Yes is more - Slussen 2.0

Slussen förfaller allt snabbare. Betongen vittrar sönder allt snabbare och exponerar rostiga armeringsjärn. Flera till synes så kraftiga betongstolpar visar sig hänga från takkonstruktionerna i prång och tunnlar. Nära sjuttiofem år sedan invigningen bär de exakt doserade vägbanorna inte längre. Utopin om en effektiv trafikmaskin mitt i staden har förbytts till sin motsats, ett monument över en modernistisk framtidsvision på tvärs med stadslivet. Danske Bjarke Ingels har formulerat ett av de fem förslagen för det nya Slussen.

Karl XIV Johansstatyn får tillbaks sin ursprungliga riktning, kungen rider tillbaks in i staden istället för ut ur den. Statyn vreds ett halvt varv när det gamla Slussen byggdes.

- Arkitekter är rätt fascinerade av Slussens dynamiska formspråk, denna hyllning till infrastrukturen. Alla formerna bygger på bilarnas vändradie och rörelsen genom rummet. Men när man kommer där som gående är det inte särskilt spännande, det är helt och hållet formgivet för bilar. Som fotgängare är det svårt att ta sig igenom trafikmaskinen. Vad som för bilisterna är en bra förbindelse från Södermalm till Gamla stan, är rena barriären för fotgängarna!

- Så varför inte låta sig inspireras av Slussen goda sida, att ta den här analysen av rörelsen och låta den bli en formgivande kraft för ett nytt stadsrum? Istället för att skräddarsy det för biltrafik, så gör man det för folkvimlet.

Arkitektkontoret BIG ligger några våningar upp i ett kontorshus mittemot Assistens kirkegaard, denna oas mitt i gängvåldets Nörrebro, en kyrkogård med grönytor för picknick och gravstenar i lummiga lundar, halvt bortglömda samsas med helt nya och utan dessa anakronistiska meddelande till de döda att betala avgifter som återfinns på svenska kyrkogårdar. Solen gassar genom de höga fönstren mot konferensrummet. Bjarke Ingels slänger upp sin nya bok på bordet. Yes is more! ropar omslaget. Hans färska bok liknar överhuvudtaget alls inte arkitekters sedvanliga egotrippade dokumentering av den egna karriären. Istället är det en seriebok, full av teckningar som lånar formspråket från Art Spiegelman och alla andra amerikanska mästare. Och budskapet är inte att ta fel på.

- Danmark är nog det mest jämlika landet i världen, det är minst skillnad på rikt och fattig, det är en konsensuskultur som har gjort att ingen vågar gå utöver den minsta gemensamma nämnaren. Men om du ska vara radikal och säga ’fuck context’, ’fuck the budget’, ’fuck the rules’ och så vidare så blir du bara antitesen till det du bekämpar. Vore det inte betydligt mer radikalt att säga Yes is more!, att försöka göra alla glada?

Bjarke räknar sextiotalet anställda, och för en trettiofyraåring är det inte dåligt. Efter att han och kollegan Julian de Smeedt, som tillsammans gjorde succé med PLOT, gått skilda vägar så har ambitionsnivån knappast kommit av sig. Bjarke och hans gäng ritar den danska paviljongen till Expot i Shanghai. I Baku har de skissat fram en hel ö med bergslik arkitektur. I Ørestaden byggs åttan, ett terrasserat bygge som blir lika spektakulärt som de rosade VM-husen. Och det är bara några av en hel rad projekt, alla i andan att bejaka istället för att bara göra motstånd. Och Bjarke brinner för Slussen, för vad han kallar för Slussen 2.0, och hans stadsbyggnadsförslag är ett av de mest intressanta bland de fem inbjudna arkitektkontoren.

- Norge har haft sin oljeboom och investeringar i byggen och arkitektur, och även vi i Köpenhamn, Danmark har ju också olja. Nu tror jag det är dags för Stockholm, där finns det en mängd spännande projekt på gång. Både i politiken och det offentliga, inte minst i pressen, finns det både intresse och ambitionsnivå vad gäller arkitektur.

Och kanske har han rätt. Efter Peter Celsings Kulturhus har knappast något internationellt uppmärksammat projekt tillkommit i Stockholmsarkitekturen. Visserligen är Hammarby Sjöstad något i särklass, men arkitekturen sneglar på det förflutna med idel funkispastischer, och målgruppen är som alltid kärnfamiljen trots att nära nog hälften av alla svenskar lever i singelhushåll. Rafael Moneos Moderna Muséet sätter avtryck i huvudstaden inte på grund av en ängslig och konservativ arkitektur, utan tack vare sina samlingar och utställningar. Men kanske är det dags för en ny generation att ta upp konkurrensen med Köpenhamn där stadslivet berikats med Schmidt Hammer Lassens Sorte Diamant, Lene Tranbergs Skuespilhuset, Henning Larsens Operahus, MRVDV och många andra på Islands Brygge, för att inte glömma Zaha Hadids Ordrupgaard och Jean Nouvels konserthus för Danmarks Radio i Ørestaden.

