swedisol är branschorganisationen för Sveriges ledande mineralullsföretag. Medlemmarna marknadsför och säljer mineralullsisolering som skyddar mot värme, brand, kyla och ljud. Nyttan av produkterna är minskad energiförbrukning som i sin tur ger lägre kostnader för att värma upp byggnader och bromsa klimatförändringar. Den gemensamma synen på energiförbättrande åtgärder är att alltid börja med en genomgång av klimatskärmen - byggnadens tak, golv, väggar, fönster och dörrar. Klimatskärmen ska vara välisolerad och tät för att undvika onödiga värmeförluster.
Sydtotal har fått ventilationsentreprenaden när framtidens universitetssjukhus ska byggas i Linköping. Entreprenaden omfattar idag cirka 50 aggregat med tillhörande fläktrumsinstallationer och schakt. Ordervärdet uppgår till cirka 30 miljoner kronor.

Älvsborg Ro/ro AB har gett Truckgarage 23 i Göteborgs Ro/ro-hamn en ordentlig ansiktslyftning med toppmodern LED-belysning. En miljöanpassad belysningslösning som märks i plånboken.
Antalet småhus med värmepumpar fortsätter att öka, det visar Energimyndighetens statistik. 46 procent av de svenska småhusen använder någon form av värmepump. Som en kompletterande värmekälla kan en värmepump reducera elräkningarna drastiskt.

KTH har tidigare varit ansvarigt för ett stort projekt med många forskare och företag som utvecklat ett miljöklassningssystem för byggnader. Klassningssystemet, som heter Miljöbyggnad, gör nu succé när byggjätten NCC precis bestämt sig för att tillämpa det på alla sina nya byggnationer. Dessutom används det så väl på Nya Karolinska som den nya fotbollsarenan vid Globen.
Miljöstyrningsrådet (MSR) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) undersöker möjligheten att samordna de energikrav som ställs på byggnader vid kommunala markupplåtelser.

Mälarenergis nettoomsättning 2011 uppgick till 2,765 miljoner kronor och resultat efter finansnetto för verksamhetsåret blev 96 miljoner kronor. Under året har koncernen investerat 431 miljoner kronor i ledningsnät och anläggningar.
I dagsläget står byggnader för 40 procent av all energianvändning i EU, samtidigt som utsläppen av klimatgaser ökar och våra resurser förbrukas i allt högre fart. EU har tagit fram ett direktiv för att minska energianvändningen, men nu väljer Sverige att tolka direktivet som att de svenska kraven inte behöver höjas.
Fredrik Engdahl övertar Nilan Sverige AB från Bo Sandin, som grundade företagen 1989, from februari 2012. Bo Sandin driver fortsatt vidare entreprenadverksamheten BOSAB.
Det blåsiga vädret 2011 innebar att de sju vindkraftverk som O2:s vindkraftskooperativ äger producerade rekordmycket el. Sammanlagt producerades 42,3 GWh el, vilket var 14,5 procent mer än förväntat. Den överskjutande produktionen har gett extra intäkter till kooperativet på omkring två miljoner kronor.
Den globala uppvärmningen har påverkat företagens marknadsföring. Ord som ”klimatkompensation” och ”förnybar energi” har blivit allt vanligare under det senaste decenniet. En ISO-standard förtydligar nu begreppen. Kraven på bevis blir hårdare. SIS, Swedish Standards Institute, har deltagit i det internationella arbetet.

Som första byggnad i Stockholms stads fastighetsbestånd har Stora Tullhuset på Stadsgårdskajen fått miljömärkningen ”Green Building”. Certifieringen innebär att huset har en effektiv energianvändning.
Vindkraften i Sverige kommer att slå nya rekord även under 2012, och enligt en ny prognos från Svensk Vindenergi kommer vindkraften producera 7,7 TWh el i år. Också under 2013 kommer vindkraften av expandera kraftigt. Det här skriver Svensk Vindenergi i ett pressmeddelande.
Skånska Energi har tecknat ett ramavtal med JM som säkrar leveranser av IVT värmepumpar till JM:s fastigheter under de närmaste två åren.