Till sommaren ska stadsplanetävlingen vara avgjord enligt Martin Schröder, projektledare och handläggare vid Stadsbyggnadskontoret. Och bakom nytänkandet ligger förstås Stockholms expansion där staden inte bara bygger nya bostäder, utan också vill kunna locka med en tätare stadsmiljö med flera nya torgplatser. Utställningen Stockholm Bygger har visat på nybyggnationer i Årstadal, nordvästra Kungsholmen, Liljeholmen och flera andra platser. Och som motvikt till Skönhetsrådet finns numera både det nya Skönhetsrådet, och Yimby - Yes in my back yard som vill motverka konservativa nyurbanistiska bevarandeattityder.

- Synen på stadsbyggnad har förändrats under de senaste tio åren, säger Martin Schröder. Stockholmarna är väldigt medvetna och angelägna att delta i debatten, och vi på Stadsbyggnadskontoret har också ett tydligt uppdrag från politikerna att se till att staden växer.

- Vi räknar med att ha utvärderat de olika förslagen till i maj. Tanken är att rivningsarbetet kan gå igång år 2012 och byggnationen bör kunna vara klar till 2018. Det blir förstås en hel del olägenheter med en sex år lång byggnation, men målsättningen är att kollektivtrafiken ska fortsätta fungera oinskränkt även om det blir tillfälliga lösningar.

Beslut av stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och exploateringsnämnden bör kunna tas innan sommaren, därefter följer arbetet med att ta fram en detaljplan. Förutom BIG deltog Norman Foster i samarbete med Berg Arkitektkontor, Wingårdhs, Atelier Jean Nouvel och Habiter Autrement med Mia Hägg samt Nyréns Arkitektkontor, vars vinnande trafiklösning Strömmar i tävlingen år 2003/2004 legat till grund för medtävlarna. Men Slussen har debatterats och tävlats om alltsedan åttiotalet, vem minns inte Bengt Lindroos förslag till nytt hotell och tunnelbaneuppgång och Chet Kanra som fick nöja sig med att rita en hiss för Stadsmuséet? Den långdragna historien beror nog främst på den komplexa problematiken som ska lösa bil- och kollektivtrafik, med allt större resandeströmmar till Nackaterminalen, förutom att möjligen också kunna ge plats till nysatsningar på det offentliga rummet med muséer, teatrar och andra turistmagneter. Men nog hade det varit vettigare att börja med den stadsplanetävling man genomfört nu, och då som helt öppen tävling, för att sedan i ett andra skede med ett nytt program som drar lärdom av alla möjligheter, bjuda in de skickligaste förslagsställarna till en mer djuplodande tävling?

BIG har lagt fokus på att lösa problemet med de olika nivåerna, men förslaget blir också en ny arena mitt i staden med nya unika byggnader. Här möter Södermalm med sin både stadslika karaktär och lantliga reminiscenser Gamla stans gyttrigt medeltida stadsbild. Samtidigt möts Östersjön med Mälaren, och genom denna strategiska punkt färdas 300 000 kollektivtrafikresenärer varje dag. Det från motorvägsbyggen kopierade klöverbladet liknar idag mest en fascinerande bit landscape art med nästan Oldenburgskt förtecken. Bjarke och hans kollegor säger sig vilja återknyta till vattnet, och samtidigt skapa stadsstråk som löper från Medborgarplatsen till Sergels Torg. Biltrafiken ska kläs in i olika lager av offentligt program och stadsrum, Slussen 2.0 blir ett publikt landskap som en gång för alla gör upp med den modernistiska stadsplaneringen.

- Går det att förbinda Götgatan, Mosebacke torg och de olika hamnfronterna? Hur kan man samla allt på en enda nivå? Istället för dagens tagliatelle av olika broar och tunnlar som kryssar in och ut, så vill vi skapa en lasagne i form av ett sammanhängande landskap där allt människoliv försiggår på en enda nivå.

Bjarke tar fram en av de otaliga modellerna och visar hur olika nivåerna skiktas in i varandra, lokaler skjuts in i mellanrummen och stora volymer ger det nya Slussen unika riktmärken. Bjarke ruskar på huvudet och hävdar att många av de andra förslagen utgår från att Slussen är något dåligt, hur kunde man göra så mot Stockholm på trettiotalet? Han håller inte med.

- Sett med en dansk arkitekts ögon så är Stockholm oerhört spännande. Här har man genomfört några mycket idealistiska projekt, och jag tror att 1935 var man rätt enig i om att den stora utmaningen för Europas städer var att få dem att fungera med bilar. Sedan har man insett att bilen inte var svaret på allt, den snarare upplöser staden än att samla den. Idag är istället gångtrafiken en viktig ingrediens. Om man fullföljer experimentet Slussen med samma konsekvens och stringens som på trettiotalet, så borde man idag skapa en infrastruktur inte för bilar utan för det offentliga livets alla flöden!

Förslaget bygger ett enda plan som accentueras i ett hisstorg och ett Slusstorg, och som sedan lyfts upp på olika punkter, bland annat med plats för bibliotek, ett nytt Nobelmuseum, en ny teaterbyggnad för Riksteatern och Dansteatern, förutom kommersiell verksamhet. Men det är inte endast byggnaderna som räknas, utan lika mycket stadslandskapet som bygger både urbana och parklika platser. Och här finns ett genomgående tema som präglar många av BIG:s andra projekt, en ständig referens till just bergslandskap. Skådespelsbyggnaden kallas därför Twin Peaks-teatrarna, och här finns Bergshotellen, men också en amfiteater och en hamnscen som öppnar upp mot stadens vattenspeglar.

BIG:s planer är liksom de andra förslagen fulla av människor som flanerar och strövar runt, lite som det en gång var tänkt på Sergels Torgs och Hötorgsskrapornas alla terrasser, en dröm som aldrig förverkligades, ett offentligt rum som privatiserades. Men 2000-talets Stockholm är annorlunda, en stad som tas i bruk även i det offentliga. Kanske har Bjarke rätt i att de modernistiska planerna med rörelsen i fokus kan bli vår tids svar på trettiotalets bilvurm, en stad för människan? Frågan är förstås om politiker och företagare vågar låta det offentliga rummet växa med egen kraft, utan att det beskärs av snäv kommers och kulturell trångsynthet när kostnader ska ställas mot intäkter. Kommer Debaser att ges plats, och varför inte en ännu större scen för musiklivet? Varför inte en ny verkstad där ungdomar likt på Lava kan få utlopp för sin skaparlusta? Bjarke Ingels ser hellre möjligheter än problem, och han tar sin syn på klimathotet som exempel.

- Traditionellt ser man en motsättning mellan ekonomi och ekologi, på samma sätt som man ställer kapitalism mot filantropi, det onda mot det goda. Men om kretsloppstänkande bara är en fråga för naturvårdsföreningar och hippies så slutar det med att vi får dyra och ointelligenta lösningar som inte överlever på marknadens villkor. Men om vi istället har en affärsmodell där vi sätter ett pris på naturen, och som bygger på att vi gör avskrivningar på våra naturresurser, då kan vi inte få en långsiktig tillväxt om vi inte tänker både ekonomiskt och ekologiskt.

- Jag kallar det för ecolomy, det innebär att vi tänker bortom bara kostnader och investeringar, att vi istället ser till helheten.

Kanske kan samma arkitektursyn ge en nytändning även för Slussen, om kommersiella och publika intressen får samsas på lika villkor istället för att ställas mot varandra?

Missa inte BIG:s utställning på Danmarks Arkitekturcenter t o m 31:a maj

AV LEO GULLBRING

Karl XIV Johansstatyn får tillbaks sin ursprungliga riktning, kungen rider tillbaks in i staden istället för ut ur den. Statyn vreds ett halvt varv när det gamla Slussen byggdes.

Reflex ritar ny förlossningsbyggnad på Sophiahemmet

Tema ritar höghus i Huddinge

Tema är landskapsarkitekt för delområde Land, Nya Slussen

Sweco förvärvar arkitektföretaget Brunow & Maunula

Om ett halvår får Läckö slott sitt naturum

Siri Legernes tillförordnad vd för LINK arkitektur Sverige

Senab inreder Gothia Towers

Flerbostadshus i Älta fick Nacka Stadsbyggnadsutmärkelse

BIM ersätter alla ritningar när 100-årig bro renoveras

Paradiset – en del av Huddinge Centrums framtid

Tengbom stärker sin Stockholmsorganisation

Nytt landmärke i Malmö – MKB:s unika satsning i Rosengård

Perfect Design har renoverat restaurangen på Scandic S:t Jörgen

Tengbom ökar närvaron på den asiatiska marknaden

BSK Arkitekter formger ny rättspsykiatri i Trelleborg

Framtidens innovationsstad – så utformas Lund Science Village

Kungsholmsporten finalist i Årets Stockholmsbyggnad

Modulbransch på frammarsch

Ett av Sveriges modernaste boutiquehotell

Ett helt nytt Lill-Skansen har öppnat

Trygghet i fokus när Micasa bygger om

Tillfälliga modulboenden i storstäderna

Samlad kompetens inom fastighetsautomation

Hårdare medlemskrav hos takentreprenörerna

Lönsamt installera hissar

Öppna dörrar för Borås Superstars

Anpassade boenden för allt fler seniorer

Erfarenhet hos Seniorgården