Livsmedelsjätten Atria Scandinavia i Malmö byter ut sina gamla armaturer och installerar LED-belysning, levererat från det svenska teknikföretaget aaxsus och återförsäljaren Ahlsell. Först ut i raden av utrymmen som får ny belysning, är Atrias alla kylrum, vilket ger en betydande energismart effekt – inte bara vad det gäller själva ljuset, utan även driften av kylanläggningen.
Sveriges Centrum för Nollenergihus har gjort en utredning som visar att de svenska energikraven kan leda till en ökad användning av icke förnybar energi. I vissa fall med flera hundra procent.
E.ON inleder nu i februari ett omfattande experiment där man tillsammans med 10 000 svenska hushåll under ett år ska ta reda på hur mycket el man kan spara genom att elen blir synlig. En mätdosa kallad 100koll mäter förbrukningen i realtid och hushållets förbrukning kan sedan följas via webben, mobilen eller på en display på mätdosan.
- Målet 2020 bör vara näranollutsläppshus, dvs att vi bygger nya hus som inte orsakar utsläpp som skadar klimatet och miljön. Det anser Svebio i ett remissyttrande med anledning av att EU har antagit ett direktiv som säger att alla nybyggda hus 2020 ska vara näranollenergibyggnader.

Gyproc lanserade vid årsskiftet en ny generation av våtrumsskivor – Glasroc H Ocean. Skivan är dokumenterat mycket motståndskraftig mot fukt, har hög formstabilitet och extremt bra mögelmotstånd. Den kan användas i bad- och duschrummets alla våtzoner och behöver inte primas.

Mot bakgrund av de många fuktskador som förekommit i fasader och väggkonstruktioner har branschen efterfrågat möjligheter att certifiera och kvalitetsmärka fasadsystem. För några år sedan utvecklade SP regler som omfattar byggsystem för fasader och ytterväggar. Några företag har nu godkända byggsystem och fler är på gång.

Att byta värmesystem är ett stort ingrepp och ofta en stor investering. Det finns många metoder och lösningar att välja på. Med värmepumpar får man en ekonomisk och miljövänlig uppvärmningsteknik som utnyttjar den värme som solen lämnar efter sig i luft, mark och vatten. På senare tid är det främst försäljningen av bergvärmepumpar som ökar.

Rörinfodring ger gamla avloppsrör nytt liv. Metoden skapar nya rör i rören. Om det görs på rätt sätt har infodringen livslängd på minst 40 år, det vill säga jämförbart med nya rör.

Balkongtillverkaren Balco har blivit ännu mer tillgänglig med en ny och uppfräschad hemsida samt showroom och kontor centralt i Stockholm.

Gyproc har tillsammans med systerföretagen inom Saint-Gobain, Weber och Isover, utvecklat en ventilerad fasadlösning lämplig för både nybygge och renovering – Ventisol EF. Tack vare en luftspalt skapas ständig luftcirkulation som torkar upp eventuell fukt som har kommit in i systemet.

Den nya Arkitekthögskolan i Umeå är omisskännligt nordisk i sin strama elegans och rustika tålighet. Läget strax under polcirkeln accentueras exteriört i en obehandlad träfasad i lärkträ som vid närmare påsikt är ett mästerstycke i noggrann passform. Arkitekthögskolan i Umeå är en av tio nominerade till Träpriset 2012 och tillhör kategorin lokaler och anläggningar.

Hela 225 bidrag har skickats in till 2012 års Träpristävling – Träpriset 2012. Av dessa har tio bidrag blivit nominerade och ett bidrag kommer att utses till vinnare i vår och premieras av Kung Carl XVI Gustaf. Träpriset är ett av Sveriges största arkitekturpris.

Proline AB har sedan starten år 1994 varit ett av de ledande företagen i Sverige inom relining, rörinfordring i fastigheter. Proline bygger nya rör i gamla rör med en egenutvecklad metod för relining, som innehåller ett flertal egna patent. Metoden, som kan ersätta traditionella byten av avloppssystem, är typgodkänd och har en dokumenterad livslängd på 50 år.

Flera stora tillbyggnader och ombyggnader sker i och kring kyrkorna i Sverige. Enhetens kyrka byggs precis intill Östanbäcks kloster i Sala kommun, Västmanland.

Campus Ultuna kommer att bli en viktig mötesplats och ett nytt ansikte utåt när utbildning, forskning och landets enda universitetsdjursjukhus samlas i samma byggnad 2014. En miljardinvestering i världsklass som skall ge djuren den bästa tänkbara omvårdnad.